Artiklar och rapporter
Rapporter och sammanställningar av konferenser och utredningar utgivna av olika myndigheter och organisationer
Carelink Kalmar e-health Institute. (2002). Co-operation for seamless health care : Ett seminarium med syfte att skapa en nationell överblick av olika aktörers satsningar på IT-stöd för vårdkedjor : Kalmar den 12-13 november. Stockholm: Carelink Kalmar e-Health Institute.
Demensförbundet (2005). Anhöriga och vården : Problem och möjligheter, förståelse och samarbete. Stockholm: Demensförbundet.
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS). (2005). Äldres livsvillkor och behov : Socialtjänstforum - ett möte mellan forskning och socialtjänst : En konferens i Göteborg 5-6 april 2005. Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS).
Landstinget i Värmland (2008). Handlingsplan demens. (2008). Karlstad: Landstinget i Värmland i samarbete med Värmlands kommuner.
Länsstyrelsen Kalmar län (2001). Ger samverkan bättre vård och omsorg till äldre? 2001:19. Kalmar: Länsstyrelsen Kalmar län.
Länsstyrelserna (2008). Jämställdhetsintegrering ur ett brukarperspektiv inom äldreomsorgen. Länsstyrelserna: www.lansstyrelsen.se
Socialstyrelsen (2002). Minnen från igår : Omtanke idag : Ett sätt att arbeta med anhöriga till personer med demenshandikapp (Anhörig 300, 1404-7748). Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2002). Studiecirklar inom demensvård : Personal och anhöriga tillsammans (Anhörig 300). Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2005). Anhörigas röster : Om att se, förstå och stödja anhöriga till äldre. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2008). Brukarinflytande inom äldreomsorgen. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU 1993:82 (1993). Frivilligt socialt arbete: kartläggning och kunskapsöversikt. Rapport. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
SOU 2008:126 (2008). I den äldres tjänst: äldreassistent - ett framtidsyrke. Betänkande. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Svenska kyrkan. (2002). Gemensamt hushåll : Svenska kyrkans roll i den sociala ekonomin (Mitt i församlingen, 1101-3370 ; 2002:1). Uppsala: Svenska kyrkan, Nämnden för kyrkolivets utveckling.
Sveriges Kommuner och Landsting (2007). En bättre demensvård : Kunskap, idéer och goda exempel som gör demensvården bättre. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Utbildningsradion (2006). Veteranradio [ljudupptagning] : Anhöriggrupper. Stockholm: Utbildningsradion.
Artiklar och rapporter sorterat efter författare
Aldskogius, M., Bergling, R., & Hellzén, N. (2001). Anhörigvård och anhörigstöd i Uppsala : Rapport från en forskningscirkel inom Uppsala Pensionärsuniversitet (UPU) rapport, 1650-7207 ; 3). Uppsala: Uppsala Pensionärsuniversitet.
Alm Stenflo, G. (2006). Äldres hjälpbehov minskar : Hjälpbehovet har minskat bland personer som är 80 år och äldre sedan slutet av 1980-talet : Bland dem som har hjälpbehov har det blivit allt vanligare att de anhöriga delar ansvaret med kommunen. Välfärd (3), 3-5.
Almberg, B., Grafström, M., & Krichbaum, K. (2000 October). The interplay of institution and family caregiving - relations between patient hassles, nursing home hassles and caregivers' burnout. International Journal of Geriatrc Psychiatry, 15(10), 931-939.
Andersson, E.-L. (2005). Brukarmedverkan i fokus. Tidningen Äldreomsorg (4), 32-36.
Andersson, L., Eliasson, M., & Rutberg, E. (2009). Stödet efter en demensdiagnos: samarbetet mellan kommun och landsting. C-uppsats. Luleå: Luleå tekniska universitet.
Andersson, M. (2008). Projekt anhörigstöd - en kartläggande studie av samarbetet mellan kommun och ideella. Unpublished Y-uppsats, Malmö Högskola/Hälsa och samhälle.
Andersson, A., Medborg, P. (2008). Det goda boendet : En kvalitativ studie av anhörigas upplevelse av kontaktmannaskap och individuell målplan. Kandidatuppsats. Örebro: Örebro Universitet.
Antonson, S. (2004). Respekt för varandras verksamhet. Tidningen Äldreomsorg (3), 45-48.
Axelsson, R., Bihari Axelsson, S. (2007). Folkhälsa i samverkan mellan professioner, organisationer och samhällssektorer. Lund: Studentlitteratur.
Bendz, M. (2003). Ädla-projektet : Ett samverkansprojekt i äldrevården om metoder för delaktighet, lärande och autonomi (FoU-rapport Äldreomsorg och äldrevård). Jönköping: Luppen Kunskapscentrum.
Benzein, E., Hagberg, M., Saveman. B. (2008). 'Being appropriately unusual': a challenge for nurses in health-promoting conversations with families. Nursing Inquiry, 15(2), 106-115.
Bergh, A. (2004). Samspel och konfrontation. Tidningen Äldreomsorg (3), 11-16.
Bergmark, Å., Lindberg, E., Thorslund, M. (2002). Solidarity and care in Sweden. , Engelska 77-105. Serie: Särtryck / Stockholms Universitet, Sociologiska institutionen, 1100-7192 ; 200. Stockholms Universitet, Sociologiska institutionen
Berg-Wahlstedt, A. (2005). Lätt bli isolerad som anhörigvårdare : Men på Ammis får vi stöd! PRO Pensionären (7), 22-24.
Birge Rönnerfält, M., Norman, E., Wennberg, K. (2008). Kontaktmannaskap inom äldreomsorgen. Stockholm: Gothia.
Bjornsdottir, K. (2002, Mars). From the state to the family: Reconfiguring the responsibility for long-term nursing care at home. Nursing Inquiriy, 9(1), 3-11.
Björk, D., Larsson, H. (2008). Upplevelser av sjuksköterskerollen och konflikthantering i anhörigkontakten på äldreboenden - en intervjustudie, Kandidatuppsats. Gävle: Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
Boij, A. (2007). Stöd till anhörig/närståendevårdare iakttagelser och reflektioner från den första utvärderingsdelen av samverksprojektet anhörig/närståendestöd i Skaraborg .Tranås: A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling.
Brodin, H. (2005). Does anybody care? : Public and private responsibilities in Swedish eldercare 1940-2000 (Umeå studies in economic history, 0347-254x ; 31). Umeå: Umeå Universitet.
Brovall, C., Hanson, E., & Magnusson, L. (2004). Mål och policy vid palliativ vård och vård i livets slutskede för äldre och deras närstående i Tranemo : Ett gemensamt synsätt. (Rapport). (Vol. 1). Borås: ÄldreVäst Sjuhärad, Högskolan i Borås.
Chung, E., McLarney, C. & Gillen, M. C. (2008). Social policy recommendations to alleviate stress among informal providers of elder care. International Journal of Sociology and Social Policy, 28(9-10), 340-350.
Connor, K. I., McNeese-Smith, D. K., Vickrey, B. G., Van Servellen, G. M., Chang, B. L., Lee, M. L., Vassar, S. D. & Chodosh, J. Determining care management activities associated with mastery and relationship strain for dementia caregivers. Journal of the American Geriatrics Society, 56(5), 891-897.
Daatland, S. O., & Herlofson, K. (2003). 'Lost solidarity' or 'changed solidarity': A comparative European view of normative family solidarity. Ageing & Society, 23(5), 537-560.
Dahlberg, L. (1999). Tränger offentlig sektor ut frivillig verksamhet? En fallstudie inom äldreomsorgen. (Is the public sector crowding out voluntary work? A case study within older people care). Statsvetenskaplig Tidskrift, 102(3), 278-288.
Dahlberg, L. (2000). Kommuners och organisationers stöd till äldres anhöriga : En nationell kartläggning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Dahlberg, L. (2002). Frivilligorganisationerna och anhörigstödet (Anhörig 300, 1404-7748). Stockholm: Socialstyrelsen.
Dahlberg, L. (2002). Äldreomsorgens aktörer. In: Socialgerontologi (Eds, Andersson, L. 91-44-01452-X, 252-273). Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, L. (2004). Substitution in statutory and voluntary support for relatives of older people. International Journal of Social Welfare, 13(2), 181-188.
Dahlberg, L. (2004). Welfare relationships : Voluntary organisations and local authorities supporting relatives of older people in sweden (Stockholm studies in politics, 0346-6620 ; 101). Stockholm: Stockholms Universitet.
Dahlberg, L. (2005). Interaction between voluntary and statutory social service provision: A matter of welfare pluralism, substitution or complementarity. Social Policy and Administration, 39(7), 740-763.
Dahlberg, L. (2005). Stöd till äldres anhöriga : Ett samspel mellan kommuner och frivilligorganisationer. Falun: Dalarnas forskningsråd.
Dahlberg, L. (2006). The complementarity norm - service provision by the welfare state and voluntary organisations in Sweden. Health & Social Care in the Community, 14(4), 302-310.
Dahlberg, L. (2007). Public contra voluntary services: Welfare pluralism, substitution or complementarity? Aldring og Livslöp, 24(1), 24-29.
Davey, A., Femia, E. E., & Zarit, S. H. (2005, September). Life on the edge - patterns of formal and informal help to older adults in the united states and Sweden. Journals of Gerontology: Series B, Psychological Sciences and Social Sciences, 60B(5), 281-S288.
Dickinson, H. & Glasby ,J. (2008). Not throwing out the partnership agenda with the personalisation bathwater. Journal of Integrated Care, 16(4), 3-8.
Dickinson, H., Glasby, J., Miller, R. & McCarthy, L. (2009). Whose outcomes are they anyway? Report of the pilot evaluation of a joint service. Journal of Integrated Care, 17(1), 37-44.
Dunér, A., & Nordström, M. (2007). The roles and functions of the informal support networks of older people who receive formal support - a Swedish qualitative study. Ageing and Society, 27(1), 67-86.
Ducharme, F., Beaudet, L., Legault, A,. Kergoat, M-J., Levesque, L. & Caron, C. (2009). Development of an Intervention Program for Alzheimer's Family Caregivers Following Diagnostic Disclosure. Clinical Nursing Research, 18(1), 44-67.
Dunér, A. (2007). To maintain control: negotiations in the everyday life of older people who can no longer manage on their own. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.
Edkvist, I. (2000). Stöd till äldres anhöriga från kommuner och frivilligorganisationer : En kartläggning i Dalarna (Arbetsrapport / Dalarnas forskningsråd, 99-0861226-3). Falun: Dalarnas forskningsråd.
Edlund, M., & Richert, T. (2000). Brukar- och anhöriginflytande inom psykiatrin i Malmö. Lund: Socialhögskolan, Lunds Universitet
Efraimsson, E. (2005). Vårdplaneringsmötet : En studie av det institutionella samtalet mellan äldre kvinnor, närstående och vårdare, 0346-6612 n. 967). Umeå: Umeå Universitet, institutionen för omvårdnad.
Efraimsson, E. (2006). Vårdplanering en utmaning för anhöriga : Tema : Att vara anhörig. Äldre i centrum (2), 16-17.
Engel, C. (2003). Fri eller förankrad? :En empirisk studie av volontärverksamhet och ideella insatser inom stiftelsen stora Sköndal (Sköndalsinstitutets arbetsrapportserie, 1402-277x ; 30). Stockholm: Sköndalsinstitutet.
Engel, C. (2003). Volontärer - för vem och för vad? : Kritisk granskning av en verksamhet inom stiftelsen stora Sköndal (Sköndalsinstitutets arbetsrapportserie, 1402-277x ; 31). Stockholm: Sköndalsinstitutet.
Engström, A., & Söderberg, S. (2007, Sep). Receiving power through confirmation: The meaning of close relatives for people who have been critically ill. Journal of Advanced Nursing, 59(6), 569-576.
Falkman, G., Gustafsson, M., Jontell, M. & Torgersson, O. (2008). SOMWeb: a semantic web-based system for supporting collaboration of distributed medical communities of practice. Journal of Medical Internet Research, 10(3), e25.
Forssell, E. (2006). Harmonisk bild av Sverige ifrågasätts : Tillit är kittet för ett välfungerande samhälle ; internationellt sett är Sverige känt för en hög grad av tillit, en bild som nu utmanas av forskare vid Ersta Sköndal Högskola. Äldre i centrum (3), 31-32.
Forssell, E. (2006). Informell omsorg, socialt kapital och tillit. In Det civila samhället som forskningsfält : Nya avhandlingar i ett nytt sekel (Vol. 63-74). Stockholm: Riksbankens Jubileumsfond.
Forssell, E., Olsson, L.-E., & Grosse, J. (2006). Medborgarna och den offentliga välfärdens organisering : utsatta medborgares erfarenheter av välfärdsorganisationers inriktning och praktiska utformning : En empirisk studie och kunskapsgenomgång. (Ansvarskommitténs skriftserie, 1653-5502 ; juli 2006). Stockholm: Ansvarskommittén.
Franzén, M., & Westerholm, B. (2006). Äldreomsorgen är beroende av att anhöriga stöttar. Dagens samhälle (15), 22-23.
Gisby, C. (2004). Släktingar pressas att vårda åldringar hemma : "Sängplatser kan frigöras med anhörigas hjälp". Landstingsvärlden (10).
Gurner, U., & Thorslund, M. (2003). Dirigent saknas i vård och omsorg för äldre : Om nödvändigheten av samordning. Stockholm: Natur och kultur.
Raune, I. (2007). Samarbete med behoven i centrum : de olika vårdinstanserna kan göra rätt, var och en för sig ; ändå är vården och omsorgen till de mest behövande ofta bristfällig ; utredare Ulla Gurner pekar på en rad orsaker ; tema: lust till kunskap. Äldre i centrum, (1), 27-28.
Gustavsson, M., & Lindström, H. (2004). Från anhörigvårdare och förälder till förälder och anhörig (Examensarbete, 1404-5516 ; 2004:15). Boden: Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
Gustavsson, A. (2007). Dagverksamhet och öppna verksamheter för äldre samt träffpunkter för anhörigvårdare. Växjö: Länsstyrelsen i Kronobergs län.
Hanson, E. (2004). Swedish and English collaboration. International Nursing & Midwifery, Link-Up (27), 8.
Hanson, E., Nolan, J., Magnusson, L., Sennermark, E., Johansson, L. & Nolan, M. (2006). COAT: The Carers Outcome Agreement Tool : A new approach to working with family carers. Borås: ÄldreVäst Sjuhärad, Högskolan i Borås.
Hanson, E., Magnusson, L., Nolan, J. & Nolan, M. (2006). Developing a model of participatory research involving researchers, practitioners, older people and their family carers. Journal of Research in Nursing, 11(4), 325-342.
Hanson, E., Magnusson, L. & Nolan. J. (2008). Swedish experiences of a negotiated approach to carer assessment: the Carers Outcome Agreement Tool. Journal of Research in Nursing, 13(5), 391-407.
Hedberg, B., Johanson, M. & Cederborg, A. (2008). Communicating stroke survivors' health and further needs for support in care-planning meetings. Journal of Clinical Nursing, 17(11), 1481-1491.
Hellström, I. (2005). Exploring 'couplehood' in dementia : A constructivist grounded theory study = parrelationer i förändring vid demenssjukdom : En studie med konstruktivistisk grundad teori (Institutionen för medicin och hälsa, 0345-0082 ; 895). Linköping: Linköpings Universitet.
Hjördisdotter von Uexküll, K., Håkansson, P., & Myhrström, K. (2005). IT- verktyget för högre kvalitet och bättre samverkan inom vård och omsorg : Intervjuer med projektledare och experter inför avslutningen av ITHS 2-programmet. Stockholm: Vårdalstiftelsen.
Holmstedt, S. (2007). Äldre i glesbygd : Projektrapport: Gävleborgs Kommuner och Landsting, Länsstyrelsen i Gävleborg.
Honea, N. J., Brintnall, R., Given, B., Sherwood, P., Colao, D. B., Somers,S. C, et al. (2008). Putting Evidence into Practice: nursing assessment and interventions to reduce family caregiver strain and burden. Clinical Journal of Oncology Nursing, 12(3), 507-516.
Hultqvist, S. (2008). Om brukardelaktighet i välfärdssystemen : en kunskapsöversikt. Växjö: Växjö University Press.
Hänninen, B. (2005). Samverkan med brukarorganisationer : En utvärdering av länsstyrelsens nätverk med pensionärsorganisationer och demensförbund i Gävleborgs län, år 2003-2005 (Rapport 2005:15). Gävle: Länstyrelsen Gävleborg.
Ingberg, A. & Gewitsch, L. (2007). Samverkan - hur svårt kan det vara? : en beskrivning av arbetet med att ta fram en modell för samverkan kring äldre med stora vård- och omsorgsbehov i ordinärt boende. [Elektronisk resurs]. Älvsjö: KC-Kompetenscentrum inom äldrevård och äldreomsorg.
Ingvad, B. (2003). Omsorg och relationer : Om det känslomässiga samspelet i hemtjänsten (Lunds Universitet, institutionen för medicin och hälsa, 1650-3872 ; 15). Lund: Lunds Universitet, Socialhögskolan.
Jansson, S. M., Benoit, C., Casey, L., Phillips, R., & Burns, D. (2010). In for the Long Haul: Knowledge Translation Between Academic and Nonprofit Organizations. Qualitative Health Research, 131-143.
Jansson, W. (2001). Family-based dementia care : Experiences from the perspective of spouses and adult children. Stockholm: Stockholms Universitet.
Jarvis, A. (2010). Working with carers in the next decade: the challenges. British Journal of Community Nursing, 15(3), 125-128.
Jegermalm, M. (2002). Anhörigstöd : En uppföljningsstudie av kommuners och frivilliga organisationers stöd till äldres anhöriga (Sköndalsinstitutets arbetsrapportserie, 1402-277x ; 25). Stockholm: Sköndalsinstitutet.
Jegermalm, M. (2002). Direct and indirect support for carers: Patterns of support for informal caregivers to elderly people in Sweden. Journal of Gerontological Social Work, 38(4), 67-84.
Jegermalm, M. (2003). Support for carers of older people: The roles of the public and voluntary sectors in Sweden. Social Policy and Administration, 37(7), 756-771.
Jegermalm, M. (2004). Informal care and support for carers in Sweden: Patterns of service receipt among informal caregivers and care recipients. European Journal of Social Work, 7(1), 7-24.
Jegermalm, M., & Whitaker, A. (2000). Upptäckten av anhöriga? : Kommuners och frivilliga organisationers stöd till äldres anhöriga i Stockholms län (Sköndalsinstitutets arbetsrapportserie, 1402-277x ; 17). Stockholm: Sköndalsinstitutet.
Jeppsson-Grassman, E. (2001). Medmänniska och anhörig : En studie av informella hjälpinsatser (Sköndalsinstitutets skriftserie, 1400-0822 ; 17). Sköndal: Sköndalsinstitutet.
Johansson, P., Benzein, E., & Saveman, B.-I. (2006). Sjuksköterskors inställning till familjers betydelse i omvårdnaden : En nationell studie (Rapport från institutionen för hälso- och beteendevetenskap, Högskolan i Kalmar, 1652-2206 ; 2006:2). Kalmar: Högskolan i Kalmar.
Johansson, Y. (2002). Frivilliga organisationers insatser för äldre : En studie av sociala insatser och intresseorganisering i Leksands kommun (Arbetsrapport). Falun: Dalarnas forskningsråd.
Jonsdottir, H. (2007, Nov). Research-as-if-practice: A study of family nursing partnership with couples experiencing severe breathing difficulties. Journal of Family Nursing, 13(4), 443-460.
Jönsson, B. (2002). Frivilliga sociala insatser och socialtjänsten i Halland (Meddelandeserien / NFoU- FoU-enheten, kommunförbundet Halland ; 2002:6). Halmstad: NFoU, Kommunförbundet, Halland.
Kelly, K., Reinhard, S. C. & Brooks-Danso, A. (2008). Professional partners supporting family caregivers. American Journal of Nursing, 108(9), 6-12.
Klasson, A. (2009). Äldrepsykiatriskt teamarbete – en fallstudie om samverkan över verksamhets- och professionsgränser [C-uppsats]. Göteborg: Göteborgs universitet.
Klauber, O. (2004). Samtalsmottagning för anhöriga : Utveckling av en arbetsmodell i syfte att erbjuda anhöriga till vuxna med funktionshinder psykologiskt stöd för egen del (Rapportserien habilitering och hjälpmedel, 1650-7371 ; 27). Uppsala: Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala län.
Lantz Selind, H. & Åkerblom, M. (2008). "Balansgången mellan den äldres rätt och anhörigas rätt är inte alltid så lätt" Biståndshandläggares upplevelse av samverkan med anhöriga inom äldreomsorgen [C-uppsats]. Kristianstad: Kristianstad Universitet.
Larsen, T. (2009). Fungerande vård för svårt sjuka äldre : en fallstudie av samverkan mellan hemsjukvård och primärvård i Göteborgs södra skärgård. 1 ed. Göteborg: FoU i Väst/GR.
Larson, J., & Weivert, K. (2009). Samverkan på bred front. Tidningen äldreomsorg (3), 28-29, 32-33.
Leonard, R., & Johansson, S. (2008). Policy and practices relating to the active engagement of older people in the community: A comparison of Sweden and Australia. International Journal of Social Welfare, 17(1), 37-45.
Lindberg, E. (2005). Vad kan medborgarna göra? : Fyra fallstudier av samarbetsformer för frivilliga insatser i äldreomsorg och väghållning (Stockholm studies in sociology, 0491-0885 ; 24). Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Lindberg, T. (2008). Anhörig/närståendestöd i Skaraborg : Ett samverkansprojekt mellan kommuner, primärvård och sjukhus. Fokus på anhöriga till äldre (5). Stockholm: Socialstyrelsen.
Lindgren, N. (2002). Frivilligorganisationer i Halmstads kommun : En fallstudie över frivilligorganisationernas medverkan inom äldreomsorgen (Meddelandeserien / NFoU - FoU-enheten, kommunförbundet Halland ; 2002:5). Halmstad: NFoU, Kommunförbundet. Halland.
Lindhardt, T. (2007). Collaboration between relatives of frail elderly patients and nurses in acute hospital wards : Dimensions, prerequisites and outcome (Bulletin from the unit of caring sciences, department of health sciences, faculty of medicine, 28). Lund: Lunds Universitet.
Lindhardt ,T, Nyberg, P & Rahm Hallberg, I. (2008). Collaboration between relatives of elderly patients and nurses and its relation to satisfaction with the hospital care trajectory. Scandïnavian Journal of Caring Sciences, 22(4), 507-519.
Ljunggren, A. (2002). Fokus på frivillighet med och för äldre : En kartläggning av frivilligmedverkan i omsorg och vård om äldre och deras familjer. Borås: ÄldreVäst, Högskolan i Borås.
Lundh, U., Hellström, I., & Nolan, M. (2004). God vård vid demenssjukdom : Samarbete mellan personal och anhöriga. In: Rapporter från hälsans provinser : En jubileumsantologi 123-144. (Eds: Nordin I). Linköping: Linköpings Universitet.
Lundh, U., & Nolan, M. (2001). Närståendes vård av äldre : Anhörigas och professionellas perspektiv : Anhörig 300. Stockholm: Socialstyrelsen.
Lundh, U., Paulsson, Å., & Hellström, I. (2002). Studiecirklar inom demensvård : Personal och anhöriga tillsammans : Anhörig 300. Stockholm: Socialstyrelsen.
Magnusson, L., Hanson, E., Sennermark, E., Nolan, M., Nolan, J.& Johansson, L. (2005). Planeringsinstrument för anhörigstöd. Stockholm: Socialstyrelsen.
Martini, M. (2010). Med anhörigglasögon på : utvärdering av samverkansmodell. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet.
Meeuwisse, A. (2005). Anhörigföreningar : För vem, för vad och varför? : En medlemsundersökning bland tre lokala anhörigföreningar. Malmö: Harecpress.
Miller, E., Whoriskey, M. & Cook, A. (2008). Outcomes for users and carers in the context of health and social care partnership working - from research to practice. Journal of Integrated Care. 16(2), 21-28.
Moore, C. D. (2008). Enhancing Health Care Communication Skills: Preliminary Evaluation of a Curriculum for Family Caregivers. Home Health Care Services Quartely, 27(1), 21-35.
Motel-Klingebiel, A., Tesch-Roemer, C., & Kondratowitz, H.-J. v. (2005). Welfare states do not crowd out the family - evidence for mixed responsibility from comparative analyses. Ageing and Society, 25(6), 863-882.
Myhrberg, U., & Lundberg, A. (2009). Närståendes delaktighet vid vård av äldre : -bemötande, tillgänglighet och information. Kandidatuppsats. Uppsala: Uppsala universitet.
Nilsson, F., & Pettersson, A. (2010). Hur kan kommunikationen mellan en person med Alzheimers sjukdom och dennes närstående stödjas?: en systematisk litteraturöversikt. C-uppsats. Luleå: Luleå tekniska universitet.
Nolan, M., Hanson, E., & Magnusson, L. (2003, August). Gauging quality in constructivist research - the ÄldreVäst Sjuhärad model revisited. Quality in Ageing, 4(2), 22-27.
Nolan, M., Lundh, U., Grant, G., & Keady, J. (2003). Partnerships in family care : [understanding the caregiving career]. Maidenhead : Open University Press.
Normann, M., Fröling, K. (2008). Nära & kära : att möta och bemöta anhöriga i äldreomsorgen. Stockholm: Gothia.
Nydevik, I. (2007). Samverkan i Södertälje för en god äldrevård : tema: närvård. Äldre i centrum, (2), 30-31.
Olaison, A. (2009). Negotiating needs : processing older persons as home care recipients in gerontological social work practices [Diss.]. Linköping: Linköpings universitet.
Olsson, E., Ingvad, B., & Bondesson, K. (2001). The frail elderly, family network and public home help services [elektronisk resurs] : A pilot study of the parties' perception of the help and their reciprocal relationships (Working paper-serien 1650-8971 ; 2001:2). Lund: Socialhögskolan, Lunds Universitet.
Olsson, G. (2009). Kommunernas samverkan med organisationer och föreningar. Malmö: Länsstyrelsen i Skånes län.
Omsäter, M. (2005). Anhöriga förväntas hjälpa till : Utan mer inflytande : Tema : Ansvar och tydlighet sökes. Äldre i Centrum (3), 11-13.
Parker, C., Teel, C., Leenerts, M. H., & Macan, A. (2011). A theory-based Self-Care Talk intervention for family caregiver-nurse partnerships. Journal of Gerontological Nursing, 37(1), 30-35.
Raivio, M. M., Maki-Petaja-Leinonen, A. P., Laakkonen, M. L., Tilvis, R. S. & Pitkala, K. H. (2008). The use of legal guardians and financial powers of attorney among home-dwellers with Alzheimer's disease living with their spousal caregivers. Journal of Medical Ethics, 34(12), 882-886.
Raphael, C. & Cornwell, J. L. (2008). Influencing support for caregivers. American Journal of Nursing, 108(9 Suppl), 78-82; quiz.
Raune, I. (2001). Anhöriga och personal samarbetar i demensvården : Demensvårdens olika sidor. Äldre i Centrum (2), 12-13.
Raune, I. (2006). Engagerade medborgare blir allt fler : Allt fler hjälper en nära anhörig eller en granne : Det informella obetalda hjälparbetet har ökat de senaste fjorton åren visar olika studier : Tema : Att vara anhörig. Äldre i Centrum (2), 10-11.
Robison, J., Curry, L., Gruman, C., Porter, M., Henderson, C. R, Jr. & Pillemer, K. (2007). Partners in caregiving in a special care environment: cooperative communication between staff and families on dementia units. Gerontologist, 47(4), 504-515.
Rothera, I., Jones, R., Harwood, R., Avery, A. J., Fisher, K., James, V., et al. (2008). An evaluation of a specialist multiagency home support service for older people with dementia using qualitative methods. International Journal of Geriatric Psychiatry, 23(1), 65-72.
Rudenstam, C. (2006). The important support - to give and receive. Omvårdnadsmagasinet, 4(4), 8-11.
Rydeman, I., Törnkvist, L., & Gustafsson, B. (2005). Patient/relative power in home-care nursing: A study of involvement and influence from the district nurses' point of view. Theoria: Journal of Nursing Theory, 14(2), 5-18.
Råssjö, G. (2006). Anhöriggruppen ger avlastning (på äldre dar). Kyrkans tidning. KT (19), 6-7.
Sand, A.-B. M. (2007). Äldreomsorg : Mellan familj och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Seitl, C. (2001). Kommunernas stöd till anhöriga som vårdar äldre : Ett brukarperspektiv (Meddelande / Länsstyrelsen, Jönköpings län, 1101-9425 ; 2001:30). Jönköping: Länsstyrelsen, Jönköpings län.
Sennemark, E. (2010). Blandade lärande nätverk : ett verktyg för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet.
Shanley, C. (2008). Supporting Family Carers through Telephone-Mediated Group Programs: Opportunities for Gerontological Social Workers. Journal of Gerontological Social Work, 51(3-4),199-209.
Sims-Gould, J., & Martin-Matthews, A. (2010). We share the care: Family caregivers' experiences of their older relative receiving home support services. Health and Social Care in the Community, 18(4), 415-423.
Skoglund, C. (2008). Interaktionen mellan anhöriga till personer med demenssjukdom i särskilt boende och vårdpersonal - bemötande, känslor och kommunikation [C-uppsats]. Halmstad: Högskolan i Halmstad.
Sköld, M. & Sundberg, S. (2008). Anhörigvårdares nyttjande och upplevelser av kommunalt stöd [Elektronisk resurs]. Luleå: Luleå tekniska universitet/Arbetsvetenskap/Socialt arbete.
Sundström, G., & Johansson, L. (2005). The changing balance of government and family in care for the elderly in Sweden and other European countries. Australasian Journal on Ageing, 24(1), 5-11.
Sundström, G., & Johansson, L. (2006). Policies and practices in support for family carers. Filial obligations redefined in Sweden? Journal of Aging & Social Policy, 18(3/4), 7-26.
Sundström, G., Johansson, L., & Hassing, L. B. (2002, Juni). The shifting balance of long-term care in Sweden. Gerontologist, 42(3), 350-355.
Sundström, G., Johansson, L., & Hassing, L. B. (2004). Mutual resposibility for the aged or the fourth commandment: Who is going to take care of old. Aldring og Livslöp, 21(2), 18-24.
Sundström, G., Malmberg, B., & Johansson, L. (2006). Balancing family and state care: Neither, either or both? - the case of Sweden. Ageing and Society, 26(5), 745-766.
Szebehely, M. (2004). Anhörigomsorg : Av kärlek eller tvång? Tidningen Äldreomsorg (6), 21-23.
Szinovacz, M. E., & Davey, A. (2008). Caregiving contexts : Cultural, familial, and societal implications. New York: Springer.
Takman, C. (2008). Vårdpersonals antaganden om närståendes behov : En undersökning bland läkare, sjuksköterskor och undersköterskor verksamma på intensivvårdsavdelningar i Norge och Sverige. Oslo: Universitetet i Oslo, Det medisinske fakultet.
Tetz, K. B., Archbold, P. G., Stewart, B. J., Messecar, D., Hornbrook, M. C., & Lucas, S. A. (2006, Augusti). How frail elders evaluate their caregiver's role enactment: A scale to measure affection, skill, and attentiveness. Journal of Family Nursing, 12(3), 251-275.
Thorslund, M., & Larsson, K. (2002). Äldres behov : En kunskapsöversikt och diskussion om framtiden. Stockholm: Stockholms Läns Äldrecentrum.
Thorslund, M., & Wånell, S. E. (2006). Åldrandet och äldreomsorgen. Lund: Studentlitteratur.
Tillman, S. & Strandberg, A. (2009). Dela vardagens glädje och bördor. Tidningen äldreomsorg, (2), 30-34.
Timonen, V., Convery, J., & Cahill, S. (2006).Care revolutions in the making? A comparison of cash-for-care programmes in four European countries. Ageing & Society, 26(3), 455-474.
Toth-Cohen, S. (2000, Sep-Oct). Role perceptions of occupational therapists providing support and education for caregivers of persons with dementia. American Journal of Occupational Therapy, 54(5), 509-515.
Ulmanen, P. (2006). Du ska vårda din mamma : Tema familj. Ordfront magasin (1), 16-22.
Vikström, S., Borell, L., Stigsdotter-Neely, A., & Josephsson, S. (2005). Caregivers' self-initiated support towards their partners with dementia when performing and everyday occupation together at home. OTJR: Occupation, Participation and Health, 25(4), 149-159.
Ward-Griffin, C., Oudshoorn, A., Clark, K., & Bol, N. (2007). Mother-adult daughter relationships within dementia care: A critical analysis. Journal of Family Nursing, 13(1), 13-32.
Weman, K. (2005). Co-operation with family members : A challenge for registered nurses in community elder care. Stockholm, Karolinska Instituet.
Weman, K., & Fagerberg, I. (2006, Mars). Registered nurses working together with family members of older people. Journal of Clinical Nursing, 15(3), 281-289.
Westlander, M. (2008). Hjälpa utan att ta över : även en demenssjuk person har stora resurser ; anhörigvårdarna vet ofta hur de ska få sin partner att känna sig kompetent ; det visar Sofia Vikströms forskning ; tema: demens - en lägesrapport. Äldre i centrum, (1), 26-27.
Winqvist, M. (2006). Sorg, oro och samvetsförebråelser : Tema : Att vara anhörig. Äldre i centrum (2), 22-23.
Winqvist, M., & Lerman, B. (2007). FoU-cirkel för utveckling av anhörigstöd erfarenheter från ett länsövergripande projekt (FoU-rapport). Uppsala: FoU Äldre Regionförbundet Uppsala län.
Wolff, S. (2010). Anhörigstödet i Dalarna. Politisk förankring och samverkan. Arbetsrapport. Falun: Dalarnas forskningsråd.
Wolff, J. L., Giovannetti, E. R., Boyd, C. M., Reider, L., Palmer, S., Scharfstein, D., et al. (2010). Effects of guided care on family caregivers. Gerontologist, 50(4), 459-470.
Wolff, J. L., Roter, D. L., Given, B., & Gitlin, L. N. (2009). Optimizing patient and family involvement in geriatric home care. Journal for Healthcare Quality: Promoting Excellence in Healthcare, 31(2), 24-33.
Wånell, S. E. (2007). Vård och omsorg i samverkan mellan huvudmännen : en sammanställning av Äldrecentrums studier under en tjugoårsperiod om konsten att forma heltidslösningar. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum.
Zechner, M. (2004, December). Family commitments under negotiation - dual carers in Finland and Italy. Social Policy & Administration, 38(6), 640-653.
Österman, J., Wånell, S. E. (2007). Avtal, vägen till samverkan? : en studie om samverkansavtalen mellan Stockholms stad och landstinget inom äldreområdet. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum; 2007.
Österström, S. (2007). Om konsten att överbrygga gränser : en fallstudie om kommunal äldreomsorg och samspelet med andra organisationer. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.
Östman, M. (2000). Family burden and participation in care : A study of relatives to patients admitted to voluntary and compulsory psychiatric care. Lund, Lunds Universitet.
Östman, M. (2004). Family burden and participation in care: Differences between relatives of patients admitted to psychiatric care for the first time and relatives of re-admitted patients. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 11(5), 608-613.
Sidan uppdaterad den 29 oktober 2010Kommentera sidan
