Beardslees familjeintervention – en metod som stärker skyddsfaktorer runt barn i riskzon

Anita Cederström har lång erfarenhet av familjebehandling, inte minst Beardslees familjeintervention, Family talk preventive intervention. Nu har hon skrivit en rapport där hon beskriver metoden och dess positiva effekter för att förebygga barns psykiska ohälsa, när en förälder har psykisk och/eller fysisk problematik.

Rapporten: ”Beardslees familjeintervention – en hälsofrämjande och förebyggande intervention för barn i risk, Family talk preventive intervention”, ger en bred bild av metoden, såväl syfte och mål, teoretiska utgångspunkter, utbildning, befintlig forskning och inte minst ett konkret exempel på en familjs väg genom interventionen.

Anita Cederström

Anita Cederström är psykolog, disputerad forskare och specialiserad på barn och familj. Hon var först i Sverige att utbilda sig i Beardslees familjeintervention, i början av 2000-talet.

Metoden riktar sig i första hand till familjer där föräldrarna har skiftande problem med psykisk ohälsa, beroendeproblematik, allvarlig fysisk ohälsa samt familjer där en förälder nyligen avlidit.

Ger stöd i föräldrarollen

–Interventionen syftar huvudsakligen till att ge stöd i föräldrarollen och på så sätt främja barns utveckling. Att öka kommunikationen i familjen har visat sig vara effektivt för att stärka den psykiska hälsan hos barn som befinner sig i risk, säger Anita Cederström och betonar att det handlar om att förbättra de skyddande faktorerna runt barnen.

–Genom att kartlägga och synliggöra de skyddande faktorerna i en familj, och inte fastna på symtom eller riskfaktorer, ökar man möjligheten för att familjen som helhet kan må bättre, säger hon.

Ryggraden i metoden, menar hon, är att man i första hand ser till den enskilda människans berättelse, där både föräldrarna och barnens versioner får komma till tals.

–Som behandlare inom Beardslees familjeintervention försöker man främja kommunikationen mellan barn och föräldrar. Det är viktigt att behandlaren är tydlig med att det är ok att ställa frågor. Många barn som har föräldrar med någon form av sjukdom kan uppleva att det finns en osynlig regel kring när det gäller att ställa frågor. Det handlar om att öka förståelsen för att det inte är farligt att uppfatta saker olika.

Anita Cederström betonar att alla föräldrar vill vara bra för sina barn och därför är det viktigt att synliggöra hur de ska agera för att barnen ska må bra. Något som stärker familjen i sin helhet.

–Något som är oerhört centralt i metoden är att det är föräldrarna som ska vara förmedlare till barnen. Det är de som ska veta hur de ska förhålla sig till barnen. De behöver oftast hjälp med hur de till exempel kan berätta om sjukdomar eller svårigheter för barnen och få stöd i att hitta lösningar som passar just deras familj, förklarar hon.

Främjar empowerment

Anita Cederström menar att Beardslees familjeintervention främjar empowerment, mycket tack vare att man ger stöd till familjen att utveckla egna styrkor.

Vidare pekar hon på att det finns en svårighet när det gäller såväl utvärdering som forskning kring metoden. Det i sig handlar om att familjeinterventionen syftar till riskprevention.

–De barn som man vill nå kanske inte har utvecklat några symptom eller har uttalade egna problem när interventionen startar, även om samtliga barn tillhör en riskgrupp. Men det faktum att de växer upp med föräldrar som har allvarlig sjukdom eller avlidit, gör att barnen löper en större risk att själva drabbas av olika svårigheter, som exempelvis psykisk ohälsa.

–Upptäckts det, under interventionen, att barnen har allvarliga problem är det självfallet behandlarens skyldighet att ombesörja att barnen får stöd och hjälp utifrån det rådande behovet, poängterar Anita Cederström vidare.

När det handlar om riskprevention är det centrala att starta en process, där barnens utveckling på sikt påverkas i positiv riktning.

–En viktig faktor när det gäller riskprevention är att metoden som används inte kan orsaka någon skada. Något vi vet att denna metod inte gör, slår hon fast.

I rapporten ges även en fallbeskrivning där en representativ familj för metoden valts ut. I det här fallet är det en familj där föräldrarna, 33 och 40 år gamla, varit blandmissbrukare sedan tidiga tonår, och är separerade sedan några år tillbaka. I familjen finns två barn, 12 och 14 år gamla. Genom att följa interventionen i familjen över tid, får läsaren en ökad förståelse för metoden.

Rapporten lyfter också fram att de professionella som arbetar med metoden känner stor tillfredsställelse i arbetet med interventionen. De ser oftast en stor förbättring när det gäller såväl föräldrarnas som barnens psykiska hälsa, samt positiv feedback från familjerna de arbetar med.

Implementering och fortsatt utbildning

Beardslees familjeintervention implementerades nationellt i Sverige 2006 i samband med den statliga satsningen på den psykiatriska vården.

–Implementeringen i Sverige inspirerades i hög grad av Finlands satsning på metoden. Här i Sverige har vi alltsedan dess fortsatt utbilda i metoden, och även utbildat fler lärare som kan öka kunskapen om Beardslees familjeintervention.

År 2015 bildades förening, svenska föreningen för Beardslees familjeintervention, vars syfte är att bland annat säkerställa att utbildningen i interventionen håller jämn och god kvalitet
www.sfbi.se

I Sverige sker utbildningen i metoden, som är både teoretisk och praktisk, vid 10 – 12 tillfällen under två terminer. Utbildningen följer en fastslagen kursplan, som utvecklats i samband med en kurs i interventionen som gavs vid Örebro universitet med statliga medel via Socialstyrelsen. Även USA, Holland, Norge, Irland, Grekland, Chile, Costa Rica, Colombia och Australien är länder som använder sig av metoden.

Anita Cederström berättar att metoden förekommer under flera namn i litteraturen men att den mest vanliga termen är Family Talk.

–Det kan försvåra när man söker information om metoden, konstaterar hon.

Rapporten visar att metoden är bra

–Den forskning som gjorts på metoden visar i huvudsak att det redan på relativt kort sikt efter interventionen går att se en förbättring i barnens situation och mående. Det handlar i stort om att relationerna i familjen stärkts, inte minst genom att kommunikationen mellan familjemedlemmarna blivit bättre, konstaterar Anita Cederström.

Anita Cederström understryker att rapporten var viktigt att göra och att hon önskar att den ska spridas och metoden fortsatt implementeras.

–Rapporten lyfter även fram att det genomförts och pågår mycket forskning om metoden. Av forskningen framgår att interventionen fungerar och stärker kommunikationen i familjen och de skyddande faktorerna kring barnen, vilket är glädjande konstaterar hon och berättar att det finns ett tryck på utbildning i Beardslees familjeintervention.

–Det kostar inte speciellt mycket att utbilda medarbetare i metoden. Men cheferna måste vara med på banan och ta initiativ till att utbilda sin personal, sedan är det vi i svenska föreningen för Beardslees som står för kompetensen och utgör en garant för utbildningen och därmed att användningen av metoden håller en hög kvalitet.

Text: Agneta Berghamre Heins