Ny forskning uppmanar till skräddarsytt stöd för anhöriga

äldre kvinna sitter på en bänk. Vackra lila tulpaner i förgrunden

Foto: Smålandsbilder

I takt med att vår befolkning åldras och den sociala välfärdspolitiken förändras har den informella omsorgen om äldre personer blivit allt viktigare. Många anhöriga lägger mycket tid och engagemang på att hjälpa äldre människor med dagliga sysslor, omsorg och sociala aktiviteter. Anhöriga är ofta familjemedlemmar, vänner eller grannar.

Stöd till anhöriga som hjälper äldre personer omfattar en rad olika insatser och aktiviteter för att hantera de fysiska, känslomässiga och ekonomiska krav som anhöriga ställs inför. Det handlar om utbildningsinsatser för att förbättra omsorgsförmågan, avlösning för att få en paus och återhämtning, känslomässigt stöd genom rådgivning och stödgrupper, ekonomiskt stöd, samt vägledning i juridisk planering och vårdplanering. Tillgången till sådant stöd, deras upplägg och innehåll, och vem som tillhandahåller dessa insatser varierar mellan och inom länder. Det kan röra sig om allt från vård- och omsorgsinsatser till verksamheter anordnade av frivilligorganisationer.

I en nyligen publicerad översikt över systematiska översikter (en så kallad "paraplyöversikt") undersökte forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet ett mycket stort antal insatser som kan lindra de negativa hälsokonsekvenser (både fysiska och psykiska) som anhöriga erfar. Fokus var på stöd till anhöriga som hjälper äldre personer eller personer med åldersrelaterade sjukdomar.

I paraplyöversikten ingick 47 systematiska översikter, vilka i sin tur inkluderade totalt 619 olika primärstudier. Både kvantitativ och kvalitativ forskning ingick. Till forskarnas stora förvåning var resultaten inte entydiga. Trots en betydande mängd forskning fanns det inga definitiva bevis för att olika typer av insatser var effektiva när det gäller anhörigas hälsa. Det verkar dock som om insatser med flera komponenter och personcentrerade insatser kan vara de mest effektiva.

Paraplyöversikten lyfte flera kritiska frågor, bland annat den låga kvaliteten på evidensen och den överflödiga produktionen av likartade systematiska översikter. För att ta itu med dessa problem betonade forskarna behovet av mer robust interventionsforskning och utvärderingspraxis. De betonade också vikten av en mer skräddarsydd utformning av interventionerna, eftersom en strategi som passar alla inte tycks var lika effektiv.

Sammanfattningsvis, även om det inte finns några definitiva bevis för att vissa insatser verkligen är effektiva vad gäller anhörigas hälsa, verkar flexibla insatser med flera komponenter ha större potential att tillgodose anhörigas komplexa behov, eftersom detta gör insatserna mer acceptabla och därmed leder till mer påtagliga effekter på anhörigas hälsa. För att bekräfta detta behöver vi inte fler systematiska översikter, vi behöver mer noggrant utformade interventionsstudier av hög kvalitet. Under tiden bör äldreomsorgen och andra befintliga resurser utnyttjas för att ge mer ett personcentrerat stöd till anhöriga.

 

Lena Dahlberg

Paraplyöversikten heter Effectiveness of interventions designed to mitigate the negative health outcomes of informal caregiving to older adults: an umbrella review of systematic reviews and meta-analyses och är skriven av Mariam Kirvalidze i samarbete med Ahmad Abbadi, Lena Dahlberg, Lawrence B Sacco, Lucas Morin, Amaia Calderón-Larranaga.

 

 

Den finns tillgänglig kostnadsfritt via följande länk:

Effectiveness of interventions designed to mitigate the negative health outcomes of informal caregiving to older adults: an umbrella review of systematic reviews and meta-analyses

Detta arbete har finansierats av det svenska forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE, 2020–01544).

Senast uppdaterad 2023-09-17 av HelenaI, ansvarig utgivare Lennart Magnusson