Anhörigskap i perspektiv – vem är den äldre?

Om man ser till aktuell forskning är det tydligt att inte minst äldre personers förhållanden beskrivs homogent. Genom en serie webbinarium vill vi motverka detta och stimulera till reflektion kring sitt eget arbete och förhållningssätt. Det femte webbinariet i serien "Anhörigskap i perspektiv" har temat "Vem är den äldre?". 

Se webbinariet i efterand i spelaren nedan

Fel vid uppspelning av video

Du behöver installera/uppdatera programvara för videouppspelning.
Installera programvara (Flash Player)

I Sverige utgör personer fyllda 65 år eller mer en femtedel av befolkningen. Det är tre generationer i ett åldersspann om cirka 40 år. En icke-heterogen grupp som i stort inte skiljer sig från övriga befolkningen än i antal levda år. Trots det är vårt språkbruk sådant att vi talar om två miljoner människor i Sverige som - de äldre, våra äldre och mina äldre. Vi gör det inte av ondo men det kan leda till både ålderism och risk för diskriminering. Vad kan ett sådant synsätt betyda för den som är anhörig?

Vid webinaret kommer bland annat Elisabet Cedersund, Professor emerita i äldre, åldrande och kommunikationsforskning vid Linköpings Universitet att medverka. 

När? 
Tisdagen den 20 april, kl. 14.00-15.30

Var? 
På webben via plattformen Zoom. Läs mer om hur Nka:s webbinarier fungerar

För mer information

Bild på Susanne  Rolfner Suvanto
Susanne Rolfner Suvanto

Möjliggörare/praktiker – Äldre

Jag har arbetat många år inom områdena äldre och psykiatri. Allt ifrån undersköterska till statliga utredning om en nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer. Specialistområde äldre och psykisk ohälsa samt existentiella frågor. På de övriga 50 procenten arbetar jag i det egna företaget Omvårdnadsinstitutet med föreläsningar, utredningar, expertstöd till kommuner, regioner och myndigheter. Egen erfarenhet av att ha vårdat mina båda föräldrar till livets slut.

Senast uppdaterad 2021-04-13 av Paul Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson