Ny EU-strategi inger hopp

Niall Muldoon, Irlands barnombudsman.

Niall Muldoon, Irlands barnombudsman.

I EU:s nya strategi för att stärka barns rättigheter läggs ett särskilt fokus på unga omsorgsgivare. En presentation av strategin inledde konferensens sista dag. Kompletterad med en inblick i hur Eurochild nu arbetar för att strategin ska införas av medlemsländerna. Samt en redogörelse från Irland om de unga omsorggivarnas tuffa vardag under pandemin.

Inledningstalare den sista dagen av IYCC 2021 var Valeria Setti, koordinator för barns rättigheter vid EU-kommissionen, Jana Hainsworth, generalsekreterare vid Eurochild och Niall Muldoon, Irlands barnombudsman.

Valeria Setti presenterade EU:s nya strategi för att stärka barns rättigheter - The EU Strategy on the Rights of the Child. Förhoppningen är att strategin ska få en stor betydelse för att förbättra utsatta barns situation, som dessutom förvärrats ytterligare i pandemins spår, så väl i Europa som globalt.

– För första gången rör det sig om en övergripande strategi där man försökt ta ett helhetsgrepp och inkluderar alla olika delar som är relevanta för barnens situation, sa Valeria Setti.

I samarbete med barnen

Strategin som släpptes 24 mars 2020 togs fram genom ett brett samarbete med barnen själva, olika intressenter och politiker. Processen pågick under ett år och involverade 10 000 barn.

– Så jag vill rikta ett särskilt tack till alla civilorganisationer som hjälpt till med att göra dessa barns röster hörda.

Tanken med den nya strategin är att alla barn inom EU ska ges samma rättigheter. Genom samarbetet med barnen har sex viktiga problemområden identifierats. En handlingsplan har även tagits fram för hur unionen ska gå vidare och vilka insatser som behövs.

Rätt att få utöva sin religion

Det första området handlar om att inkludera barnen i det politiska och demokratiska livet. Det kan exempelvis ha att göra med deras rätt att få utöva sin religion, sin kultur, sitt språk eller att bilda egna organisationer.

Det andra området fokuserar på de socioekonomiska förhållandena, hälsa och rätten till utbildning. Det kan innebära att få välja partner och bilda familj, att inte separeras från sina föräldrar, tillgång till social trygghet, socialt stöd och service, hälso- och sjukvård och stödinsatser för att kunna studera.

Slippa våld, straff och hot

Det tredje området tar upp frågan om att barn inte ska utsättas för våld, straff, hot eller annan förnedrande behandling.

– Barnen vittnar om utsatthet för våld både i hemmet och på skolan. En annan sak är även att bevittna våld i hemmet.

Det fjärde området siktar in sig på en barnvänlig juridisk rättvisa. Det kan exempelvis handla om att barnet får stöd i den juridiska processen för att kunna göra sin röst hörd. Så väl i brottsmål som utredningar inom exempelvis socialtjänsten.

– Barnen kan idag ha svårt att företräda sig själva när deras rättigheter kränkts.

Ingå i den digitala världen

Det femte området fokuserar på de ungas säkerhet och inkluderande i det digitala informationssamhället.

– Det finns många positiva effekter med den digitala världen men dessa ska även gälla för barn med funktionsnedsättningar och andra grupper som behöver stödinsatser. Dessa utsatta grupper bör bli prioriterade exempelvis när det gäller undervisning via nätet.

Samtidigt kan den digitala världen även utgöra ett hot mot barnens rättigheter. Till exempel att inte kunna få tillgång till väsentlig information eller utsättas för sexuella trakasserier.

Ett globalt perspektiv

Det sjätte området är ett internationellt perspektiv som sträcker sig utanför EU:s gränser. De sex problemområdena som identifierats i arbetet med den nya EU-strategin ska även införlivas i EU:s och FN:s arbete för att stärka barns rättigheter världen över.

– Globalt sett blir tio procent av barnen tvingade till att arbeta och det finns även ett allvarligt problem i krigshärdar och andra konfliktzoner. Till exempel att barn rekryteras som barnsoldater.

För att möta dessa utmaningar föreslås en rad insatser. Bland annat att satsa mer på forskning och att ta fram relevant data om barnens situation. Man vill också skapa ett nätverk över hela unionen som verkar för barnens rättigheter i dialog med barnen själva. Samt att ta fram en EU-strategi för skolan.

Utbilda EU:s tjänstemän

EU:s tjänstemän ska utbildas och tränas i att företräda barns rättigheter. EU ska även avsätta pengar för att ta fram särskilda handlingsplaner för att den nya strategin ska införas av medlemsländerna.

– Sedan vill jag även säga några avslutande ord om de unga omsorgsgivarna. Psykisk ohälsa är det som särskilt lyft fram av dem och som de vill ha hjälp med. Så det är inlagt i strategin.

Ensamhet oroar unga omsorgsgivare

En annan viktig sak för de unga omsorgsgivarna utgör även ensamheten, framhöll Valeria Setti. Hon betonade vikten av att identifiera utsatta grupper, som exempelvis unga omsorgsgivare, och stödja socialarbetare, vårdpersonal och lärare i att kunna se och möta dessa barns behov.

– Men det räcker inte med enskilda, engagerade lärare utan detta är något som måste genomsyra hela skolsystemet, exemplifierade Valeria Setti.

Eurochild kavlar upp ärmarna

Några som nu kavlar upp ärmarna för att den nya barnstrategin ska bli verklighet är Eurochild. En paraplyorganisation i 35 länder som har fokus på barns rättigheter.

– Före pandemin levde 18 miljoner barn i dagens Europa i barnfattigdom. En situation som nu har förvärrats ytterligare. En fjärdedel av de europeiska barnen befinner sig i en ekonomiskt svår ekonomisk situation och många får till exempel gå hungriga till skolan, berättade Jana Hainsworth, generalsekreterare för Eurochild.

Mot familjeseparationer

Förutom barnfattigdom arbetar organisationen bland annat mot familjeseparationer och har ett särskilt fokus på de yngsta barnen och barn som är föremål för olika insatser från samhällets sida.

– Viktigast är att lyssna på barnen och stärka dem i sina roller och skapa mötesplatser där de kan träffas. Vi ska lyssna på barnen – hur de vill att saker och ting ska förändras och dra lärdom av det, sa Jana Hainsworth.

Eurochild använder sig av barn som konsulter och medarbetare och låter dem ingå i utredningar med mera.

– Vi arbetar nu för att införa de nya riktlinjerna i medlemsländerna, för att de ska medverka och få dem att lägga fram nationella handlingsplaner.

Viktigt att följa upp handlingsplaner

Jana Hainsworth betonade att det sedan även är viktigt att följa upp om handlingsplanerna verkligen genomförs.

– En del medlemsländer säger vad EU vill höra men sedan gör de något helt annat.

Eurochild tar även fram informationsmaterial, rapporter med mera som kan användas för att sätta press på de nationella regeringarna.

Tungt lass för unga omsorgsgivare

Jana Hainsworth följdes av Niall Muldoon, Irlands barnombudsman. Han presenterade statistik från 2016 som talade sitt tydliga språk. Unga omsorgsgivare under 15 år visade sig utföra 1,9 procent av landets omsorgsinsatser. Gruppen stod i genomsnitt för 16 timmars omsorg i veckan. Hälften av dem var under 10 år.

– Men det som verkligen chockade mig var att det fanns barn som utförde mer än tolv timmars omsorg per dygn! berättade Niall Muldoon.

Dessutom är det problematiskt att lita på siffrorna. Antagligen finns här ett stort mörkertal eftersom det är föräldrarna som fyller i enkäten.

– Man vill kanske inte erkänna vilken enorm börda man lägger på sina barn, framhöll Niall Muldoon.

Värre under pandemin

Nu har pandemin dessutom förvärrat situationen ytterligare. Många föräldrar håller sina barn hemma i rädsla för att smittas och skolans undervisning bedrivs till stor del digitalt. De får inte längre det stöd från skola och socialtjänst som de brukar få och oroar sig för att deras föräldrar ska bli arbetslösa.

– De unga omsorgsgivarna har ofta en ogynnsam situation hemma för att bedriva sina studier. Det kan vara trångbott, de kan sakna datorer eller internet, de kan behöva hjälpa syskonen med läxor.

Den psykiska ohälsan ökar

Aktuella undersökningar pekar på att den psykiska ohälsan har ökat i likhet med det domestiska våldet. Niall Muldoon oroar sig över att försäljningen av alkohol har gått upp samtidigt som de unga omsorgsgivarnas kontakt med socialarbetare och lärare inte kan upprätthållas.

– Vi borde ha hållit skolorna öppna, det är så mycket mer än bara undervisning, att ha rutiner, kompisar, träffa sin första kärlek.

Alla rörande överens

I den avslutande diskussionen var alla rörande överens om att utsatta barn världen över nekas grundläggande rättigheter och går miste om sin barndom. Deras utsatta situation har dessutom förvärrats av den pågående pandemin som har haft stora negativa konsekvenser. Barnfattigdomen har ökat och utvecklingen har gått bakåt.

Samtliga betonades också vikten av att involvera barnen i policyarbete på europeisk och internationell nivå för att stärka deras rättigheter. Att skapa medvetenhet om deras utsatta situation: Dels för de som jobbar praktiskt med frågan och ge dem insikt i hur de kan erbjuda bäst stöd och service. Dels att medvetandegöra regeringar världen över och få dem att ta sitt ansvar.

Det fanns också en positiv anda hos inledningstalarna om att den nya EU-strategin kan göra skillnad för att stärka barns rättigheter i framtiden.

Mer info om The EU Strategy on the Rights of the Child 

Mer info om Eurochild 

Text: Erik Skogh

Senast uppdaterad 2021-05-24 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson