Konferens om Barn som anhöriga 2014

Bild på Louise

Det är alldeles tyst bland de 500 deltagarna på Spira i Jönköping. Alla lyssnar på föreläsaren Louise Nordlund Isaksson som berättar hur hon och hennes son försökte skapa trygghet i det kaos som uppstod vid maken och pappan Hans sjukdom och bortgång.

I sin starka berättelse beskriver Louise Nordlund Isaksson vilken betydelse gott bemötande från vården och omgivningen kom att få för henne och sonen . Det betydde mycket att vårdpersonalen vände sig direkt till honom, att de presenterade sig och fanns tillgängliga när frågorna kom. Det var viktigt att han fick möjlighet att vara med i allt som hände med hans pappa och att vardagen runtomkring fungerade.

Konferensen på Spira i Jönköping ville sätta fokus på hälso- och sjukvårdslagens paragraf HSL § 2g, som handlar om att alla barns och ungas behov av stöd, råd och hjälp ska beaktas när en anhörig lider av psykisk ohälsa, har ett missbruk, en funktionsnedsättning, en svår somatisk sjukdom eller går bort.

– Vi måste inse att vi som enskilda personer har så mycket att ge ett barn bara genom att stanna upp ställa frågan "hur har du det" och invänta svaret, säger Linda Frank som har varit projektledare för konferensen. En svensk registerstudie visar att ungefär sjutton procent av alla unga har en förälder som har sökt vård för psykisk ohälsa eller missbruk. Närmare en tredjedel av alla barn har en förälder som har varit allvarligt sjuk och drygt tre procent har en förälder som har avlidit.

Panel diskussion

Syftet med konferensen Barn som anhöriga var att deltagarna skulle få ta del av aktuell forskning, inspireras och dela med sig av sina erfarenheter kring arbetet med att se barnen när de behöver det som mest. De fyra utvecklingsregionerna inom projektet Barn som anhöriga och andra deltagare presenterade hur de har jobbat med utvecklingsarbetet i sina verksamheter. Nyckelorden var struktur, beslut, ansvar, rutiner, kompetensutveckling och aktiv implementering.

Projektledare Linda Frank önskar att de här två dagarna har givit motivation, styrka och mod att inleda ett förbättringsarbete där det behövs eller fördjupa det arbete som kanske redan är på gång.

– Vi vuxna får inte lov att vara fega, säger hon. Vi måste prata med barnen!

Text: Helena Isaksson Baeck
Foto: Gun Hjortryd

Senast uppdaterad 2022-06-30 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson