Konsekvenser av covid-19-pandemin för vuxna anhöriga

Lennart Magnusson föreläste om covid-19-pandemins konsekvenser för anhöriga.

Lennart Magnusson föreläste om covid-19-pandemins konsekvenser för anhöriga.

Under temat: "Anhörig i tiden" lyfte årets Anhörigriksdag fram aktuell kunskap och viktiga frågor som rör anhöriga i alla åldrar; barn, unga, vuxna och äldre. Resultatet från studier och kartläggningar gjorda av Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Anhörigas Riksförbund visar att pandemin generellt har påverkat anhöriga på flera sätt, oavsett ålder. Försämrad hälsa och ekonomi samt minskade sociala kontakter är några faktorer som bidragit till en försämrad livskvalitet i stort för anhöriga.

Ett av de många seminarier under Anhörigriksdagen som Nka stod värd för var "Konsekvenser av covid-19-pandemin för vuxna anhöriga". Studien är gjord av Lennart Magnusson, Eva Sennemark, Björn Ekman, Pauline Johansson och Elizabeth Hansson, vid Nka. Studien har genomförts i samverkan med Linnéuniversitetet.

Lennart Magnusson, verksamhetschef vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga redogjorde för en rapport som tydliggjort covid-19-pandemins konsekvenser för vuxna anhöriga som ger vård, hjälp och stöd till närstående.

– Rapporten visar att anhöriga ökat sina omsorgsinsatser under pandemin, vilket lett till att deras livssituation påverkats negativt på flera olika sätt, bland annat när det gäller hälsa, ekonomi och minskade sociala kontakter. Totalt sett uppger flera att livskvaliteten i stort har försämrats, konstaterade Lennart Magnusson.

Kartläggningen var ett regeringsuppdrag och genomfördes hösten 2020 och våren 2021 med syfte att se hur anhöriga påverkats av pandemin, samt att ge förslag till närliggande och långsiktiga åtgärder för att stödja anhöriga och utveckla stödet till anhöriga under denna och kommande pandemier och kriser.

Två nationella webbenkäter genomfördes, en riktad till anhöriga baserad på en enkät från Eurocarers och en till anhörigkonsulenter eller motsvarande personal som ger stöd till anhöriga.

Enkäterna till anhöriga besvarades av 598 personer mellan 26 och 99 år. Genomsnittsåldern var 63 år och tre fjärdedelar var kvinnor. Av de anhöriga som besvarade enkäten hade 15 procent börjat ge omsorg till närstående under pandemin. Av dessa var 83 procent kvinnor och 72 procent i yrkesverksam ålder.

Radikal försämring av stöd till anhöriga

– Anhörigas situation påverkades mycket under pandemin. Insatserna som gjordes av de anhöriga som besvarade vår enkät var innan i genomsnitt 28 timmar i veckan och ökade ytterligare till 32 timmar i veckan under pandemin, sa Lennart Magnusson.

– Kartläggningen visade att över hälften anser att deras hälsa har försämrats under pandemin, siffrorna är något högre för kvinnor. Det gäller såväl den psykiska som fysiska hälsan. Det som upplevdes särskilt svårt av anhöriga var att man inte kunde besöka de närstående. Det har upplevts väldigt svårt, betonar han.

Lennart Magnusson förklarar vidare att stödet till de anhöriga påverkades kraftigt. Stödet reducerades och inga fysiska möten skedde, vidare ställdes mycket in eller övergick till utomhusaktiviteter och andra former, men olika stödinsatser erbjöds inte i den omfattning som tidigare.

– Samtidigt som insatser för den närstående minskade fick de anhöriga göra större insatser för sina närstående på grund av att deras olika aktiviteter ställdes in, exempelvis dagverksamhet. Detta påverkade både närstående och anhöriga, sa han.

Även för personalens del medförde pandemin stora förändringar, många omplacerades till andra uppgifter. Stödet via digitala former och via telefon ökade och det var svårt att hitta nya stödformer. Lennart Magnusson redogjorde också för att studien visade på minskade utbildningsinsatser.

– Både anhöriga och till viss del även personal, påverkades mycket. Det vi försökt göra är att ta fram rekommendationer för hur man kan stödja anhöriga och även personal i kristider. Hur kan man göra, då man inte kan ge stöd på vanligt sätt?

Utarbeta riktlinjer för krissituationer

Av studien framgår att det borde finnas ett tydligt uppdrag för kommuner och regioner att utforma planer och riktlinjer för hur man ska arbeta i krissituationer och även för hur man kan utveckla krisplaner och individuella planer ihop med anhöriga.

– Krisplaner är viktiga oavsett vilken situation vi befinner oss i. Det är viktigt för alla att ha en plan för vad man ska göra när något händer. Att man vet hur man ska agera i olika situationer, slog Lennart Magnusson fast och lyfte även fram att det finns ett stort behov att utveckla den digitala kompetensen.

– Ett problem har varit att det saknades infrastruktur inom kommuner och regioner. Av kartläggningen framgår det att kunskapen är låg vad gäller digitalt stöd till anhöriga.

– Ett förslag är att ha It-pedagoger i kommunerna och regionerna, som kan arbeta med stöd till både anhöriga och till personalen för att stärka den digitala kompetensen.

Ett annat problem som framgick av kartläggningen var att tillgången till och bristfällig skyddsutrustning skapade oro hos anhöriga.

– Information, riktlinjer och lokala rutiner är också av största vikt både i krissituationer och annars. Exempelvis bör anhöriga ha information om hur de ska hantera situationen om någon närstående får covid-19.

– Både av webbenkäterna och de olika fokusgrupperna framgick önskemål om att stärka anhörigperspektivet under pandemin och kriser. Det är viktigt att riskbedömningar även inkluderar anhöriga och hur det påverkar dem, betonar Lennart Magnusson.

Han menar att man bör säkra, via lagstiftning, att det finns ett anhörigstöd under pandemier och kriser.

Anhörigperspektivet måste tas med

– Nu var det så att anhöriga och anhörigstöd åsidosattes, när det istället egentligen borde ha lyfts fram ytterligare. När man planerar för kriser måste man ha med anhörigperspektivet. Det är viktigt att ta med anhöriga och närstående i planeringen inför kriser och katastrofer.

Lennart Magnusson lyfter fram att såväl chefer, som beslutsfattare och personal skulle behöva ha mer kunskap om anhörigfrågor, men även till exempel IT-avdelningar i kommunerna och regionerna.

I kartläggningen lyftes även frågan om forskning och utveckling framöver, bland annat när det gäller digitala lösningar. Hur man exempelvis kan jobba med information digitalt när man inte kan träffas fysiskt? Att öka evidensen kring kostnadseffektivitet, vad olika saker kostar fanns också med som önskemål.

– Det finns mycket vi kan lära av pandemin som vi även kan ha med oss i det vardagliga. En av alla utmaningar vi blivit medvetna om är hur vi även ska nå de som inte har tillgång till digitala tjänster och saknar digital kompetens. Den gruppen är viktig att komma ihåg, slog Lennart Magnusson avslutningsvis fast.

Ta del av rapporten på Nkas hemsida

Se föreläsningen i efterhand

Text: Agneta Berghamre Heins

Senast uppdaterad 2021-11-23 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson