Regeringsbeslut om nationell stödlinje för personer med psykisk ohälsa och anhöriga

Jakob Forssmed mot grå bakgrund. han har mörkblå kavaj, slips och vit skjorta

Socialminister Jakob Forssmed.Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

En statligt finansierad nationell stödlinje ska införas för personer med psykisk ohälsa och suicidalitet, samt anhöriga till dessa personer. Stödlinjen ska erbjuda samtalsstöd dygnet runt och fungera som ett komplement till hälso- och sjukvårdens ordinarie insatser och civilsamhällets utbud av medmänskligt stöd.

Regeringens beslut om en ny stödlinje presenterades av socialminister Jakob Forssmed vid en pressträff den 27 mars.

- Stödlinjen ska bemannas av professionell personal och drivas på ett kunskapsbaserat sätt. Folkhälsomyndigheten ska nu utse en aktör som kan ansvara för stödlinjen. I höst räknar vi med att linjen ska tas i bruk, sade Jakob Forssmed vid pressträffen. 

Kostnadsfritt och anonymt

Av presentationen framkom att det inte ska kosta något att ringa till stödlinjen och att den som ringer kan vara anonym. Förutom att erbjuda samtalsstöd ska personalen också vid behov kunna losta personen vidare inom hälso- och sjukvården.

Jakob Forssmed berättade att det för några år sedan fanns en nationell stödlinje för personer med psykisk ohälsa.

- Stödlinjen drevs av Inera AB på uppdrag av regionerna, som plötsligt och oväntat tog beslutet att lägga ner den. Nedläggningen skapade ett mörkt tomrum, men nu idag har regeringen fattat beslut om att anslå 22 miljoner kronor under 2024 till en ny stödlinje som ska vända sig till personer med psykisk ohälsa och suicidalitet, samt deras anhöriga, sade han.

Extra anslag till civilsamhället

Vid pressträffen redogjorde socialministern för ytterligare insatser som regeringen beslutat om inom området psykisk hälsa och suicidprevention. En av dessa handlar om extra anslag till civilsamhällets aktörer. 

- Hela samhället måste samarbeta för att stärka den psykiska hälsan och minska antalet självmord. Hälso- och sjukvården kan inte klara detta på egen hand. Civilsamhällets aktörer spelar här en mycket viktig roll. De erbjuder medmänskligt stöd; att det finns någon där när man sträcker ut en hand från skuggan. Någon som kan vittna om att det finns ett hopp när man själv inte kan se det, sade Jakob Forssmed.

För att stötta aktörer som Mind, Bris, Stadsmissionen, Suicid Zero med flera avsätter regeringen ytterligare 30 miljoner kronor för 2024, utöver de 70 miljoner som avsattes 2023.

Tydliga ambitioner

Det tredje området som lyftes fram under presskonferensen handlade om prehospital akutsjukvård, i det här fallet psykiatriambulanser. Här vill regeringen anslå ytterligare 15 miljoner, som en förstärkning till de 50 miljoner som avsatts tidigare.

- Många SOS-larm handlar om psykisk ohälsa i någon form. Ett rätt bemötande och tidiga insatser är viktigt i dessa situationer, men ambulanssjuksköterskor är mer vana att ta hand om somatiska sjukdomar. Därför är särskilda psykiatriambulanser viktiga, menade han.

Avslutningsvis slog Jakob Forssmed fast att regeringens ambitioner på området är tydliga.

- Det förebyggande arbetet ska stärkas, antalet suicid ska minska och vården och omsorgen av personer med psykisk ohälsa ska bli mer tillgänglig och jämlik, sade han.

Text: Barbro Falk

Senast uppdaterad 2024-04-01 av HelenaI, ansvarig utgivare Lennart Magnusson