Nordisk utblick: Danska anhöriga efterfrågar mer involvering och stöd

danska sjuksköterskan och docenten Ellen Boldrup Tingleff

Danska sjuksköterskan och docenten Ellen Boldrup Tingleff

–Det behövs mer kunskap bland vårdpersonal om anhörigas roll i behandlingsförloppet och anhörigas betydelse för patientens tillfrisknande. Samtidigt behöver arbetsgivaren ge vårdpersonalen möjlighet att samarbeta med anhöriga - det kräver både tid och kompetensutveckling. Det säger den danska sjuksköterskan och docenten Ellen Boldrup Tingleff, som genomfört en rad studier om anhörigas delaktighet inom vuxenpsykiatrin i Danmark.

Ellen Boldrup Tingleff är verksam som forskare på psykiatriska avdelningen, Middelfart vid Region Syddanmark. Hon är även lektor vid rättspsykiatriska forskningsenheten Middelfart vid Institut for Regional sundhetsforskning, Syddansk Universitet. I sitt arbete fokuserar hon på att utveckla den psykiatriska omvårdnaden i Danmark. Det kan till exempel handla om kunskapsutveckling och implementering av psykiatriska vårdprogram på lokal nivå, utbildning av studenter och vårdpersonal, samt utveckling av stödet till anhöriga.

Efterlyser mer involvering

–Inom psykiatrin finns ett flertal interventioner för involvering av anhöriga, eftersom forskning visat att anhörigas medverkan är kopplat till ett bättre behandlingsresultat, till exempel när det gäller följsamhet till medicinering, förebyggande av återfall och minskad tid på sjukhus, berättar Ellen Boldrup Tingleff. Men, fortsätter hon, i praktiken vet inte vårdpersonalen alltid hur denna involvering ska gå till. Ofta upplevs samarbetet med anhöriga som krångligt och tidskrävande.

I en litteraturstudie, som kartlade anhörigas delaktighet i den närståendes behandling på vuxenpsykiatriska avdelningar, kunde hon se att majoriteten av de anhöriga vill vara mycket mer involverade.

–De anhöriga vill också att vårdpersonalen ska uppmärksamma de kunskaper man har om sin närstående, berättar Ellen Boldrup Tingleff.

Intresse för rättspsykiatrisk vård

Ellen Boldrup Tingleff har efter hand kommit att särskilt intressera sig för den rättspsykiatriska vården och hur vården kan utvecklas. Hon har bland annat i olika studier undersökt hur patienter inom rättspsykiatrin upplever fastspänning med bälte och hur denna användning kan minska. Ellen Boldrup Tingleff vill inte bara förbättra situationen för patienterna, utan också för de anhöriga.

–Den här gruppen anhöriga har det extra tufft. Deras vardag är så tung. Det förstod jag efter att jag kommit kontakt med föräldrar till vuxna barn inom rättspsykiatrisk vård. Patienten har en allvarlig psykisk sjukdom och har begått ett brott, kanske ett mord. Därtill kommer att den anhöriga själv kanske har blivit utsatt för våld av sin familjemedlem, säger hon.

Stora svårigheter

Ellen Boldrup Tingleff har kunnat konstatera att endast ett fåtal av de interventioner som utvecklats för att involvera och stödja anhöriga, är anpassade till situationen inom den rättspsykiatriska vården – med dess regler för besök och kontakt, tvångsåtgärder och olika säkerhetsrutiner.

–Flera studier har visat att dessa anhöriga upplever stora svårigheter att bli inkluderade som samarbetspartners. Och man saknar också stöd och hjälp att hantera det stigma – och de känslomässiga utmaningar – som följer av att vara anhörig till en person inom rättspsykiatrin, säger Ellen Boldrup Tingleff.

Nytt forskningsprojekt

För att utveckla stödet till anhöriga till patienter i rättspsykiatrisk vård startar hon i höst ett fyraårigt forskningsprojekt vid namn ”The FSI Forensic Project”. Projektet har fått fem miljoner i statligt anslag, och förutom Ellen Boldrup Tingleff kommer fyra personer att vara inblandade i arbetet.

Projektets syfte är att anpassa, testa och utvärdera insatser som är tänkta att stödja och involvera anhöriga inom rättspsykiatrin.

–Det kommer att omfatta olika metoder, bland annat en systematisk litteraturstudie, enkäter och intervjuer. Genom projektet vill vi få svar på vilket stöd den här gruppen av anhöriga vill ha och behöver, säger Ellen Boldrup Tingleff.

Text: Barbro Falk

Dansk satsning på psykisk hälsa

Intervjun med Ellen Boldrup Tingleff ingår i Nka:s artikelserie ”Nordisk utblick”. Sedan tidigare har vi berättat om forskning med ett anhörigperspektiv i Norge, Finland och på Island. Nu har turen kommit till vårt grannland Danmark.   

2022 beslutade den danska regeringen att ge högsta prioritet åt att främja den psykiska hälsan. I satsningen ingår bland annat finansiering av en 10-årig psykiatriplan med syfte att omvandla den psykiatriska vården. I planen prioriteras bland annat förebyggande insatser, tidig upptäckt, rättvis tillgång till vård och inkluderande stödsystem. I planen sägs också att anhöriga ska få mer stöd och att deras resurser ska användas mer aktivt i insatserna.

Fakta om hälso- och sjukvården i Danmark

I Danmark bor cirka 5,9 miljoner invånare, varav 1,3 miljoner bor i och omkring huvudstaden Köpenhamn. Danmark har ungefär samma välfärdssystem och sociallagstiftning som övriga Norden. Levnadsstandarden ligger också i stort sett på samma nivå.

Den danska sjukvårdssystemet bygger på principerna om fri och lika tillgång för alla medborgare. Merparten av sjukvårdens tjänster finansieras av det offentliga.

Allmänläkarna är oftast egenföretagare med vårdavtal. Nästan alla sjukhus ägs och drivs i offentlig regi. 2007 genomfördes en stor strukturreform där man minskade antalet sjukvårdsregioner från 13 till 5, och antalet kommuner från 271 till 98.

Tre nivåer

Hälso- och sjukvården är uppdelad på tre politiska och administrativa nivåer; staten, regionerna och kommunerna:

  • Staten innehar de övergripande reglerings- och tillsynsfunktionerna inom hälso- och sjukvården, liksom äldreomsorgen.
  • Regionerna ansvarar för sjukhusen, allmänläkarna (via vårdavtal) och den psykiatriska vården.
  • Kommunerna ansvarar för ett antal primärvårdstjänster samt för äldreomsorgen.

KÄLLOR: Info Norden, Utrikespolitiska Institutet med flera.

Senast uppdaterad 2024-04-09 av HelenaI, ansvarig utgivare Lennart Magnusson