Barnombudsmannen vill se en nollvision för barns hemlöshet

En flicka sitter och skriver i en bok.

Genrefoto: Pexels

Sista mars överlämnade Barnombudsmannen årsrapporten för 2022 till regeringen. Rapporten ”Blir det nån skillnad - eller säger vi det här helt i onödan?”, tar fasta på hur barnkonventionen efterlevs i barns vardag. Sedan januari 2020 är barnkonventionen svensk lag.

– Årsrapporten ger regeringen ytterligare kunskap och lärdomar som är viktiga att ta med sig i arbetet med att säkerställa att barnets rätt till delaktighet och inflytande får en verklig innebörd. Barns erfarenheter och åsikter ska beaktas vid beslut och åtgärder som rör barn så att barnets rättigheter tillgodoses i praktiken, konstaterade Tobias Lundin Gerdås, statssekreterare vid Socialdepartementet, i ett pressmeddelande från regeringen, när han tog emot rapporten.

Regeringen slår fast att barns delaktighet är avgörande för att beslut, processer och åtgärder ska kunna beakta barns bästa. Det är en grundläggande förutsättning för att kunna analysera konsekvenser för barn och för att verksamheter skall kunna bedrivas i enlighet med barnkonventionen.

Rätten till en trygg bostad och rätten till delaktighet

I Barnombudsmannens årsrapport 2022, belyses barnets vardag i tre delar: rätten till en trygg bostad, rätten till delaktighet i skolan och barns delaktighet vid kommunala beslut. Som grund för årsrapporten har Barnombudsmannen pratat med över 250 barn och unga i åldersspannet 6 till 15 år om hur de upplever sina möjligheter till delaktighet och inflytande i skolan och samhället.

På Barnombudsmannens hemsida presenterar barnombudsman Elisabeth Dahlin rapporten: ”Blir det nån skillnad - eller säger vi det här helt i onödan?”.

– Inför att barnkonventionen blev svensk lag betonade regeringen att rättigheterna enligt barnkonventionen ska säkerställas på alla nivåer inom offentlig verksamhet, och att ett barnrättsbaserat synsätt ska genomsyra all verksamhet som berör barn och unga, säger hon och konstaterar samtidigt att mycket arbete återstår.

– För att lyckas krävs systematik och rutiner kring barns delaktighet, bedömningar kring barnets bästa och redogörelser för hur bedömningarna har gjorts. Om detta görs metodiskt och efterfrågas av huvudmännen kan barns rättigheter stärkas inom många områden, inte minst i barnens vardag, menar hon.

Även om mycket arbete återstår vad gäller barnkonventionen anser Elisabeth Dahlin att det går framåt.

– Vi ser en verklig vilja att genomföra barnkonventionen på många olika områden, säger hon i presentationen.

Elisabeth Dahlin betonar att rätten till en trygg bostad är viktig för barn och att bostaden ska vara en källa till rekreation, där man ska känna sig trygg.

– Samtidigt vet vi att tusentals barn lever i bostäder som inte är trygga, i tillfälliga bostäder av olika slag.

Hon pekar på att det kan få svåra konsekvenser för det enskilda barnet. Det kan handla om att behöva leva i fattigdom eller utsättas för våld i hemmet.

– Att inte leva i en trygg bostad får konsekvenser för barnen; i skolan, när det gäller kompisar och det ökar även risken för missbruk, arbetslöshet och social utsatthet i vuxenlivet, anser barnombudsmannen.

Hur många barn som de facto lever i hemlöshet vet ingen, konstaterar Elisabeth Dahlin. Här finns ett stort mörkertal. De kan bo där det finns rivningskontrakt, i andra eller tredje hand eller i skyddat boende. Hon slår fast att det är barn som inte finns med i statistiken, och att det saknas kunskap om varför barnen lever i hemlöshet.

– Utan kunskap om detta är det omöjligt att veta vad vi ska göra. Det är svårt att hitta lösningar om vi inte vet, påpekar hon, och understryker vikten av att prata med barnen om konsekvenserna. Vad det innebär för det enskilda barnet.

Barnombudsmannen menar att det därför måste utredas hur en nollvision om barns hemlöshet skulle kunna uppnås.

Rätten till delaktighet i skolan och kommunala beslut

Rätten till delaktighet är central i Barnkonventionen. I årsrapporten lyfts frågan om barns delaktighet i praktiken. Elisabeth Dahlin menar att det blir bättre beslut och processer, samt att barns tillit ökar om de ges möjlighet att vara med och påverka.

– Skolan har ett uppdrag att förmedla mänskliga rättigheter. Barns delaktighet är bra för samhället i stort. Forskning visar dessutom att det finns ett starkt samband mellan delaktighet och skolresultat. Delaktighet lyfts fram som bidragande faktor för ett bra klimat i skolan, säger Elisabeth Dalin i Barnombudsmannens presentation.

Hon påpekar att de flesta elever vill vara med och påverka i skolan, men att formerna måste anpassas, så att alla elever kan få komma till uttryck, även de med funktionsnedsättningar.

Det behövs mer kunskap om hur barnkonventionen ska omsätts i det praktiska arbetet i skolan. Former för delaktighet behöver utvecklas och skolorna måste ha ett strukturerat arbetssätt. Det finns stora vinster med ett tydligt system för barns delaktighet i skolan, anser Barnombudsmannen. Hon pekar på att det måste ställas tydliga krav på ansvar för skolans huvudmän, att arbeta på ett systematiskt och strukturerat sätt med frågor som rör delaktighet.

Ett annat av de tre områdena i årsrapporten som Barnombudsmannen lyfter fram, är barns inflytande på kommunal nivå. Även här behövs mer kunskap, kompetensutveckling och mer resurser för att barn ska kunna vara delaktiga och kunna påverka.

– En viktig del är bedömningen av barnets bästa. För att det ska kunna göras krävs det att barnen varit delaktiga, säger Elisabeth Dalin och pekar på att det både skolan och socialtjänsten måste ha fungerande rutiner för det, och efterfråga om det enskilda barnet varit delaktig.

Fyra enkla frågor kan göra stor skillnad vad gäller delaktighet, menar barnombudsmannen: kom barnet till tals, vad tyckte barnet i så fall, vilken vikt la vi vid vad barnets sa, och hur kom vi fram till ett beslut för barnets bästa.

Barn som anhöriga

I ett skriftligt svar, på frågan till Barnombudsmannen från Nka, om barn som anhöriga, hänvisar Barnombudsmannen till årsrapporten 2016, ”Inget rum för trygghet – barn och unga om vräkningar och hemlöshet”, förklarar de att man i årsrapporten 2022, ”valt att lägga fokus på brister i systemet som försvårar och ibland till och med orsakar otrygga boendesituationer för barn, och inte effekterna och konsekvenserna av ett otryggt boende för barn”. 

Angående rapporten från 2016: ”Inget rum för trygghet – barn och unga om vräkningar och hemlöshet”, skriver Barnombudsmannen vidare ”att man träffat barn som har blivit vräkta och/eller lever i tillfälliga boendelösningar, såsom hotell och vandrarhem för bostadslösa, i socialtjänstens boenden, inneboende hos vänner och familj eller i andra tillfälliga lösningar.

Gemensamt för de barnen var att de påverkats starkt av den osäkerhet som det innebar att inte ha ett tryggt boende. Vardagen påverkades av trångboddhet och upprepade flyttar. Ofta tar barnet ett stort ansvar för familjens situation, ibland blir rollerna helt ombytta. Ett eget boende är den starkaste önskan hos de barn som Barnombudsmannen träffat. ”

I Barnombudsmannens årsrapport 2022 ges några konkreta förslag:

  • Utred hur en nollvision för barn i hemlöshet kan uppnås. Se över bristfällig folkbokföring. Behov av kunskap om hur många barn som befinner sig i hemlöshet eller tillfälliga osäkra boenden och orsak därtill. Se över särskilda stödprogram för barnfamiljer som saknar bostad.
  • Inför krav på tillgång till barnanpassade akutboenden i varje kommun, samt tidsgräns för boende, max 14 dagar.
  • Inför tydliga krav på skolans huvudmän att bedriva ett strukturerat och systematiskt delaktighetsarbete. Behov av ökad kunskap om barnkonventionen och hur barnets rättigheter tillgodoses i praktiken.
  • Förtydliga kommuners ansvar för att bedriva ett systematiskt delaktighetsarbete. Behov av målgruppsanpassad information om processer, beslut och återkoppling tillgänglig för barn.
  • Skärp kommuners ansvar för att göra bedömningar om barnets bästa vid beslut i enskilda ärenden som rör barn

Läs mer på Barnombudsmannens webbplats

Läs eller ladda ner rapporten

Text: Agneta Berghamre Heins

Senast uppdaterad 2022-04-22 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson