Fysisk aktivitet och sömnvanors betydelse för den psykiska hälsan

Esther Grabhams föreläsning handlade om ett projekt vars syfte har varit att stärka unga omsorgsgivares hälsa genom idrott och andra fysiska aktiviteter.

Esther Grabhams föreläsning handlade om ett projekt vars syfte har varit att stärka unga omsorgsgivares hälsa genom idrott och andra fysiska aktiviteter.

Att använda mediciner för att kunna somna är vanligare hos unga omsorgsgivare än hos andra barn och unga. Det antyder en pilotstudie från USA som har undersökt hur barn och ungas sömn påverkas av att ge omsorg.

Resultatet och arbetet med studien presenterades vid ett seminarium under den internationella Young Carers-konferensens tredje dag. Melinda S. Kavanaugh, docent vid Universitetet of Wisconsin-Milwuakee i USA, har tillsammans med sina kollegor genomfört studien som heter "Sleep and Health related quality of life: Pilot study of young carers in the U.S".

– Sömn är ett av de största hälsoproblemen bland barn. Det är extra viktigt för barn och tonåringar att få sömn för att kunna växa, utvecklas och fungera. När sömnen störs vet vi att minnet, den psykiska hälsan och skolresultaten påverkas, sa Melinda S. Kavanaugh.

I pilotstudien har man undersökt hur omsorgsgivandet påverkar sömnen hos barn och ungdomar som lever med någon med ALS. För att undersöka det har man bland annat låtit ungdomar bära ett elektroniskt armband, likt en klocka, som bland annat mätte rörlighet och temperatur. "Klockan" bars under 24 timmar och ungdomarna fick också i uppgift att anteckna när de vaknade, somnade och gav omsorg.

Resultatet av studien visar att de unga omsorgsgivarna har sämre sömnkvalitet och sover mindre än ungdomar som inte ger omsorg.

– Vi såg också att unga omsorgsgivare i större grad använde mediciner för att kunna somna. Det var inget som vi förväntade oss att upptäcka, men vi tror att det delvis kan bero på att ungdomarna, på grund av sitt omsorgsansvar, har tillgång till olika mediciner som andra barn och unga inte har tillgång till, sa Melinda S. Kavanaugh och förklarade att detta kommer att undersökas närmare i en kommande studie.

Fysisk aktivitet för att främja den psykiska hälsan

Vid en annan föreläsning under seminariet presenterade Esther Grabham från The Children's Society- Include Service i England, ett projekt vars syfte har varit att stärka unga omsorgsgivares hälsa genom idrott och andra fysiska aktiviteter. Projektet pågick mellan april 2019 och september 2020.

– Huvudmålen med projektet var att stärka unga omsorgsgivares fysiska och psykiska hälsa och att öka unga omsorgsgivares engagemang och vilja att idrotta – speciellt om de inte gjorde några aktiviteter utanför skolan innan de kom i kontakt med projektet. Målet var också att öka ledarnas kunskap och förståelse för vilka hinder eller begränsningar unga omsorgsgivare kan möta när de försöker delta i aktiviteter utanför skolan, sa Esther Grabham.

Under projektet har man ställt frågor till unga omsorgsgivare för att få en bild av vilka hinder man möter i vardagen kopplat till aktiviteter utanför skolan, vilka fördelar ungdomarna ser med att regelbundet röra på sig, och vad man skulle önska att ledarna av gruppaktiviteten eller klubben skulle känna till om deras omsorgsansvar.

Svaren visade att unga omsorgsgivare framför allt upplever att bristen på tid på grund av omsorgsansvaret gör det svårt för dem att delta i olika fritidsaktiviteter. Några andra exempel som lyftes var också svårigheter med att få skjuts till aktiviteten, att man känner sig orolig eller att man inte har någon motivation att utföra aktiviteten.

– Att man inte har råd att delta är också en anledning till att många unga omsorgsgivare inte kan utföra olika aktiviteter. Det kan handla om att man inte har råd att delta på själva aktiviteten eller att man inte har råd med utrustning, som till exempel en baddräkt, fotbollsskor eller tennisracket.

Resultaten av svaren visar också att många av de unga omsorgsgivarna däremot såg fördelar med att kontinuerligt delta i olika fysiska aktiviteter, bland annat att den psykiska och fysiska hälsan förbättras, att ungdomarna får egentid och att man har möjlighet att träffa nya vänner. På frågan om vilken information de unga omsorgsgivarna önskar att ledarna har innan ungdomen börjar på fritidsaktiviteten svarade många att man vill att ledarna ska ha en förståelse för deras situation i hemmet och att det kan påverka den unga omsorgsgivarens stressnivå, mående och möjlighet att delta.

En annan del av projektet gick ut på att introducera unga omsorgsgivare till olika lokala aktiviteter och se till att de hade möjlighet att delta på aktiviteterna under flera månader. Responsen från de unga omsorgsgivarna var positiva. Många upplevde att man hade fått bättre fysik, hade färre problem med sömnen och kände sig mindre stressade.

Verktyg för att identifiera olika situationer

Monique Jacques, som själv var ung omsorgsgivare när hon var barn, berättade under seminariet om två verktyg: "The tragic square" och "The discursive generation structure". Tanken är att verktygen ska kunna användas för att förstå och identifiera en svår eller farlig situation som man själv, eller någon annan, befinner sig i. Detta för att sedan kunna få hjälp eller ta sig ur situationen, samt för att kunna distansera sig själv i en farlig situation.

"The tragic square" kan identifiera fyra uttryck i en persons diskurs:
• Minskad självkänsla
• Lidande, en känsla av övergivenhet, eller smärta
• Känslor av svek
• Minskad meningsfullhet

Av dessa är den fjärde, minskad meningsfullhet, den mest skadliga faktorn. Den som hör att någon inte längre känner någon mening med livet bör försiktigt men bestämt uppmuntra personen att söka professionell hjälp, menar Monique Jacques.

"The discursive generation structure" implementeras från det att någon kommer in i en social kontext, till exempel en grupp, ett företag eller en organisation. Olika sammanhang är i sin tur förknippade med olika regler, roller, funktioner och målsättning. När du blir en del av ett socialt sammanhang ser du snart vilken roll du förväntas ta, det skapar i sin tur förväntningar på hur du och de andra i gruppen ska agera. Konsekvensen av det blir att du genom att agera utifrån de nya förväntningarna får en ny identitet.

Monique Jacques menar att man kan märka av om situationen är skadlig för en själv om det man gör inom gruppen inte överensstämmer med sin etiska värdegrund. För att ta sig ur en sådan situation kan man börja med att försöka förändra sin syn på de roller som finns inom gruppen. Genom att se andras roller på ett annat sätt kan man också distansera sig själv och ta sig vidare till en annan kontext eller ett annat sammanhang.

Viktigt att inkludera föräldrar

Efter det tog Els Jonker från Nederländerna vid för att berätta om sina erfarenheter av att ha varit ung omsorgsgivare. Els Jonkers mamma drabbades år 1956 av polio och blev helt förlamad.

– Även om mamma var sjuk var hon fortfarande mamma och mormor. Vi besökte henne ganska ofta på sjukhuset och vi pratade alltid om olika saker. Hon fortsatte att vara den visa och stöttande förälder som alla behöver.

Els Jonker och hennes familj hade mycket stöd från personer i deras närhet under hennes uppväxt men samtidigt var det en mycket ansträngd och svår situation att hantera. För Els Jonker var det egentligen först i vuxen ålder som hon tog itu med alla de känslor som hon upplevde som barn.

– Generellt sett tänker man att ett livligt, aktivt barn som presterar väl är ett barn som mår bra, men det är inte hela sanningen, sa hon.

Som barn upplevde Els Jonker att ingen frågade henne om hennes känslor eller vad hon var rädd för. Idag kan hon se att hon hade behövt mer uppmärksamhet från vuxna och att någon hade frågat henne om hur hon upplevde situationen. Hon menar att man måste prata med de unga omsorgsgivarna, inte bara om dem. Els Jonker tror också att det är viktigt att inkludera hela familjen i det stöd som ges till barn och unga som ger omsorg.

– Jag tror att vi behöver hjälpa föräldrarna att vara föräldrar och belysa hur viktiga de är. Även om de är sjuka, har en funktionsnedsättning eller av annan anledning behöver omsorg är de fortfarande väldigt, väldigt viktiga som föräldrar.

Text: Josefine Göransson

Senast uppdaterad 2021-06-16 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson