Välfärdsteknik inom äldreomsorgen skärskådas

Foto: Helena Isaksson Baeck

När Maria Nilsson disputerar kommer jultomten att diskuteras. Digital teknik inom äldreomsorgen framställs som en julklapp som inte anpassats till den som ska få den.

I sin avhandling utforskar Maria Nilsson den politiska vurmen för digital teknik som ska lösa resursbristen inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Välfärdsteknik kan exempelvis användas för övervakning, kommunikation och som hjälpmedel. 

Drivkrafterna bakom utvecklingen

Maria Nilsson har, vid sidan av omfattande, internationella litteraturstudier, pratat med lokalpolitiker, läst styrdokument och intervjuat pensionärsorganisationer för att förstå drivkrafterna bakom teknikutvecklingen. Den politiska tron på digitaliseringen har då visat sig stå i skarp kontrast till pensionärsorganisationernas misstro till densamma. Det finns en rädsla för att människor ska bli mer ensamma och att det digitala stödet ska bli för dyrt och komplicerat för äldre som behöver hjälp och stöd i sin vardag. 

– Hur ser du själv på det här radikala resultatet? frågar opponent Teppo Kröger, professor från University of Jyväskylä i Finland.
– Perspektiven krockar på många sätt, säger Maria Nilsson. I dokumenten finns visioner om trygghet, säkerhet, delaktighet och självständighet, medan pensionärsorganisationerna uttrycker oro och stress.

Teori, praktik och anhörigperspektiv

”Santa Claus is comin´to town/He sees you when you´re sleepin´/And he knows when you´re awake/He knows if you’ve been bad or good/So be good for goodness sake”

Så lyder avhandlingens inledande motto som lånat texten från en låt som skrevs av J. Fred Coots och Haven Gillespie 1934.

– Vilken är tomtens roll här? undrar opponenten.
– Jultomten är någon som kommer med gåvor som förväntas vara uppskattade, säger Maria Nilsson. Han har dessutom en övervakande roll.
– Man skulle kunna säga att det är en kritisk analys av jultomten, säger Teppo Kröger skämtsamt, men han understryker samtidigt att citatet tydligt avspeglar glappet mellan teori och praktik, utveckling och behov. Ett annat problem är att anhörigperspektivet nästan helt saknas i de politiska styrdokumenten.

– Anhöriga ses som människor som man kan ta en söndagskaffe med online, säger Maria Nilsson. Hon pekar på att det ofta är barn eller andra nära och kära som hjälper till med digitala vårdkontakter eller med att lösa tekniska problem. Tekniken är därtill kostsam vilket gör att kommuner med svag ekonomi kan få sämre tillgång till den.

Betydelsen av relationer

– Vilka är dina policyrekommendationer? frågar Täppo Kröger.
– Idén om självständighet måste utmanas, säger Maria Nilsson. Vi måste förstå det här med ömsesidiga beroenden, relationer och sammanhang. Vi framställs som att vi är de enda varelserna i världen som inte behöver varandra.

Skillnader i synen på familj och anhöriga återkommer när betygsnämnden ställer sina frågor. Professor Stefan Lagrosen, Institutionen för management, Linnéuniversitetet påpekar att Sverige sticker ut i en global jämförelse. Självständigheten är en norm som också kan kopplas till ensamhet och utsatthet.

Möjligheter och begränsningar

Professor Emeritus Elisabet Cedersund från Linköpings universitet framhåller både nyttan av tekniken och vikten av att se begränsningarna.
– Varför valde du det här ämnet? undrar hon.
– Det började i ett starkt intresse för digitaliseringen, säger Maria Nilsson. Jag var själv till en början både hoppfull och entusiastisk. Jag har arbetat som undersköterska inom äldreomsorgen och senare som sjuksköterska och jag trodde initialt att jag skulle hitta många bra exempel på hur välfärdstekniken kan användas.

Maria Nilsson och Elizabeth Hanson

Hoppet om att forskningen ska nå fram till beslutsfattare

Efter utfrågningarna är det dags för bubblig, alkoholfri cider och konstfulla snittar. När betygsnämnden haft sina överläggningar kan Maria Nilsson pusta ut. Professor Elizabeth Hanson som varit huvudhandledare är lättad och har svårt att hålla tårarna tillbaka när hon håller sitt tal. Hon framhåller Maria Nilssons nyfikenhet och sätt att se saker ur olika vinklar.
– Du har lyft pensionärsorganisationernas röster för att skapa en informerad debatt som inte begränsas till en åldersrelaterad agenda, utan som också blir relationsbaserad, säger hon.

Ämnet har lett till intressanta, internationella forskningsdiskussioner och nu är Maria Nilssons förhoppning att äldre och deras anhörigas behov ska tas på allvar i den fortsatta teknikutvecklingen. Hon tackar sina tre handledare Elizabeth Hanson, Lennart Magnusson och Stefan Andersson, institutionen för vårdvetenskap på Linnéuniversitetet, som fått henne att gå de extra milen och som utmanat hennes tankar.

– Resultaten om välfärdstekniken inom äldreomsorgen behöver lyftas från forskningen till politiken, säger hon. Innehållet måste packas upp och skärskådas för att vi ska se vilka behov som verkligen finns och på vilket sätt tekniken kan vara till hjälp för dem som behöver den.

Läs mer om avhandlingen här

Text och foto: Helena Isaksson Baeck