Utbildning av anhörigombud

Bild på Camilla, Sebahate, Mihaela och Sandra

Camilla Persson, anhörigombud hemtjänsen Bunkeflo/Tygelsjö, Sebahate Gajtani, anhörigombud Dekorens vårdboende, Mihaela Suhoschi, anhörigombud Dekoren, och Sandra Naxin, chefsstöd Dekoren. Foto: Paul Svensson.

I Malmö stad pågår ett aktivt arbete med att utveckla anhörigperspektivet hos personal som jobbar inom hemtjänst och på särskilda boenden. Detta görs med hjälp av webbutbildningen "Utveckla stöd till anhöriga" som tagits fram av Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka.

"Utveckla stöd till anhöriga" är en webbutbildning som vänder sig till personal inom äldre- och funktionshinderområdet och som möter människor som drabbats av sjukdom eller funktionsnedsättning. Syftet med utbildningen är att ge kunskap om hur man skapar bästa, möjliga samarbete mellan personal och anhöriga. Utbildningen handlar också om att visa på konkreta metoder för anhörigstöd och att ge en vägledning för hur rutiner och anhörigsamverkan kan utformas på den egna arbetsplatsen. I Malmö stad används utbildningen som ett verktyg för att ge ett anhörigperspektiv som spetskompetens till personal inom hemtjänst och på särskilda boenden.

Utbildning av anhörigombud

Under hösten 2016 inleddes arbetet med att utbilda så kallade anhörigombud. Arbetet påbörjades i stadsområdesförvaltningen Väster som upphörde våren 2017 i samband med att Malmö stad ändrade organisationen från geografisk indelning med stadsområdeförvaltningar till fackförvaltningar. Sammanlagt utbildades 75 stycken anhörigombud. Under träffarna fick anhörigombuden bland annat gå igenom webbutbildningen och utforma rutiner för anhörigstöd. Rutinerna som togs fram sammanställdes i ett förslag som kallas baspaket. Under 2017 har anhörigombuden och deras chefer arbetat med att utbilda sina kollegor med hjälp av webbutbildningen. Karin Skogmark arbetar som anhörigkonsulent i Malmö stad och har hållit i utbildningen av anhörigombuden och följt upp arbetet ute i verksamheterna.
– Arbetet med utbildningen har varit det roligaste jag gjort i mitt uppdrag på sista tiden. Det är alltid lika inspirerande att jobba med engagerade och duktiga medarbetare. Och jag hoppas att det vi gjort i Väster ska föras vidare till resten av Malmö. Det här är en viktig del i arbetet för att bli en anhörigkompetent verksamhet, säger Karin Skogmark.
– Jag tycker att en stor fördel med utbildningen är att den är uppdelad i avsnitt som man kan gå tillbaka till. Det gör också att man kan dela upp utbildningen till olika tillfällen, ofta är tidsfaktorn en utmaning när man ska göra sådana här utbildningssatsningar, säger Karin Skogmark.

Bild på Karin Skogmark

Karin Skogmark, anhörigkonsulent i Malmö stad.

Tillsammans mot ett gemensamt mål

Ett av boendena som genomfört utbildningen är Dekorens vårdboende. Där har alla medarbetare gjort steg 1 under 2017 vilket innebär tio avsnitt av webbutbildningen följt av gruppdiskussioner. I den avslutande delen, steg 2, ska medarbetarna föra diskussioner utifrån baspaketet för att sedan formulera rutiner i en rutinverkstad.
– På så sätt kan vi jobba med anhörigstöd tillsammans. Med ett gemensamt mål, säger Sebahate Gajtani, anhörigombud på Dekoren.

En stöttande och engagerad chef, tydliga uppdrag och struktur är några framgångsfaktorer som nämns i en första sammanställning av arbetet med webbutbildningen. Cristin Löfström, sektionschef på Dekorens vårdboende, lyfter också vikten av att ny personal kommer med på tåget.
– Vi har fått lite nya medarbetare under hösten och då har vi kört en ny omgång för dem enbart. Så att man fångar upp de nya. För ibland är det så med projekt att de startas upp och sen faller det som en pannkaka för att alla inte är med, säger Cristin Löfström.

Bild på Jessica Thelander och Cristin Löfström

Jessica Thelander, sektionschef Limhamns kvällsgrupp, hemtjänst och Cristin Löfström, sektionschef Dekorens vårdboende. Foto: Paul Svensson.

"Gick bättre än förväntat"

Webbutbildningen "Utveckla stöd till anhöriga" kan utföras i grupp, som på Dekoren, eller enskilt. Ett exempel där utbildningen har gjorts enskilt är Annetorpsgårdens demensboende. Där var målet att alla medarbetare skulle ska vara klara med steg 1 innan 2017 och därefter börja med diskussionsdelen i steg 2. Personalen på Annertorpsgården har gjort utbildningen på egen hand utan schemaläggning vilket har fungerat bra. En tydlig deadline var ett av framgångsrecepten.
– Vi satte upp ett datum. Att nu ska det vara klart. Och det gick nog bättre än förväntat måste jag säga, säger Camilla Westesson, anhörigombud på Annetorpsgården.

Det som anhörigombuden på Annetorpsgården reflekterat över under arbetet med webbutbildningen är det tidsomfång som det bestäms att utbildningen ska göras på. Slutsatsen är att en kortare deadline är att föredra.
– För annars blir det lätt att man glömmer, det är bättre att man säger att: inom tre månader ska alla ha gjort utbildningen. För då kan man lättare ha en diskussion under följande månad. När minnet är färskt, säger Charlotte Dahl, anhörigombud på Annetorpsgården.

Bild på David Brante och Gull-Britt Rasmussen

David Brante, sektionschef Rosenvångs hemtjänstgrupp och Gull-Britt Rasmussen, anhörigombud Rosenvång.

Ökad förståelse

Inom hemtjänsten lyfts engagerade och stöttande chefer, struktur och ett begripligt syfte som viktiga komponenter för att få ett bra resultat med webbutbildningen. Rosenvångs hemtjänstgrupp genomförde webbutbildningen i två mindre grupper. Nu återstår arbetet med steg 2.
– Responsen har varit positiv. Alla lyssnar och kommer med inlägg, säger Gull-Britt Rasmussen, anhörigombud på Rosenvångs hemtjänstgrupp.
– Folk var intresserade. Jag tror att de kände igen sig väldigt mycket. Det finns en stark igenkänningsfaktor i materialet, säger David Brante, sektionschef Rosenvångs hemtjänstgrupp.
I Limhamns hemtjänst har kvällsgruppen gjort utbildningen under två planeringsdagar. Där var upplägget att se samtliga kapitel i utbildningen på en gång och föra diskussioner mellan avsnitten. Efter utbildningen tycker sig sektionschefen Jessica Thelander se en ökad trygghet bland medarbetarna.
– Jag märker att medarbetarna är tryggare i sin roll. Att de har fått en större förståelse för anhörigas betydelse. Det märker jag bland annat i diskussionerna. Förståelsen för att anhöriga kan vara ledsna, arga och irriterade. Att anhöriga många gånger kan göra och säga saker för att de själva mår dåligt. Det är viktigt att skapa den förståelsen, säger Jessica Thelander.

Läs mer om Nka:s webbutbildningar

Reportaget publicerades 2018

Senast uppdaterad 2021-10-12 av EmelieS, ansvarig utgivare Lennart Magnusson