Hur har barn som anhöriga påverkats av pandemin?

Pauline Johansson berättade om en kartläggning som Nka har gjort vad gäller hur barn som anhöriga har påverkats av covid-19-pandemin.

Pauline Johansson berättade om en kartläggning som Nka har gjort vad gäller hur barn som anhöriga har påverkats av covid-19-pandemin.

"Barn som anhöriga – med Covid-19 pandemin i tiden" var titeln på en av de många workshops under Anhörigriksdagen. Pauline Johansson från Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) redogjorde för rapporten som publicerades i mars 2021.

Pauline Johansson klargjorde syftet med projektet, som varit att kartlägga hur barn som anhöriga, anhörigstödspersonal och anhörigstödet påverkats av covid-19 pandemin och ge förslag på omedelbara och långsiktiga åtgärder för att stödja anhöriga och utveckla anhörigstödet under pågående och kommande kriser och pandemier.

Studien är gjord av Elizabeth Hansson, Pauline Johansson, Lennart Magnusson och Eva Sennemark vid Nka. Studien har genomförts i samverkan med Socialstyrelsen och Linnéuniversitetet. Kartläggningen var en del i ett regeringsuppdrag och genomfördes hösten 2020 och våren 2021 med syfte att se hur anhöriga påverkats av pandemin.

Datainsamlingen har skett fram till januari 2021. En nationell webbenkät har genomförts riktad till anhörigkonsulenter eller motsvarande personal som ger stöd till anhöriga. Även sex digitala fokusgruppsintervjuer har genomförts med deltagare från fyra nationella nätverk.

Ökat omsorgsansvar och social isolering

När det gäller barn som anhöriga och unga omsorgsgivare visar rapporten på ett ökat omsorgsansvar, ökad oro och ångest, social isolering, bland annat har nedstängningen av gymnasieskolan och olika fritidsaktiviteter haft negativ påverkan. Pauline Johansson lyfte även fram att orosanmälningar ökat under pandemin.

På minussidan fanns även bristande information och inställda stödaktiviteter för föräldrar och syskon, vilket även haft negativ påverkan på unga omsorgsgivare.

– Under covid-19-pandemin har det funnits begränsade möjligheter att utveckla nya stödformer, men ett bra exempel på en stödform för unga som ändå fungerat är ME-WE-metoden, som bland annat erbjuder digitala samtalsgrupper och en app med olika funktioner som stöd till unga omsorgsgivare, sa Pauline Johansson.

– Studien lyfter även fram några positiva effekter av pandemin, som exempelvis möjligheten att arbeta hemifrån, mer tid till barnen och att "hemmasittare" (barn som stannar hemma från skolan) hittat former som passat dem, då man gick över till digital undervisning i hög grad, förklarade Pauline Johansson vidare.

Hon pekade även på att utvecklingen av digitala möten generellt gjort att fler kunnat nås och delta och att vissa stödinsatser kunnat göras digitalt.

Även personal har påverkats av pandemin och bland annat har utbildningar kring barn som anhöriga ställts in, exempelvis BRA-samtal, att utvecklingsarbete har försvårats och att personal lånats ut till andra verksamheter.

Säkra stödet till barn och unga anhöriga

Sammantaget rekommenderas utveckling på kort och lång sikt inom en rad faktorer: samordning, information och stöd, delaktighet, stödverksamhet, skola och elevhälsa, utbildning, digital kompetens och kartläggning och forskning.

– Totalt krävs mer samordning och att alla aktörer engagerar sig. En integrerad strategi både på lokal och nationell nivå behövs. Krisplaner bör utformas och all informationen måste vara åldersanpassad och lättillgänglig, konstaterade Pauline Johansson.

Hon underströk även vikten av att följa lagparagrafen i HSL § 2, som gäller att barn och unga har rätt till information och stöd.

– Barnen måste synliggöras och få information och vara delaktiga för att kunna få en ökad förståelse för vad som händer, slog hon fast och pekade på skolans viktiga roll och ansvar för att identifiera barn och unga omsorgsgivare.

Skolan behöver få ett större ansvar när det gäller att identifiera barn och unga omsorgsgivare.

Vid en efterföljande frågestund konstaterade Pauline Johansson att barn som anhöriga fortfarande inte uppmärksammas i tillräcklig utsträckning och allt för lätt faller mellan stolarna i lagstiftningen.

– Runt 20 procent av barn och unga uppger att de är anhöriga till en närstående och runt tre procent stannar hemma minst en dag i veckan från skolan för att hålla koll på en förälder. Vi vet att den här gruppen finns, sa hon.

– Vi har haft lagstiftningen i HSL sedan 2010, vad gäller barn som anhörigas rätt till information, råd och stöd, men tyvärr är det inte implementerat överallt och det finns oklarheter kring hur man ska ge information och råd och stöd till unga anhöriga. Det vill vi jobba för att förändra, slog Pauline Johansson avslutningsvis fast.

Ta del av rapporten

Webbtubildningen Våga fråga

Se föreläsningen i efterhand

Text: Agneta Berghamre Heins

Senast uppdaterad 2021-11-23 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson