Artiklar och rapporter

Rapporter och sammanställningar av konferenser och utredningar utgivna av olika myndigheter och organisationer

Nordisk Socialstatistisk Kommitté, Nososko. (2008). Social trygghet i de nordiske lande 2006/07. Köpenhamn: Nordiske Socialstatistisk Kommitté, Nososko.

Northern Rivers General Practice Network (2007). Help for working carers. Available: http://www.medicineau.net.au/nrdgp/news.html?NewsID=4748&Mode=Archive

Riksdagen. (1997).  Ändring i socialtjänstlagen. Stockholm: Riksdagen.

Socialstyrelsen. (1998). Stöd till äldres anhöriga. En nationell kartläggning. Äldreuppdraget 98:1. Anhörigprojekten. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (1999). "Nöjda och trötta". Personalens upplevelser av hemsjukvård. Äldreuppdraget 99:2. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2002). Kommunernas stöd till anhörigvårdare- anhörigas erfarenheter och synpunkter. Anhörig 300. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2003). Ekonomisk prövning av rätten till äldre- och handikappomsorg. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2008). Kommunernas anhörigstöd. Utvecklingsläget 2007. Stockholm: Socialstyrelsen.

SOU 2003:91. Vård och omsorg. Bilagedel C till Äldrepolitik för framtiden. 100 steg till trygghet och utveckling med en åldrande befolkning. Stockholm: Fritzes.

Statistiska Centralbyrån. (2003). Tid för vardagsliv. Kvinnors och mäns tidsanvändning 1990/91 och 2000/01. Stockholm: Statistiska centralbyrån.

Statstiska Centralbyrån. (2000). Äldres levnadsförhållanden 1980-1998. Rapport 93. Stockholm: Statstiska centralbyrån.

World Health Organization. (2002). World report on violence and health. Geneva: World Health Organization WHO.

 

Artiklar och rapporter sorterat efter författare

Abel, E.K. (1991). Who cares for the elderly? Public policy and the experiences of adult daughters. Philadelphia: Tample University press.

Alber, J. & Köhler, U. (2004). Health and care in an enlarged Europe. Dublin: European foundation for the improvement of living and working conditions.

Almberg, B. (1997). Family caregivers experiences of strain in caring for a demented elderly person. Stockholm: Karolinska universitetssjukhuset.

Alun, E.J. & Hallman, B. C. (1998). Over the hill and far away: Distance and barrier to the provision of assistance to elderly relatives. Social Science & Medicine, 46(6), 631-639.

Andershed, B. (1998). Att vara nära anhörig i livets slut. Uppsala: Uppsala universitet.

Andershed, B. (1999). I livets slutskede: De anhörigas roll. Stockholm: Socialstyrelsen.

Anderson, B. (2000). Doing the dirty work? The global politics of domestic labour. New York and London: Zed Books.

Arksey, H. (2002). Combining informal care and work: supporting carers in the workplace. Health and Social Care in the Community, 10(3), 151-161.

Arksey, H., Morée, M. (2008). Supporting working carers: Do policies in England and The Netherlands reflect 'doulia rights'? Health and Social Care in the Community. 16(6), 649-657.

Balthassar, L., Wilding, R.,Baldock, C. (2007). Long-distance caregiving: Transnational families and the provision of aged care. In Family caregiving to older disabled people. Relational and instituinal issus. (eds: Paoletti, I.). New York: Nova Science Publishers.

Baillie, L. (2007). Family Caregiving when Relationships are Poor. In Family Caregiving to Older Disabled People. Relational and Institutional Issues. (eds: Paoletti I.). New York: Nova Science Publishers.

Banerjee, A., Daly, T., Armstrong, H., Lafrance, S., & Szebehely, M. (2008). "Out of control" : Violence against personal support workers in long-term care. Toronto: York University.

Beauchamp, N.A., Irvine, A.B., Seeley, J., Johnson, B. (2005). Worksite-based multimedia program for family caregivers of persons with dementia. Gerontologist, 45(6), 793-801.

Becker, F. & Becker, S. (2008). Young adult carers in the UK: Experiences, needs and services for carers aged 16-24. The University of Nottingham.

Berecki-Gisolf, J., Lucke, J., Hockey, R., Dobson, A. (2008). Transitions into informal caregiving and out of paid employment of women in their 50s. Social Science & Medicine, 67(1), 122-127.

Bergh, A. (1997). Anhörigvård. Lund: Studentlitteratur.

Bergs, D. (2002, Sep). "The hidden client"--women caring for husbands with COPD: Their experience of quality of life. Journal of Clinical Nursing, 11(5), 613-621.

Bernard, M., Phillips, JE. (2007). Working carers of older adults. Community, Work and Family, 10(2), 139-160.

Blennberger, E. (1993). Begrepp och modeller. In SOU 1993:82. Frivilligt socialt arbete. Kartläggning och kunskapsöversikt. Stockholm: Fritzes.

Bolin, K., Lindgren, B & Lundborg, P. (2008). Your next of kin or your own career? Caring and working among the 50+ of Europe. Journal of Health Economics, 27(3), 718-738.

Busch Zetterberg, K. (1996). Det civila samhället i socialstaten. Inkomstkällor, privata transfereringar, omsorgsvård. Stockholm: City University Press.

Charmichael, F., Connell, G., Humle, C. & Sheppard, S. (2008). Work-life imbalance: informal care and paid employment. Feminist Economics, 14(2), 3-35.

Coleman, B., (2004). Navigating the care system: A guide for providers to help family caregivers. Family Caregiver Alliance. USA: National Center on Caregiving.

Colmorten, E., Hansen, E., Pedersen, S., Platz, M. & Rønnow, B. Den ældre har brug for hjælp. Vem bør træde til?. Köpenhamn: AKF-förlaget.

Daatland, S.O. & Herlofsen, K. (2003). "Lost solidarity" or "changed solidarity": a comparative European view of normative family solidarity. Ageing & Society, 23(5), 537-560.

Daatland, S.O. (1990). What are families for? On family solidarity and preferences for help. Ageing & Society, 10, 1-15.

Daatland S.O., Veenstra M, Lima IA. (2009). Helse, familie og omsorg over livslǿpet. Oslo: NOVA Rapport 4/09.

Daatland S. (1992). The public-private mix: the roles of families and the public care system in the welfare state.  European Journal of Gerontology, 3, 170-183.

Daatland S., Herlofsen K. (2003). ’Families and welfare states in elder care: Are services substituting or complementing the family?’. In OASIS. Final report. (eds: Lowenstein, A. & Ogg J.) Haifa. University of Haifa, s.285-308.

Daatland SO, Herlofsen K. (2001). Ageing, intergenerational relations, care systems and quality of life - an introduction to the OASIS project. Report 14/2001.

Daatland SO, Herlofsen K. (2003). ‘Norms and ideals about elder care in a European comparative perspective’. In OASIS. Final report. . (Eds: Lowenstein, A. & Ogg, J.) Haifa: University of Haifa, s. 127-164.

Daatland SO, Herlofsen K. (2004). Familie, velferdsstat og aldring. Familiesolidaritet i et europeisk perspektiv. Oslo: NOVA. Rapport 7/04.

Daatland SO, Herlofsen K. (1997). Family solidarity, popular opinion and the elderly: Perspectives from Norway. Ageing International, 24(1), 51-62. 

Daatland SO, (red). (1997). De siste årene. Eldreomsorgen i Skandinavia 1960-95. Oslo: NOVA. Rapport 22/97.

Dahlberg, L. (1998). Stöd till äldres anhöriga. En nationell kartläggning. Äldreuppdraget 98:1. Stockholm: Socialstyrelsen.

Daly, M. (2002). Care as a good for social policy. Journal of Social Policy, 31(2), 251-270.

Eliasson Lappalainen, R. Szebehely M, (red). (1998).Vad förgår och vad består? En antologi om äldreomsorg, kvinnosyn och socialpolitik. Lund: Studentlitteratur.

Erlandsson, S. Betydelösen av kön och etnicitet i äldre- och handikappolitik. (2009). In Genus i omsorgens vardag. (eds: Gunnarsson, E. & Szebehely, M.) Stockholm: Gothia.  

Eurostat. Europe in figures - Eurostat yearbook. ( 2008). Luxembourg: Office for Official Publications of the European Communities.

Fast, J, Williamson D, Keating N. (1999). The Hidden Costs of Informal Elder Care. Journal of Family and Economic Issues, 20(3), 301-326.

Fonseca, A. M., Gonçalves, D. C., & Pereira, S. M. (2010). Working family carers in Portugal: between the duty and the burden of caring for old vulnerable people. International Journal of Palliative Nursing, 16(10), 476-480.

Forssell, E. ((2004). Skyddandets förnuft : en studie om anhöriga till hjälpbehövande äldre som invandrat sent i livet. Stockholm: Institutionen för socialt arbete.

Franzén, M., & Westerholm, B. (2006). Äldreomsorgen är beroende av att anhöriga stöttar. Dagens samhälle (15), 22-23.

Fraser, N. (1994). After the family wage: Gender equity and the welfare state. Political Theory, 22, 591-618.

Gautun, H. (2003). Ǿkt individualisering og omsorgsrelasjoner i familien. omosrgsmǿnstre mellom middeladrene kvinner og men nog deres gamle foreldre. Oslo: Universitetet i Oslo: Sosiologisk Institutt. Fafo-rapport 420.

Gautun, H. (2004). Increased individualization a threat against care within the family? Aldring og Livslöp, 21(2), 8-11.

Gautun, H., & Hernes, G. (2006). Grandmother between work and great grandmother? Aldring og Livslöp, 23(4), 2-7.

Gautun H. (2008). Arbeidstakere og omsorg for gamle foreldre - den nye tidsklemma. Fafo-rapport 2008:40. Oslo: Fafo.

Gautun, H. (2008). Hvordan kombinerer eldre arbeidstakere jobb med omsorgsforpliktelser for gamle foreldre? Søkelys på arbeidslivet, 25, 171-185.

Genell Andrén K, Johansson L. (2008). Att utveckla anhörigstöd. Stockholm: Socialstyrelsen. 

Gisby, C. (2004). Släktingar pressas att vårda åldringar hemma : "Sängplatser kan frigöras med anhörigas hjälp". Landstingsvärlden (10).

Green, Y. R. (2008). "You Know What To Do...You're A Social Worker!"A Daughter's Perspective Of End-Of-Life Caregiving. Reflections: Narratives of Professional Helping, 14(3), 20-28.

Gunnarsson, E.  (2002). Äldre utanför äldreomsorgen. Stockholm: Socialstyrelsen.

Gurner, U., Thorslund, M. (2003). Dirigent saknas i vård och omsorg för äldre : om nödvändigheten av samordning. Stockholm: Natur och kultur.

Gustafson, D, L. (2007). The Reconstruction of Need for Home Care Services in the Wake of Canadian Health Care Restructuring. In Family Caregiving to Older Disabled People. Relational and Institutional Issues. (eds: Paoletti, I.) New York: Nova Science Publishers.

Gustavsson, M., & Lindström, H. (2004). Från anhörigvårdare och förälder till förälder och anhörig, 1404-5516 ; 2004:15). Boden: Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för hälsovetenskap.

Haaning, MG. (2001). Familjens omsorg for hjemmeboende ældre demensramte: en kvalitativ interventionsundersøgelse. Köpenhamn: Köpenhamns universitet: Psykologi

Hagborg-Randholm, L. (2008). Av kärlek och plikt : Anhörigas beskrivningar av sitt deltagande i närståendes omsorgsbehov och deras uppfattningar av förhållandet till offentlig äldreomsorg. C-uppsats, Växjö: Växjö Universitet.

Hammer, R. (2004, Nov). Family caregivers--women between job responsibilities and home nursing. Pflege Z, 57(11), 2-8.

Hansen, E., Milkær ,L., Swane, C,. Lindrum Iversen, C., Rimdal, B. (2002). Mange bække små … - om hjælp till svækkede ældre. AKF-rapport. København: AKF, Amternes og Kommunernes Forskningsinstitut og Gerontologisk Institut.

Hansson, J-H., Jegermalm, M., Whitaker, A. Att ge och ta emot hjälp : anhöriginsatser för äldre och anhörigstöd : en kunskapsöversikt. Stockholm: Sköndalsinstitutet.

Heitmueller, A. (2007). The chicken or the egg? Endogeneity in labour market participation of informal carers in England. Journal of Health Economics, 26(3), 536-559.

Helset, A. (1997).  Hjemmehjelp, brukere, kvalitet: en litteraturgjennomgang. Oslo: NOVA . Rapport 7/97.

Hill, P., Fisher, K., Thomson, C., Bittman, M.  (2007). Caregivers and Community Service Non-Use in Australia. In Family Caregiving to Older Disabled People. Relational and Institutional Issues (eds: Paoletti I). New York: NOVA Science Publishers.

Horowitz, W. (1985). Family caregiving to the frail elderly. Annual Review of Gerontology and Geriatrics, 5, 194-245.

Ingebretsen, R., Eriksen, J. (2004).  Informal care for the elderly. Preliminary background report for Norway, prepared for EUROFAMCARE. Oslo: Nova Science Publishers.

Jacobs, T., Lodewijckx E., Craeynest, K., De Koker, B, Vanbrant, A. (2005). Measuring Informal Care: A Synthesis of European Practices and a New Proposal. Retraite et Societe, 46, 60-87.

Jacobzone, S., Jensen, J. (2000). Care allowances for the frail elderly and their impact on women care-givers. Paris: OECD.

Jeary, K., Stevenson, O. (2007).  Etnicity and Caregvining: A Case Study in England. In Family Caregiving to Older Disabled People. Relational and Institutional Issues (Paoletti I.).  New York: Nova Science Publisher.

Jegermalm, M. (2005). Carers in the welfare state : on informal care and support for carers in Sweden. Stockholm: Stockholms universitet, institutionen för socialt arbete.

Jensen Lilja, M.  (2001). Familieomsorg på plejehjemmet. København: Ældre Sagen.

Jeppsson Grassman, E. (1993). Frivilliga insatser i Sverige - en befolkningsstudie. In Frivilligt socialt arbete. Kartläggning och kunskapsöversikt. SOU 1993:82. Stockholm: Fritze.

Jeppsson Grassman, E., Svedberg, L. (1999). Medborgarskapets gestaltningar - i och utanför föreningslivet. In Civilsamhället. SOU 1999:84 (eds: Amnå E.). Stockholm: Fritze.

Jeppsson-Grassman, E. (2001). Medmänniska och anhörig : en studie av informella hjälpinsatser. Sköndal: Sköndalsinstitutet.

Jeppsson-Grassman, E., (red). (2003). Anhörigskapets uttrycksformer. Lund: Studentlitteratur.

Jeppsson Grassman, E., Whitaker, A. & Taghizadeh Larsson, A. (2008). Family as failure? The role of informal help-givers to disabled people in Sweden. Scandinavian Journal of Disability Research, 11(1), 35-49.

Johansson, L., Sundström, G. & Hassing, L. (2003). State provision down, offspring’s up: the reverse substitution of old-age care in Sweden. Ageing & Society, 23(3),  269-280.

Johansson, L. (1991). Caring for the Next of Kin. On Informal Care of the Elderly in Sweden. Uppsala: Uppsala universitet.

Johansson, L. (1997). Anhöriga och frivilliga - lösningen på äldreomsorgens problem? . In Äldrepolitik i förändring? Skriftserien Välfärdsprojektet (eds: Jennbert, K., Lagerkrntz, R.). Stockholm: Socialdepartementet.

Johansson, L. (2007). Anhörig - omsorg och stöd. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, S & Åhlfeldt, J. (1996). Stress experineced by informal caregivers. On conflicting demands in every day life. Scandinavian Journal and Social Welfare, 5(2), 83-96. 

Jonsson, A. (2008). Stöd kvinnor som vårdar hemma : Månadens forskare. Vårdfacket (1), 55-56.

Karlsson, S. G., Johansson, S., Gerdner, A., & Borell, K. (2007). Caring while living apart. Journal of Gerontological Social Work, 49(4), 3-27.

Keefe, J. & Rajnovich, B. (2007). To pay or not to pay: examining underlying principles in the debate on financial support for family caregivers. Canadian Journal on Aging, 26(1), 77-89.

Kietzman, K. G., Benjamin, A. E. & Matthias, R. E. (2008). Of family, friends, and strangers: caregiving satisfaction across three types of paid caregivers. Home Health Care Services Quartely, 27(2), 100-120.

Kitterød, H. (1993). Uformell omsorg for eldre og funksjonshemmede. Oslo/Kongsvinger: Statistics Norway: Socialt utsyn.

Knijn, T & Kremer, M. (1997). Gender and the caring dimension of welfare states. Social Politics, 4(3), 328-361.

Koerin, B.B., Harrigan, M.P & Secret, M. (2008). Eldercare and employed caregivers: a public/private responsibility? Journal of Gerontological Social Work, 51(1-2),143-61. 

Krevers, B., & Öberg, B. (2007). Närstående till äldre – deras behov och användning av stöd. Stockholm: Socialstyrelsen & Linköping: Linköpings Universitet.

Kröger, T. & Sipilä, J, (eds). (2005). Overstretched: European families up against the demands of work and care. Chichester: Blackwell Publisher.

Kröger, T. (2005). Interplay between formal and informal care of older people. In Äldreomsorgsforskning i Norden. (eds: Szebehely, M.). Köpenhamn: Nordiska Ministerrådet.

Kröger, T., Anttonen, A. & Sipilä, J. (2003). Social care in Finland: Stronger and Weaker Forms of Universalism. In The Young, the Old and the State. (eds: Anttonen, A., Baldock, J. & Sipilä, J.).  Cheltenham: Edwar Elgar.

Lamura, G. (2009). Intergenerational support for older people in Europe: empirical evidence from the EUROFAMCARE study. Presentation at Hvaler workshop on caring research Utgårdskilen. May 14-16. Norway.

Lamura, G. & Wojszel, B. (2006). Experiences and preferences of family carers in the use of care and support services. In Services for supporting family carers of older dependent people in Europe: Characteristics, coverage and usage. The Trans-European Suvey Report: Eurofamcare.

Land H. (2008). Mother, carer, worker. Poverty, (130), 13.

Larsen, T & Schmidtbauer, P. (2009). Boken om anhörigstöd. Göteborg: FoU i Väst/GR & Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Larsson, K.  (2004). According to need? : predicting use of formal and informal care in a Swedish urban elderly population. Stockholm: Stockholms universitet: Institutionen för socialt arbete.

Leitner, S. (2003). Varieties of familialism. European Societies, 5(4), 353-375.

Lewinter, M. (1999). Spreading the burden of gratitude - elderly between family and state. Köpenhamn: Köpenhamns universitet. Sociologi.

Lewis, J. (2001). The decline of the male breadwinner model. Social Politics 8(2):152-170.

Lewis, J. (2006). Work/family reconciliation, equal opportunities and social policies. The interpretation of policy trajectories at the EU level and the meaning of gender equality. Journal of European Public Policy, 13(3):420-437.

Lewis, J. Gender and welfare state change. European Societies, 4(4):331-357.

Lewis, J, (eds). (1998). Gender, Social Care and Welfare State Restructuring in Europe. Aldershot: Ashgate.

Lilly, M., Laporte, A. & Coyte, P. (2007). Labor Market Work and Home Care’s Unpaid Caregivers: A Systematic Review of Labor Force Participation Rates, Predictors of Labor Market Withdrawal, and Hours of Work. The Milbank Quarterly 85(4):641-690.

Lingsom, S. (1997). The substitution issue. Care policies and their consequences for family care. Report 6/97. Oslo: Nova Science Publishers.

Lister, R. (2003). Citizenship. Feminist Perspectives. Basingstoke: Palgrave Macmillian.

Lundström, K., Wågström, L. & Axelsson, S. Att leva med en Demenssjuk förälder. Uppsala: Uppsala Östra Rotaryklubb.

Lyon, D., Glucksmann, M. (2008). Comparative configurations of care work across Europe. Sociology 42(1):101-118.

Lyonette, C & Yardley, L. (2006). Predicting mental health outcomes in female working carers: A longitudinal analysis. Aging & Mental Health, 10(4), 368-377. 

Lundholm, E., & Malmberg, G. (2010). Between elderly parents and grandchildren : Geographic proximity and trends in four-generation families. Journal of Population Ageing, 2(3-4), 121-137.

McClure, C. & Sanders, S. (2008). Familial caregivers of older adults. Journal of Gerontolgical Social Work 50:293-320.

Moen, B. (2003). Usynlige eldre. Tiltak for mennesker med funksjonshemming fra minoritetsetnisk gruppe. Rapport fra Funksjonshemming og Aldring. Oslo: Nasjonalt kompetensesenter for aldersdemens.

Mortensen, S. (2003). Ældre flygtninge og invandrere i Århus kommune. Gerontologi og samfund 19(1):10-11.

Mossberg Sand, A-B. (1994). De anhöriganställdas vardag. Ädelutvärderingen 1994:1. Stockholm: Socialstyrelsen.

Mossberg Sand, A-B. ( 1996). "Jag tar en dag i sänder - om ålderspensionerade anhörigvårdare". In Omsorgens skiftningar - Begreppet, vardagen, politiken, forskningen. (eds: Eliasson R.).  Lund: Studentlitteratur.

Mossberg Sand, A-B. (2000). Ansvar, kärlek och försörjning. Om anställda anhörigvårdare i Sverige. Göteborg: Göteborgs universitet.

Muller, C., & Volkov, O. (2009). Older women: work and caregiving in conflict? A study of four countries. Social Work in Health Care, 48(7), 665-695. 

Ogg, J., & Renaut, S. (2006). The support of parents in old age by those born during 1945-1954 - a European perspective. Ageing and Society, 26(5), 723-743.

Orloff, A. (1993). Gender and the social rights of citizenship: state policies and gender relations in comparative perspective. American Sociological Review, 58:303-328.

Orsholm, I. (2001). Anhörigskapets variationer : Åtta berättelser från hjälpgivare i olika miljöer (Sköndalsinstitutets arbetsrapportserie, 1402-277x ; 19). Stockholm: Sköndalsinstitutet.

Paoletti, I. (2007). The Intricacy of Gender, Moral, Relational, Financial and Housing Issues. In Family Caregiving to Older Disabled People. Relational and Institutional Issues (eds: Paoletti I.)  New York: Nova Science Publishers.

Patmalnieks, A. (2005). De har tekniken för vård på långa avstånd. (framtidens arbete). Du & jobbet (2), 28-31.

Pawlecki, J. B. (2010). End of life: a workplace issue. Health Affairs, 29(1), 141-146.

Phillips, J., Bernard, M & Chittenden, M. (2002). Juggling work and care. The experiences of working carers of older adults. Bristol: Policy Press.

Pickard, L. (2004). Caring for older people and employment. A review of literature prepared for the Audit Commission. London: London school of economics.

Pickard L. (2003). Juggling work and care: The experiences of working carers of older adults. Ageing and Society. [Book Review], 23, 826-827.

Pijl, M. (2003). Development in the support of carers in Finland, England and The Netherlands, 1998-2002. Stockholm: Socialstyrelsen.

Pyysiäinen, J. (2007).  Negotiations and room for manoeuvre in caring for an elderly parent. In Family Caregiving to Older Disabled People. Relational and Institutional Issues (eds: Paoletti I.).  New York: Nova Science Publishers.

Rahm Hallberg, I. (1999). Vårda och vårdas. Ett program för stöd till forskning om äldre och deras närstående vårdare. Vårdalstiftelsens rapportserie nr 4. Stockholm: Vårdalstiftelsen.

Rahm Hallberg, I. (2005). Kunskap om gott åldrande. Tema Vård och Omsorg. Forskning & Medicin, 3.

Ramm, J. (2001). Eldres hjelpebehov og kilder til hjelp - hva sier de eldre selv? In: SSB, editor. Helse i Norge. Helsetilstand og behandlingstilbud belyst ved befolkningsundersøkelser. Oslo: Statistisk sentralbyrå.

Reid, R. C., Stajduhar, K. I., & Chappell, N. L. (2010). The Impact of Work Interferences on Family Caregiver Outcomes. [Article]. Journal of Applied Gerontology, 29(3), 267-289.

Romøren, TI. (2001). Den fjerde alderen. Oslo: Gyldendal Akademisk.

Romøren, TI. (2001). Metusalems søsken. Forløp av funksjonstap, familieomsorg og tjenestebruk i høy alder. Oslo: Universitet i Oslo.

Romøren, TI. (2003). The carer careers of son and daughter primary carers of their very old parents in Norway. Ageing & Society, 23(4), 471-485.

Rosenthal, C., Martin-Matthews, A. & Keefe J. (2007). Care management and care provision for older relatives amongst employed informal care-givers. Ageing & Society, 27(5), 755-778.

Samuelsson, L. & Malmberg, B. (1999). Dagvårdens betydelse som stöd till anhöriga. Anhörig 3000. Stockholm: Socialstyrelsen.

Sand A-B. (2002). Anhörigvård. Lund: Studentlitteratur.

Sand, A.-B. M. (2002). Anhörigvård : Arbete, ansvar, kärlek, försörjning. Lund: Studentlitteratur.

Sand, A-B. (2003). Var finns de gamla i den svenska familjen? In Thoughts on family, gender, generation and class (eds: Kollind A-K, Peterson A). Göteborg: Göteborgs universitet: Sociologiska institutionen.

Sand, A-B. (2004). Kärleken prövas när livspartnern blir vårdare : tema : kärlekens låga. Äldre i centrum, (3):18-19.

Sand, A-B. (2004). Förändrad tillämpning av offentlig äldreomsorg : ett hot mot målsättningen om demokrati och jämställdhet : tema : social omsorg. Socialvetenskaplig tidskrift, (3/4):293-309.

Sand, A-B. (2005). Informell äldreomsorg samt stöd till informella vårdare - en nordisk forskningsöversikt. In Äldreomsorgsforskning i Norden. En kunskapsöversikt. TemaNord 2005:508 (eds: Szebehely M). Köpenhamn: Nordiska Ministerrådet.

Sand, A.-B. M. (2006). Anhörigvård [elektronisk resurs] : Arbete, ansvar, kärlek, försörjning. Lund : Studentlitteratur.

Sand, A-B. (2006). Har svenska pensionärer något val när det gäller anhörigvård? . PRO Pensionären, 3.

Sand, A-B. (2007). Mot en refamilisering av svensk äldreomsorg? In Social omsorg i socialt arbete (eds: Johansson S). Malmö: Gleerups.

Sand, A-B. (2007). The value of the work. On employed informal carers in Sweden. In Family Caregiving to older disabled people: relational and insitutional issues (eds: Paoletti I). New York: Nova Science Publishers.

Sand, A-B. (2007). Äldreomsorg : mellan familj och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Sand, A.-B., & Olofsson, B. (2009). Förvärvsarbetande anhöriga. Tidningen äldreomsorg(3), 34-37.

Sandberg, J., Lundh, U., & Nolan, M. (2002). Moving into a care home: The role of adult children in the placement process. International Journal of Nursing Studies, 39(3), 353-362.

Scharlach, A.E., Gustavson, K. & Dal Santo, T. S. (2007). Assistance received by employed caregivers and their care recipients: who helps care recipients when caregivers work full time? Gerontologist, 47(6), 752-762.

Scourfield, P.  (2005). Understanding Why Carers´Assessments Do Not Always Take Place. Practice, 17(1):15-28.

Simonen, L. & Kovalainen, A. (1998). Paradoxes of Social care restructuring: The Finnish Case. In Gender, Social Care and Welfare State Restructuring in Europe (eds: Lewis J,). Aldershot: Ashgate.

Sims-Gould, J. & Martin-Matthews, A. (2008). Themes in Family Care-Giving: Implications for Social Work Practice with Older Adults. British Journal of Social Work, 38(8), 1572-1587.

Sims-Gould, J., Martin-Matthews, A. & Gignac, M.A.M. (2008). Episodic Crises in the Provision of Care to Elderly Relatives. The Journal of Applied Gerontology, 27(2):123-40.

Sjöberg, M, (red). (2001). Men hur mår du själv? : om stöd till dem som vårdar anhöriga. Stockholm: Sköndalsinstitutet. 

Snell, H. (red). (1995). Sammenhæng i omsorgkæden for demente og deres pårørende - pleje, støtte og aflastning i tiden før plejehjem. Århus: Aarhus Universitet/Psykiatrisk Hospital: Center for Gerontopsykologi.

Stark,  A. & Regnér, Å. (2001). I vems händer? Om arbete, genus, åldrande och omsorg i tre EU-länder. Rapport nr 1:2001. Tema genus. Linköping: Linköpings universitet.

Strömberg, U.-B. (2001). Ansvar för sina föräldrar, jo det har man : Om relationer mellan generationerna : Ålderism. Äldre i Centrum (3), 12-13.

Sundström, G. & Malmberg, B. (2006). Omsorg människor emellan. Stockholm: Socialstyrelsen.

Sundström, G., Johansson, L. & Hassing, LB. (2002). The shifting balance of long-term care in Sweden. Gerontologist, 42(3):350-355.

Sundström, G., Johansson, L., Malmberg, B., Romören, T. & Samuelsson, G. (2003). Innan döden skiljer oss åt. Jämställda omsorgsinsatser vid livets slut. Aldring og livlöp, 1.

Swane C. (1996). Hverdagen med demens - billeddannelser og hverdagserfaringer i kulturgerontologisk perspektiv. Köpenhamn: Munksgaard.

Swane, C. & Hansen, E. (2003), Fysisk svækkede ældres hjælp i hverdagen. Gerontologi og samfund, 19(1):4-6.

Szebehely, M., Lingsom, S. & Platz, M.  (1997). Hemhjälpsutvecklingen: samma problem, skilda lösningar? In De siste årene. Eldreomsorgen i Skandinavia 1960-95. NOVA-rapport 22/1997 (eds: Daatland, SO.) Oslo: NOVA.

Szebehely, M. (1998). "Hjälp i hemmet i nedskärningstid - hemtjänstens och anhörigas insatser för gamla kvinnor och män". In Åt var och en efter behov (eds: Sandquist A-M.). Stockholm: Svenska Kommunförbundet och Kommentus Förlag.

Szebehely, M. (1999). Omsorgsarbetets olika former. Sociologisk Forskning (1):7-32.

Szebehely, M. (2000). Äldreomsorg i förändring - knappare resurser och nya organisationsformer. In Välfärd, vård och omsorg. Antologi från Kommittén Välfärdsbokslut. SOU 2000:38 (eds: Szebehely M.). Stockholm: Fritzes.

Szebehely, M., Fritzell, J. & Lundberg, O. (2001). Funktionshinder och välfärd. Betänkande, Kommittén Välfärdsbokslut. Stockholm: Fritzes.

Szebehely, M. (2004). Anhörigomsorg : Av kärlek eller tvång? Tidningen Äldreomsorg (6), 21-23.

Szebehely, M. (2005). Anhörigas betalda och obetalda äldreomsorgsinsatser. In: Forskarrapporter till jämställdhetspolitiska utredningen (SOU 2005:66, 131-203). Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.

Szebehely, M. (2005). Care as employment and welfare provision - child care and elder care in Sweden at the dawn of the 21st century. In Dilemmas of Care in the Nordic Welfare State (eds: Dahl, H. & Rask Eriksen, T.) Aldershot: Ashgate.

Szebehely, M, (red). (2005). Nordisk äldreomsorgsforskning. En kunskapsöversikt. TemaNord 2005:508. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet.

Szebehely, M. (2006). Informella hjälpgivare. In Äldres levnadsförhållanden. Arbete, ekonomi, hälsa och sociala nätverk 1989-2003 (eds: Vogel, J.) Stockholm: Statistiska centralbyrån.

Szebehely, M. (2006). Kvinnors obetalda arbete ökar : Främst bland gamla kvinnor har skett en förskjutning från hemtjänst till anhörigomsorg : Och det är framför allt döttrar och andra kvinnliga anhöriga som står för hjälpinsatserna : Tema att vara anhörig. Äldre i centrum (2), 12-13.

Szebehely, M, Trydegård, G-B. (2007). Omsorgstjänster för äldre och funktionshindrade: skilda villkor, skilda trender? Socialvetenskaplig Tidskrift, 14(2-3),197-219.

Szebehely, M. & Ulmanen, P. (2008). Vård av anhöriga - ett högt pris för kvinnor. Välfärd (2):12-14.

Szebehely, M. (2009). Omsorgsmönster bland kvinnor och män - inte bara en fråga om kön. In Genus i omsorgens vardag (eds: Gunnarsson E, Szebehely M.). Stockhom: Gothia.

Szinovacz, M. & Davey, A. (2008). The division of parent care between spouses. Ageing & Society 28(4):571-59.

Thorslund, M. & Larsson, K. (2002). Äldres behov : en kunskapsöversikt och diskussion om framtiden. Stockholm: Stockholms läns äldrecentrum.

Tilse, C., Setterlund, D., Wilson, J. & Rosenman, L. (2005). Minding the monet: A growing Responsibility for Informal Carers. Ageing & Society, 25(2):215-22.

Timm, H. (1999). Plejeorlov. En evaluering af plejeorlovsordningen for uhelbredeligt syge og deres nærmeste. Köpenhamn: UCSF & Socialministeriet.

Twigg, J. & Atkin, K. (1994). Carers perceived. Policy and practice in informal care. Buckingham: Open University Press.

Ulmanen, P. (2008).  Äldres döttrar : En stor och viktig grupp anhöriga i ljuset av anhörigstöd. Fokus på anhöriga till äldre (4), 1-7.

Ulmanen, P. (2009). Anhörigomsorgens pris för döttrar och söner till omsorgsbehövande äldre. In Genus i omsorgens vardag (eds: Gunnarsson, E. & Szebehely, M.). Stockholm: Gothia.

Ungerson, C. (1995). Gender, cash and informal care: European perspectives and dilemmas. Journal of Social Policy, 24(1), 31-52.

Ungerson C. (1998). "Betalning för omsorg" - europeiska tendenser och feminsitiska dilemman. In Vad förgår och vad består? En antologi om äldreomsorg, kvinnosyn och socialpolitik (eds: Eliasson Lappalainen, R. & Szebehely, M.) Lund: Studentlitteratur.

Ungerson, C. (2004). Whose empowerment and independence? A cross-national perspective on ‘cash for care’ schemes. Ageing & Society, 24(2), 189-212.

Ungerson, C. & Yaendle, S. (eds). (2007). Cash for care in developed welfare states. Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Vaage, O. (2002). Till alle døgnets tider. Tidsbruk 1971-2000. Oslo/Kongsvinger: Statstics Norway.

Wagner, D. L. (2008). Families, work, and an aging population: developing a formula that works for the workers. Journal of Aging and Social Policy, 18(3-4), 115-125.

Walker, A., Pratt, C. & Eddy, L. (1995). Informal Caregiving to Ageing Family Members. A Critical Review. Familly Relations, 44, 402-411.

Walker, A. & Warren, L. (1997). Changing services for older people. Buckingham: Open University Press.

Walthers, J. & McNeely. C. (2007). Through Kith and Kin: Supporting the Family Caregiver for the Elderly. In Family Caregiving to Older Disabled People. Relational and Institutional Issues (eds: Paoletti I.). New York: Nova Science Publishers.

Ward-Griffin, C., Oudshoorn, A., Clark, K., & Bol, N. (2007, Feb). Mother-adult daughter relationships within dementia care: A critical analysis. Journal of Family Nursing 13(1), 13-32.

Wennberg, K. & Szebehely M. (2002). Kommunens stöd till anhörigvårdare : anhörigas erfarenheter och synpunkter. Stockholm: Socialstyrelsen.

Westerholm, B. ( 2008). Våld mot äldre ett globalt, tabubelagt hälso- och samhällsproblem. (Föreläsning, power point, nätupplaga). Sveriges Gereontologidag 20080313.

Widding Isaksen, I. (red). Omsorgens pris. Kjønn, makt og marked i velferdsstaten. Oslo: Gyldendal Akademisk.

Winqvist M. (1999). Vuxna barn med hjälpbehövande föräldrar. Uppsala: Uppsala universitet: Sociologiska institutionen.

Wœrness, K.  (1998). The Changing ´Welfare Mix´in Childcare and Care for the Frail Elderly in Norway. In Gender, Social Care and Welfare State Restructuring in Europe (eds: Lewis, J.). Aldershot: Ashgate.

Yaffe, MJ., Jacobs, BJ. (2008). Education about family caregiving: Advocating family physician involvement. Canadian Family Physician, 54(10), 1359-1360.

Yeandle, S. & Buckner, L.  (2007). Carers, Employments and Services: time for a new social contract? Leeds: University of Leeds.

Yeandle, S., Bennett, C. & Buckner, L. (2007). Carers, employment and services in their local context. Report No. 4. Leeds: University of Leeds.

Zechner, M. (2004, Dec). Family commitments under negotiation - dual carers in Finland and Italy. Social Policy & Administration, 38(6), 640-653.

Sidan uppdaterad den 29 oktober 2010Kommentera sidan