Artiklar och rapporter
Rapporter och sammanställningar av konferenser och utredningar utgivna av olika myndigheter och organisationer
Anhörigcentrum (2002). Det ensamma ansvaret : Anhörigvårdare berättar : Projektet en berättelse. Örebro: Anhörigcentrum.
Bjuvs kommun. (2010). Anhörigstöd. Bjuv: Vård och omsorgsförvaltningen, Bjuvs kommun.
Bodens kommun. (2010). Anhörigstöd i Bodens kommun. Boden: Kommunen.
Falu kommun. (2008). Stöd till dig som vårdar äldre anhörig/närstående i hemmet. Falun: Falu kommun / Omvårdnadsförvaltningen.
Lidköpings kommun. (2010). Handlingsplan. Utveckling av anhörigstöd för år 2011-2015. Lidköping: Kommunen.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län. (2009). Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 - Anhörigstöd. Mariestad: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, socialenheten.
Länsstyrelsen i Örebro län (2007). Äldreskyddsombud: bevakar rätten till god äldreomsorg. Örebro: Länsstyrelsen i Örebro län.
Länsstyrelsen, Östergötland. (2007). Anhörigstöd i Östergötland : Lägesrapport 2006 (Rapport). Linköping: Länsstyrelsen Östergötland.
Länsstyrelsen Östergötland. (2009). Anhörigstöd en viktig insats. Linköping: Länsstyrelsen Östergötland.
Socialdepartementet. (2008). Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2002). Att synliggöra det osynliga : utvärdering av en ny handläggningsmodell och nya former för anhörigstöd. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2002). Uppdrag anhörig : Utvärdering av en ny stödform (Anhörig 300). Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2003). Ett år efter anhörig 300 : Uppföljning av kommunernas arbete med utveckling av anhörigstöd år 2002. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2003). Kvalitetsuppföljning inom vård och omsorg om äldre : Kartläggning och analys av aktuell litteratur. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2004). Framtidens anhörigomsorg : Kommer de anhöriga vilja, kunna, orka ställa upp för de äldre i framtiden? Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2005). Likhet inför äldreomsorgen : Kommunala variationer och de anhöriga. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2006). Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående. Meddelandeblad, (2006-1-2), s.1-7. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2006). Kommunernas anhörigstöd : Utvecklingsläget 2005 (Lägesbeskrivningar). Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2006). Lagstiftningen inom vården och omsorgen om äldre. (Lägesbeskrivningar). Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2006). Äldre - vård och omsorg år 2005 : kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2007). Kommunernas anhörigstöd : Utvecklingsläget 2006. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2007). Kundval inom äldreomsorgen. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2007). Äldre - vård och omsorg år 2006 . Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2008). Kommunernas anhörigstöd : Utvecklingsläget 2007. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2008). Trygghetslarm: Uppföljning av funktion och säkerhet. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2008). Ytterligare medel till ett varaktigt stöd för anhöriga. Meddelandeblad, (2008-1-6), s.1-5. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2009). Kommunernas anhörigstöd: Slutrapport. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2009). Nationell brukarundersökning inom vården och omsorgen om äldre 2008. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2009). Omsorgsmönster i Mullsjö. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2009). Stöd till anhöriga ställer krav på strategi - Meddelandeblad.
Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2010). Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats – handläggning och dokumentation – Meddelandeblad. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2010). Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående: Lägesbeskrivning 2010. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2010). Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? – En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2010. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2010). Ytterligare medel för implementering av bestämmelsen i 5 kap. 10 § socialtjänstlagen (SoL). Stockholm: Socialstyrelsen.
Solna stad. (2010). Anhörig i Solna Stad : många anhöriga gör en stor insats och ett värdefullt arbete genom sitt stöd. Solna: Omvårdnadsförvaltningen i Solna stad.
SOU 2003:91 Äldrepolitik för framtiden : 100 steg till trygghet och utveckling med en åldrande befolkning : Slutbetänkande. (2003). Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
SOU 2007:37 (2007). Vård med omsorg: möjligheter och hinder: Betänkande från delegationen för mångfald inom vård och omsorg. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
SOU 2008:126 (2008). I den äldres tjänst: äldreassistent - ett framtidsyrke. Socialdepartementet. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
SOU 2008:51 (2008). Värdigt liv i äldreomsorgen. Betänkande. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Statistiska centralbyrån (SCB). (2006). Äldres levnadsförhållanden : Arbete, ekonomi, hälsa och sociala nätverk 1980-2003 = living conditions of the elderly : Work, economy, health and social networks 1980-2003 (Levnadsförhållanden, 0347-7193 ; 112). Stockholm: Statistiska Centralbyrån.
Statistiska centralbyrån (SCB). (2006). Äldres omsorgsbehov och närhet till anhöriga = the elderly : Care needs and proximity to relatives (Demografiska rapporter, 0283-8788 ; 2006:1). Stockholm: Statistiska Centralbyrån.
Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum (2007). Förebyggande hembesök till äldre: en modell för det hälsofrämjande arbetet. Rapport 2007:20. Stockholm: Centrum för allmänmedicin.
Stockholms stad. (2007). Till dig som vårdar en anhörig eller närstående. Äldreförvaltningen. http://www.stockholm.se/upload/Fackforvaltningar/Äldreförvaltningen/Broschyrer/08">http://www.stockholm.se/upload/Fackforvaltningar/Äldreförvaltningen/Broschyrer/08 Anhörigbroschyr, 2007-12-07.pdf
Sveriges kommuner och landsting. (2007). En bättre demensvård : Kunskap, idéer och goda exempel som gör demensvården bättre. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
Artiklar och rapporter sorterat efter författare
Adams, K., McClendon McKee J., Smyth, K. (2008). Personal losses and relationship quality in dementia caregiving. Dementia: the International Journal of Social Research and Practice, 7(3), 301-320.
Ahnlund, P. (2008). Omsorg som arbete : om utbildning, arbetsmiljö och relationer i äldre- och handikappomsorgen. Diss. Institutionen för socialt arbete, Umeå: Umeå universitet.
Albin, B., & Siwertsson, C. (2002). "Anhörig 300" : Utvärdering av närståendestöd i kronobergs län 1999-2001 : "Jag vågar inte planera mer än en kvart i taget" (FoU-rapport / FoU-kronoberg, 1403-7378 ; 2002:2). Växjö: FoU-Kronoberg.
Al-Jabani, H., Coast, J., Flynn, T. N. (2008). What do people value when they provide unpaid care for an older person? A meta-ethnography with interview follow-up. Social Sciense and Medicine, 67(1), 111-121.
Aldskogius, M., Bergling, R., & Hellzén, N. (2001). Anhörigvård och anhörigstöd i Uppsala : Rapport från en forskningscirkel inom Uppsala Pensionärsuniversitet (UPU rapport, 1650-7207 ; 3). Uppsala: Uppsala Pensionärsuniversitet.
Alm Stenflo, G. (2006). Äldres hjälpbehov minskar : Hjälpbehovet har minskat bland personer som är 80 år och äldre sedan slutet av 1980-talet : Bland dem som har hjälpbehov har det blivit allt vanligare att de anhöriga delar ansvaret med kommunen. Välfärd, (3), 3-5.
Almberg, B. (2002). Family 300 - from a project to lasting support. Incitament, 11(7), 685-694.
Almberg, B., & Hellqvist, K. (2002), Anhöriga 300 : Utveckling av anhörigstöd. Socialmedicinsk tidskrift, (2), 169-173.
Almberg, B., & Holmberg, S. (2002). Anhörig 300 : Slutrapport. Stockholm: Socialstyrelsen.
Althén, A. (2008). Hemsjukvård i samverkan för äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov. Linköping: Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården, Östergötland.
Andersson, A., Levin, L. A., & Emtinger, B. G. (2002). The economic burden of informal care. International Journal of Technology Assessment in Health Care, 18(1), 46-54.
Andersson, B. e. a. (2005). Länsstyrelsen granskar äldreomsorgen : Anhörigstöd i tio kommuner (Rapport). Göteborg: Länsstyrelsen Västra Götalands län.
Andersson, H., & Holmgren, A. (2009). Utvärdering av anhörigstöd i Skåne län. Malmö: Länsstyrelsen i Skåne län.
Andersson, M. (2002). Utvärdering av "Anhörig - en studiesatsning kring handikapp- och äldreomsorg i Piteå" : Ett projekt i Piteå kommun inom ramen för "Anhörig 300" (Rapport från FoU-enheten i Piteå Älvdal ; 2002:1). Piteå: FoU-enheten i Piteå Älvdal.
Andersson, M., Karlsson, E., & Brännström, B. (2001). Att leva med en demenssjuk person : Anhörigas behov av stöd och hjälp (Rapport från FoU-enheten i Piteå Älvdal ; 2001:2). Piteå: FoU-enheten i Piteå Älvdal.
Andersson., K. (2007). Omsorg under förhandling : om tid, behov och kön i en föränderlig hemtjänstverksamhet. Diss. Umeå: Umeå universitet; institutionen för socialt arbete.
Andrén, S. (2006). Investera i närstående. Tidningen Äldreomsorg, (3), 38-42.
Andrén, S., Bonli, A. (2008). Information för närstående till personer med demenssjukdom. Malmö: Geriatriskt utvecklingscenter MAS.
Andrén, S., Elmstahl, S. (2008). Effective psychosocial intervention for family caregivers lengthens time elapsed before nursing home placement of individuals with dementia: a five-year follow-up study. International Psychogeriatric, 20(6), 1177-1192.
Andrén,S. & Elmstahl, S. (2008). Psychosocial intervention for family caregivers of people with dementia reduces caregiver's burden: development and effect after 6 and 12 months. Scandinavian Journal of Caring Science, 22(1), 98-109.
Andrén, S., Elmstahl, S. (2008). The relationship between caregiver burden, caregivers' perceived health and their sense of coherence in caring for elders with dementia. Journal of Clinical Nursing, 17(6), 790-799.
Angvik, K., & Björk, L. (2005). Anhörigstöd på dagverksamhet för personer med demenshandikapp (FoU-rapport, 1651-0232 ; 2005:26 ). Linköping: FoU-centrum för vård och omsorg, Linköpings kommun.
Arlt, S., Hornung, J., Eichenlaub, M., Jahn, H., Bullinger, M., Petersen, C. (2008).The patient with dementia, the caregiver and the doctor - cognition, depression and quality of life from three perspectives. International Journal of Geriatric Psychiatry. 23(6), 604-610.
Arman, R. (2007). Lotsning, hänvisning och råd : en telefonjour för äldre : utvärdering av ÄldreLotsen. Rapport / FoU i Väst, 2007:2. Göteborg: FoU i Väst.
Arman, R. (2007). Växeln, hallå hallå? : samordning och integrerad vård för äldre. Lic. Göteborg: Göteborgs universitet, företagsekonomiska institutionen.
Asberg, K. H., Johansson, L., Staaf, A., Stegmayr, B., & Wester, P. O. (2005), Oct 10-16. Life after stroke-a new national study. Renewed follow-up of stroke patients shows increased dependency on the support from the next-of-kin. Läkartidningen, 102(41), 2938-2941.
Backlund, J., Davidsson, E. (2007). Projekt anhörigstöd i T-län : årsrapport 2007, Örebro: Regionförbundet Örebro.
Backlund, J., Davidsson, E. (2008). Anhörigstöd i T-län: slutrapport. Örebro: Regionförbundet Örebro.
Backlund, J. (2008). Särskilda insatser till anhörig/närstående som vårdar svårt sjuka i hemmet. Slutrapport, Örebro: Regionförbundet Örebro.
Bakken, S., Stone, P. W., Larsson, E. L. (2008). A nursing informatics research agenda for 2008-18: contextual influences and key components. Nursing Outlook, 56(5), 206-214 e3.
Barber, C. (2009). Setting up a male support group to meet the needs of men who are informal carers. Nursing Times, 105(18), 12-13.
Beeber, A. S., Thorpe, J. M., Clipp, E. C. (2008). Community-based service use by elders with dementia and their caregivers: a latent class analysis. Nursing Research, 57(5), 312-321.
Beneken Genaamd Kolmer, D., Tellings, A,, Gelissen, J., Garretsen, H., Bongers, J. (2008). Ranked motives of long-term care providing family caregivers. Scandinavian Journal of Caring Science, 22(1), 29-39.
Benjamin, AE., Matthias, RE., Kietzman, K., Furman, W. (2008). Retention of paid related caregivers: who stays and who leaves home care careers? Gerontologist 48, Spec nr 1, 104-113.
Berg, S. (2007).Åldrandet : individ, familj, samhälle. Malmö: Liber.
Bergh, A. (2005). Anhörigvård [elektronisk resurs]. Lund :Studentlitteratur.
Bergh, A., Hellner, B. M., & Johansson, L. (2004). Vård och omsorg om äldre : Lägesrapport 2004 : Tema : Konjunkturrapporter för välfärdssverige. Socialmedicinsk tidskrift, 2, 140-149.
Bergmark, Å., Lindberg, E., & Thorslund, M. (2002). Solidarity and care in Sweden. Stockholms Universitet, Sociologiska institutionen, Engelska 77-105. Serie: Särtryck / Stockholms Universitet, Sociologiska institutionen, 1100-7192 ; 200.
Bergstrand, B. O. (2008). Den nya socialtjänstlagen. Höganäs: Kommunlitteratur.
Bergström, E., Dahlberg, L., & Edkvist, I. (2002). Anhörigvårdares vardag : En kunskapsöversikt och två studier kring äldres anhöriga (DFRrapport). Falun: DFR-Dalarnas forskningsråd.
Berg-Wahlstedt, A. (2005). Lätt bli isolerad som anhörigvårdare : Men på Ammis får vi stöd! PRO Pensionären, (7), 22-24.
Bihan, B. L., & Martin, C. (2006). A comparative case study of care systems for frail elderly people: Germany, Spain, France, Italy, United Kingdom and Sweden. Social Policy & Administration, 40(1), 26-46.
Birge Rönnerfält, M., Norman, E., Wennberg, K. (2008). Kontaktmannaskap inom äldreomsorgen. Stockholm: Gothia.
Birgersson, A. M., & Edberg, A. K. (2004). Being in the light or in the shade: Persons with Parkinson's disease and their partners' experience of support. International Journal of Nursing Studies, 41(6), 621-630.
Boij, A. (2007). Stöd till anhörig/närståendevårdare iakttagelser och reflektioner från den första utvärderingsdelen av samverksprojektet anhörig/närståendestöd i Skaraborg. Tranås: A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling.
Boij, A. (2008). Stöd till anhörig/närståendevårdare : iakttagelser och reflektioner från den andra utvärderingsdelen av samverkansprojektet Anhörig/närståendstöd i Skaraborg. Tranås: A. Boij AB.
Boij, A. (2008). Äldres livssituation och behov av stöd : undersökning i Hjo kommun bland personer födda 1928 eller tidigare. Rapport 2008:6. Tranås: A. Boij AB.
Bolin, K., Lindberg, B., Lundborg, P. (2008). Informal and formal care among single-living elderly in Europe. Health Economics, 17(3), 393-409.
Bookman, A., Harrington, M. (2007). Family caregivers: a shadow workforce in the geriatric health care system? Journal of health Politics, Policy and Law, 32(6), 1005-1041.
Borén, Å. (2010). Anhörigstöd i Södertälje kommun – Kartläggning av befintligt stöd. Södertälje: Kommunen.
Borg, C., (2005). Livstillfredsställelse hos äldre, särskilt med nedsatt funktionsförmåga samt informella vårdare. I relation till hälsa, självkänsla, sociala och ekonomiska resurser i ett svenskt och europeiskt perspektiv. Diss. Lund: Lunds universitet.
Borg, C., & Hallberg, I. R. (2006). Life satisfaction among informal caregivers in comparison with non-caregivers. Scandinavian Journal of Caring Science, 20(4), 427-438.
Boström, A-M. (2007). Evidence-based care of older people - utopia or reality? : healthcare personnel's perceptions of using research in their daily practice. Diss. Stockholm: Karolinska Institutet.
Brodin, H. (2005). Does anybody care? : Public and private responsibilities in Swedish eldercare 1940-2000 (Umeå studies in economic history, 0347-254x ; 31). Umeå: Umeå Universitet.
Broström, S. (2009). Äldre människors upplevelser av att vara beroende av vård. C-uppsats. Luleå: Luleå tekniska universitet.
Brännström, B., Tibblin, Å., & Löwenborg, C. (2000). Counselling groups for spouses of elderly demented patients: A qualitative evaluation study. International Journal of Nursing Practice, 6(4), 183-191.
Bäckström, K. (2007). Att bygga upp ett anhörigcenter. Forskning i Fokus, (1).
Bäsén, A. (2009). Hennes jobb: ta hand om maken : kommuner sparar - anhöriga får ta över; (De sista ljuva åren? Anna & Ulf kollar äldrevården). Expressen, 2009-02-08.
Carlsson, H. (2010). Utveckling av anhörigstöd : förstudierapport. Mark: Socialförvaltningen.
Chen, Y.-M., Hedrick, S. C., & Young, H. M. (2010). A pilot evaluation of the Family Caregiver Support Program. Evaluation and Program Planning, 33(2), 113-119.
Clark, S. M. & Ambrosia, T. F. (2008). Caring for caregivers: NPs' "hidden" patients. American Journal for Nurse Practitioners, 12(1), 10.
Cohen-Mansfield, J. & Biddison, J. (2007). The Scope and Future Trends of Gerontechnology: Consumers' Opinions and Literature Survey. Journal of Technology in Human Services, 25(3), 1-19.
Connor, K. I., McNeese-Smith, D. K., Vickrey, B. G., Van Servellen, G. M., Chang, B. L., Lee, M. L., Vassar, S. D. & Chodosh, J. Determining care management activities associated with mastery and relationship strain for dementia caregivers. Journal of the American Geriatrics Society, 56(5), 891-897.
Coon, D. W., & Evans, B. (2009). Empirically based treatments for family caregiver distress: what works and where do we go from here? Geriatric Nursing, 30(6), 426-436.
Daatland, S. O., & Herlofson, K. (2003). 'Lost solidarity' or 'changed solidarity': A comparative european view of normative family solidarity. Ageing & Society, 23(5), 537-560.
Daatland, S. O. (2008). Aldringen av befolkningen og solidaritetten mellom generasjone. Aldring og Livslöp, (2), 16-21.
Dahlberg, L. (2000). Kommuners och organisationers stöd till äldres anhöriga : En nationell kartläggning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Dahlberg, L., & Edkvist, I. (2001). Att vara anhörig och att stödja anhöriga (DFR-rapport). DFR-Dalarnas forskningsråd.
Danielsson Gustafsson, E. (2007). Anhörigstöd i Värmland : Lägesrapport 2 (Rapport ). Karlstad: Länsstyrelsen i Värmlands län.
Davey, A., Femia, E. E., & Zarit, S. H. (2005). Life on the edge - patterns of formal and informal help to older adults in the United States and Sweden. Journals of Gerontology: Series B, Psychological Sciences and Social Sciences, 60B(5), 281-288.
Davey, A., Savla, J., & Sundström, G. (2007). How equitable is Sweden's changing care-mix? - linking individual and regional characteristics over time. Ageing and Society 27(4), 511-532.
Davidson, T., Krevers, B. & Levin L. A. (2008). In pursuit of QALY weights for relatives: empirical estimates in relatives caring for older people. European Journal of Health Economics. 9(3), 285-292.
Davidson, T. & Levin, L-Å. (2008). Närståendes konsekvenser [Elektronisk resurs] : hur kan de inkluderas i den hälsoekonomiska analysen? Linköping: Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet, (CMT).
Delling, M. (2008). Strategiskt grepp om anhörigstödet i Kinda. Fokus på anhöriga till äldre, (3).
Dickinson, H. & Glasby ,J. (2008). Not throwing out the partnership agenda with the personalisation bathwater. Journal of Integrated Care, 16(4), 3-8.
Dickinson, H., Glasby, J., Miller, R. & McCarthy, L. (2009). Whose outcomes are they anyway? Report of the pilot evaluation of a joint service. Journal of Integrated Care, 17(1), 37-44.
Dooley, W. K., Shaffer, D. R., Lance, C. E. & Williamson, G. M. (2007). Informal care can be better than adequate: Development and evaluation of the Exemplary Care Scale. Rehabilitation Psychology, 52(4), 359-369.
Dornerus, E. (2003). Vilken information behöver anhörigvårdare till dementa? Göteborg: Institutionen för vårdpedagogik, Vårdvetenskapliga fakulteten, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet.
Ducharme, F. (2009). Reflections from a research program on nursing interventions for family caregivers of seniors. Canadian Journal of Nursing Research, 41(4), 91-99.
Ducharme, F., Beaudet, L., Legault, A,. Kergoat, M-J., Levesque, L. & Caron, C. (2009). Development of an Intervention Program for Alzheimer's Family Caregivers Following Diagnostic Disclosure. Clinical Nursing Research, 18(1), 44-67.
Dul, M., Bloch, A. (2007). Att vara anhörig eller anhörigvårdare [Magisteruppsats]. Lund: Lund universitet.
Dunér, A. (2007). To maintain control: negotiations in the everyday life of older people who can no longer manage on their own. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.
Dunham, C. C. & Cannon, J.H. (2008). 'They're still in control enough to be in control': Paradox of power in dementia caregiving. Journal of Aging Studies, 22(1), 45-53.
Edkvist, I. (2002). Anhörig 300 i Dalarna : Hur gick det? (Arbetsrapport / Dalarnas forskningsråd, 99-0861226-3). Falun: Dalarnas Forskningsråd.
Edman, E. (2008). Äldre anhörigvårdares situation berättade med egna ord : en kvalitativ innehållsanalys [D-uppsats]. Östersund: Mittuniversitetet.
Ehrlich, K. (2005). Att vara närstående till en person med demens i storstad och på landsbygd : En jämförande studie. Älvsjö. KC-Kompetenscentrum inom äldreomsorg och äldrevård.
Eklund, K., & Wilhelmson, K. (2009). Outcomes of coordinated and integrated interventions targeting frail elderly people: A systematic review of randomised controlled trials. Health & Social Care in the Community, 17(5), 447-458.
Eloniemi-Sulkava, U., Notkola, I.-L., & Hentinen, M. (2001). Effects of supporting community-living demented patients and their caregivers - a randomized trial. Journal of the American Geriatrics Society 49(10), 1282-1287.
Eneroth, B. (2004). Att vara till : Äldreomsorgen som tillvaro (FoU Skånes skriftserie). Lund: Kommunförbundet Skåne.
Engström, B. (2005). Anhörigstödet i Västmanland (Meddelanden). Västerås: FoU Västmanland.
Engström, B. (2006). Brukare och anhöriga om kvalitet i äldreomsorgen : Kvalitetsbarometern 1998, 1999, 2002, 2004 och 2005, Stockholm: Socialstyrelsen.
Eriksson, B. G., & Ede, L. (2005). Anhörigas insatser och samhällets stöd (IKU-rapport, 1651-2138 ; 2005:1). Karlstad: Institutet för kvalitets- och utvecklingsarbete (IKU), Karlstads Universitet.
Eriksson, M. & Andershed, B. (2008). Care dependence: a struggle toward moments of respite. Clinical Nursing Research, 17(3), 220-236.
Etters, L., Goodall, D. & Harrison, B. E. (2008). Caregiver burden among dementia patient caregivers: A review of the literature. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners. 20(8), 423-428.
Falk, C. & Hanell, K. (2008). "Och vem är du?" sa han till mig : en existentiell förståelse av den anhöriges livsvärld vid samvaro med en demenssjuk förälder. Lund: Institutionen för psykologi, Lunds universitet.
Faul, A. C., Yankeelov, P. A., Rowan, N. L., Gillette, P., Nicholas, L. D., Borders, K. W., et al. (2009). Impact of geriatric assessment and self-management support on community-dwelling older adults with chronic illnesses... `. Journal of Gerontological Social Work, 52(3), 230-249.
Feinberg, L. F. (2008). Caregiver Assessment. American Journal of Nursing, 108(9):38-39.
Fjelltun, A.-M. S. (2009). Carers' experiences with overnight respite care : a qualitative study. Vård i Norden(3), 23-27.
Flygt Högberg, C. (2005). Vården om de äldre toppar valet nästa år : Äldreomsorgen väntas bli en valfråga : Men riksdagspartierna är egentligen överens om vilka åtgärder som behövs för att förbättra äldres och anhörigas situation. Riksdag & Departement. (32), 12-14.
Folbre, N. (2008). Reforming Care. Politics and Society, 36(3), 373-387.
Foster, S. M., Layton, H. S., Qualls, S. H., & Klebe, K. J. (2009). Tailored caregiver therapy: consumer response to intervention. Clinical Gerontologist, 32(2), 177-197.
Forssell, E. (2006). Harmonisk bild av Sverige ifrågasätts : Tillit är kittet för ett välfungerande samhälle ; internationellt sett är Sverige känt för en hög grad av tillit, en bild som nu utmanas av forskare vid Ersta Sköndal Högskola. Äldre i Centrum, (3),31-32.
Forssell, E. (2006). Informell omsorg, socialt kapital och tillit. In: Det civila samhället som forskningsfält : Nya avhandlingar i ett nytt sekel (Eds: Svedberg, L. & Trägårdh, L.) Stockholm: Riksbankens jubileumsfond, 63-74.
Fortinsky, R. H., Kulldorff, M., Kleppinger, A., & Kenyon-Pesce, L. (2009). Dementia care consultation for family caregivers: Collaborative model linking an Alzheimer's association chapter with primary care physicians. Aging & Mental Health, 162-170.
Franzen-Dahlin, A., Laska, A. C, Larson, J., Wredling, R., Billing, E. & Murray, V. (2008). Predictors of life situation among significant others of depressed or aphasic stroke patients. Journal of Clinical Nursing, 17(12), 1574-1580.
Gaugler ,J.E. & Teaster, P. (2006). The family caregiving career: implications for community-based long-term care practice and policy. Journal of Aging & Social Policy, 18(3-4),141-154.
Gautun, H. (2004). Increased individualization a threat against care within the family? Aldring og Livslöp, 21(2), 8-11.
Gerdt, S., & Malmberg, B. (2006). Omsorg människor emellan : En översikt av omsorgsgivande i den svenska befolkningen Stockholm: Socialstyrelsen.
Gibson, M. J. & Houser, A. (2007). Valuing the invaluable: a new look at the economic value of family caregiving. AARP Public Policy Institute; Issue Brief (Am Assoc Retired Pers). (IB82), 1-12.
Given, B., Sherwood, P. R. & Given, C. W. (2008). What knowledge and skills do caregivers need? The American Journal of Nursing, 108(9), 28-34.
Glader, S. & Lindahl, H. (2008). Hemvårdsbidrag – ersättning eller erkännande? En kvalitativ studie om några biståndsbedömares syn på hemvårdsbidrag och ansvaret för äldres omsorg [C-uppsats]. Göteborg: Göteborgs universitet.
Golden, M. A. & Lund, D. A. (2009). Identifying Themes Regarding the Benefits and Limitations of Caregiver Support Group Conversations. Journal of Gerontological Social Work, 52(2), 154-170.
Gosman-Hedström, G. (2008). Anhöriga till äldre personer. Stockholm: Vårdalsinstitutet.
Gravlund, W. (2009). "Ytterligare ett förlorat år" : utredare och anhöriga upprörda över handlingsförlamningen. Helsingborgs Dagblad. 2009-05-09.
Guberman, N., Nicholas, E., Nolan, M., Rembicki, D., Lundh, U., & Keefe, J. (2003). Impacts on practitioners of using research-based carer assessment tools: Experiences from the UK, Canada and Sweden, with insights from Australia. Health and Social Care in the Community, 11(4), 345-355.
Gurner, U., Fastbom, J., & Österman, J. (2004). Vi har inte tid - ring akuten! : 24 fallstudier av multisjuka 75+ i Sigtuna - behov och konsumtion av sluten- och öppenvård, kommunal äldreomsorg samt av anhöriginsatser (Rapporter / Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, 1401-5129 ; 2004:1). Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.
Gurner, U., & Thorslund, M. (2003). Dirigent saknas i vård och omsorg för äldre : Om nödvändigheten av samordning. Stockholm: Natur och kultur.
Gustafsson, E. (2006). Lagstiftningen inom vården och omsorgen om äldre : Likheter och skillnader mellan socialtjänst- och hälso- och sjukvårdslagstiftningen (Lägesbeskrivningar). Stockholm : Socialstyrelsen.
Gustavsson, A. (2005). Att hjälpa den som hjälper : En tillsyn av kommunernas stöd till anhörigvårdare (Meddelande / Länsstyrelsen i Kronobergs län, 1103-8209 ; 2005:05). Växjö: Länsstyrelsen i Kronobergs län.
Göransson, S. (2005). Varför söker inte anhörigvårdare stöd? (Rapport från FoU-Jämt ; 1651-7253 2005:01). Östersund: FoU-Jämt, Mittuniversitetet.
Hagborg-Randholm, L. (2008). Av kärlek och plikt : Anhörigas beskrivningar av sitt deltagande i närståendes omsorgsbehov och deras uppfattningar av förhållandet till offentlig äldreomsorg. Unpublished C-uppsats, Växjö: Växjö Universitet.
Hallén, S. Henning, A. & Salmi, C. (2007). Anhörigvårdare - kommunens stöd till anhörigvårdare och deras behov av stöd och hjälp [Kandidatuppsats]. Kristianstad: Högskolan i Kristianstad.
Hallman, A. (2005). Även anhöriga måste få stöd ibland! PRO pensionären (7), 6-10.
Hallquist, E., & Einarsson, K. (2009). Den palliativa slutenvården i Sverige – en kartläggning av organisation, värdegrund, behov och närståendestöd. C-uppsats. Göteborg: Göteborgs universitet.
Hanson, E. e. a. (2005). Planeringsinstrument för anhörigstöd. Stockholm: Socialstyrelsen.
Hanson, E. e. a. (2006). Coat : The carers outcome agreement tool : A new approach to working with family carers. Getting research into practise (GRIP) Report no 1. University of Sheffield.
Hansson, J.-H., Jegermalm, M., & Whitaker, A. (2000). Att ge och ta emot hjälp : Anhöriginsatser för äldre och anhörigstöd : En kunskapsöversikt (Sköndalsinstitutets arbetsrapportserie, 1402-277x ; 15). Sköndal: Sköndalsinstitutet.
Hayden, M., Osterman A-K. (2005). Anhörigas upplevelser av anhörigstöd i Gävle kommun : sammanställning av gruppsamtal med anhöriga som nyttjat anhörigstöds tjänster utförda hösten 2005. Gävle: Gävle kommun / Gävle sjukhus, Landstinget Gävleborg.
Hellström, Y., & Hallberg, I. R. (2001). Perspectives of elderly people receiving home help on health, care and quality of life. Health and Social Care in the Community, 9(2), 61-71.
Hjalmarson, I. & Schön, P. (2007). Metodhandledning för att utveckla demensvård? : utvärdering av ett projekt inom hemtjänsten i två stadsdelar i Stockholms stad. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum.
Hjalmarson, I. (2009). Anhörigstöd : en livlina. Utvärdering av Sundbybergs stads stöd till anhöriga som vårdar närstående. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum.
Hjort, A. & Långström, A. (2006). Anhörigas vardag : En kvalitativ studie om att ge omsorg till en närstående [Kandidatuppsats]. Karlstad: Karlstads universitet.
Ho, A. (2008). Relational autonomy or undue pressure? Family’s role in medical decision-making. Scandïnavian Journal of Caring Sciences, 22(1), 128-135.
Hollo, A. (2010). Anhörigteam och frivilligcentral : förutom stöd till anhöriga erbjuder Finspångs kommun stöd till alla äldre för att bryta ensamhet och isolering. Tidningen äldreomsorg(6), 46-49.
Holmberg, S. (2008, 27 januari). "Vad ska jag göra med min mamma"? Helsingborgs Dagblad .
Holmstedt, S. (2007). Äldre i glesbygd : Projektrapport: Gävleborgs kommuner och landsting, Länsstyrelsen i Gävleborg.
Hugo, L. (2010). Anhöriga får koll på omsorgen. Dagens samhälle(13), 8-9.
Huyck, M.H., Ayalon, L. & Yoder ,J. (2007). Using mixed methods to evaluate the use of a caregiver strain measure to assess outcomes of a caregiver support program for caregivers of older adults. Internationel Journal of Geriatric Psychiatry, 22(2), 160-165.
Häggström, E. (2005). Municipal care for older people : Experiences narrated by caregivers and relatives. Stockholm : Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Karolinska Institutet.
Häggström, E., Kihlgren, A., Kihlgren, M., & Sörlie, V. (2007). Relatives' struggle for an improved and more just care for older people in community care. Journal of Clinical Nursing, 16(9), 1749-1757.
Janlöv, A.-C. (2006). Participation in needs assessment of older people prior to public home help : Older persons', their family members', and assessing home help officers' experiences (Bulletin from the unit of caring sciences, department of health sciences, faculty of medicine, Lund University, Sweden ; 25). Lund: Lunds Universitet.
Janlöv, A. C., Hallberg, I. R., & Petersson, K. (2006). Family members' experience of participation in the needs of assessment when their older next of kin becomes in need of public home help: A qualitative interview study. International Journal of Nursing Studies, 43(8), 1033-1046.
Jansson, E., & Forssell, E. (2004). Assistansersättning efter 65 : Utvärdering av de nya reglerna (RFV analyserar, 1650-1454 ; 2004:10). Stockholm: Riksförsäkringsverket.
Janz, M. (2008). Anhörigstöd i förändring - en studie om anhörigstöd i äldreomsorgen [C-uppsats]. Göteborg: Göteborgs universitet.
Jegermalm, M. (2002). Anhörigstöd : En uppföljningsstudie av kommuners och frivilliga organisationers stöd till äldres anhöriga (Sköndalsinstitutets arbetsrapportserie, 1402-277x ; 25). Stockholm: Sköndalsinstitutet.
Jegermalm, M. (2002). Direct and indirect support for carers: Patterns of support for informal caregivers to elderly people in Sweden. Journal of Gerontological Social Work, 38(4), 67-84.
Jegermalm, M. (2003). Support for carers of older people: The roles of the public and voluntary sectors in Sweden. Social Policy and Administration, 37(7), 756-771.
Jegermalm, M. (2004). Informal care and support for carers in Sweden: Patterns of service receipt among informal caregivers and care recipients European Journal of Social Work, 7(1), 7-24.
Jegermalm, M. (2005). Carers in the welfare state : On informal care and support for carers in Sweden. Stockholm: Institutionen för Socialt arbete - Socialhögskolan, Stockholms Universitet.
Jegermalm, M. (2006). Informal care in Sweden: A typology of care and caregivers. International Journal of Social Welfare, 15 (4), 332-343.
Jegermalm, M., & Jeppsson Grassman, E. (2009). Caregiving and volunteering among older people in Sweden - prevalences and profiles. Journal of Aging & Social Policy, 21(4), 352-373.
Jegermalm, M., & Jeppsson Grassman, E. (2009). Patterns of informal help- and caregiving in Sweden: a 13-year perspective. Social Policy and Administration, 43(7), 681-701.
Jeppsson-Grassman, E. (2002). Anhöriga och anhörigstöd i Stockholms län : Sammanfattning av ett forskningsprojekt. Stockholm: Sköndalsinstitutet.
Jeppsson-Grassman, E. (2003). Anhörigskapets uttrycksformer. Lund: Studentlitteratur.
Jervehed, M. (2004). En redogörelse av kommunernas demensomsorg : Avläsarservice, anhörigstöd, korttidsboende, demenssköterska, gruppboende, dagverksamhet (Meddelande / länsstyrelsen i Kronobergs län, 1103-8209 ; 2004:35). Växjö: Länsstyrelsen i Kronobergs län.
Johansson, L. (2001). Anhörigstöd i teori och praktik : Rapport 12 : Projekt äldre och folkhälsa (Rapporter / stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, 1401-5129 ; 2001:1). Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.
Johansson, L. (2002). Anhörigas roll i äldrepolitiken : Reflektioner inför framtiden. Socialmedicinsk Tidskrift, (2), 174-181.
Johansson, L. (2002). The role of family members in geriatric politics - future reflections. Socialmedicinsk Tidskrift, 79(2), 174-181.
Johansson, L. (2004). Anhörig anhörigomsorg anhörigstöd. Tidningen Äldreomsorg (3), 4-8.
Johansson, L. (2004). Services for supporting family carers of elderly people in Europe : Characteristics, coverage and usage : Eurofamcare : National background report for Sweden. Stockholm: Socialstyrelsen.
Johansson, L. (2006). Vem ska ta hand om mamma? : Tema : Att vara anhörig. Äldre i centrum (2), 6-7.
Johansson, L. (2007). Anhörig - omsorg och stöd. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, L., & Nyberg, G. (2004). Anhörigomsorg : Omsorg om anhöriga. Solna: Fortbildningsförlaget.
Johansson, L., & Sundström, G. (2002). Anhörigvårdens omfattning i Sverige. Socialmedicinsk Tidskrift 2, 119-130.
Johansson, L., & Sundström, G. (2002). The size of family care in Sweden. Socialmedicinsk Tidskrift, 79(2), 119-130.
Johansson, L., & Sundström, G. (2006). Policies and practices in support of family caregivers : Filial obligations redefined in Sweden. Journal of Aging & Social Policy, 18(3-4), 7-26.
Johansson, L., Sundström, G., & Hassing, L. B. (2003, Maj). State provision down, offspring's up: The reverse substitution of old-age care in Sweden. Ageing & Society, 23(3), 269-280.
Jonsson, L., Eriksdotter Jonhagen, M., Kilander, L., Soininen, H., Hallikainen, M., Waldemar, G., et al. (2006, Maj). Determinants of costs of care for patients with Alzheimer's disease. International Journal of Geriatric Psychiatry, 21(5), 449-459.
Jormfeldt, M. (2002). Brukares och anhörigas syn å autonomi och bemötande inom äldreomsorgen (Meddelandeserien / NFoU- FoU-enheten, kommunförbundet Halland ; 2002:9). Halmstad: NFoU, Kommunförbundet Halland.
Josefsson, L. (2008). Anhörigvårdarens upplevelser av roller och känslor i relation till närstående och växelboende. Linköping: FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete.
Jutkowitz, E., Gitlin, L. N., & Pizzi, L. T. (2010). Evaluating Willingness-to-Pay Thresholds for Dementia Caregiving Interventions: Application to the Tailored Activity Program. Value in Health, 13(6), 720-725.
Jäverdal, P. (2004). Bo hemma så länge man önskar eller så länge anhöriga orkar : Undersökning av ej verkställda beslut och domar samt avslagsbeslut, trots bedömt behov, enligt SOL (Rapport 2004:4). Falun: Länstyrelsen Dalarnas län, Sociala enheten.
Kahanpää, A., Perälä, M. L., & Räikkönen, O. (2006). Consistency of quality assessments in long-term care by the clients, family members and named. Scandinavian Journal of Caring Science, 20(4), 375-385.
Karlsson, C. (2002). Stöd till anhöriga : Efter anhörig 300 i Norrbottens län. Luleå: Länsstyrelsen i Norrbottens län, Sociala funktionen.
Karlsson, M. (2004). Hur stöttas den som hjälper? : Kommunernas stöd till anhöriga som vårdar äldre närstående (Meddelande / Länsstyrelsen, Jönköpings län, 1101-9425 ; 2004:28). Jönköping: Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Karlsson, S., Edberg, A.-K., Westergren, A., & Hallberg, I. R. (2008, Mars). Functional ability and health complaints among older people with a combination of public and informal care vs. Public care only. Scandinavian Journal of Caring Science, 22(1), 136-148.
Kartalova-O’Doherty, Y. & Doherty, D.T. (2008). Coping strategies and styles of family carers of persons with enduring mental illness: a mixed methods analysis. Scandïnavian Journal of Caring Sciences, 22(1), 19-28.
Kierkemann, M. & Kjellin, M. B. (2009). Kommuner måste sluta ta anhöriga för givna. Göteborgs-Posten (GP). 2009-03-14.
Kihlgren, A. (2005). Att vara gammal och akut sjuk : Vårdtagares, anhörigas och vårdgivares erfarenheter inom Gävleborgs och Örebro län (X-fokus forskningsrapport, 1651-2146 ; 2005:4). Gävle: Gävleborgs kommuner och landsting.
Kjellman, U. B. E.-C. (2007). Närståendes behov av stöd. Unpublished Y-uppsats, Malmö Högskola/Hälsa och samhälle.
Klauber, O. (2004). Samtalsmottagning för anhöriga : Utveckling av en arbetsmodell i syfte att erbjuda anhöriga till vuxna med funktionshinder psykologiskt stöd för egen del (Rapportserien habilitering och hjälpmedel, 1650-7371 ; 27). Uppsala: Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala län.
Knussen, C., Tolson, D., Brogan, C. A., Swan, I. R. C., Stott, D. J. & Sullivan, F. (2008). Family caregivers of older relatives: Ways of coping and change in distress. Psychology, Health & Medicine,13(3), 274-290.
Krakea, G., & Mattsson, K. (2003). Stöd till anhörigvårdare : En uppfattning ur två perspektiv (Examensarbete / Luleå Tekniska Universitet, hälsovetenskapliga utbildningar ; 1404-5516, 2003:14). Boden: Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
Krevers, B., & Öberg, B. (2007). Närstående till äldre – deras behov och användning av stöd. Stockholm: Stockholm: Socialstyrelsen Institutionen för hälsa och samhälle, Linköpings Universitet.
Kristensson Ekwall, A. (2004). Informal caregiving in old age : Content, coping, difficulties and satisfaction. Lund: Lunds Universitet.
Kåks, H. (2010). Väl mött. Fältstudie av ett anhörigcenter i Rättviks kommun. DFR-rapport 2010:1. Falun: Dalarnas forskningsråd.
Lamura, G., Mnich, E., Wojszel, B., Nolan, M., Krevers, B., Mestheneos, L., et al. (2006, Dec). The experience of family carers of older people in the use of support services in europe: Selected findings from the Eurofamcare project. Zeitschrift fur Gerontologie und Geriatrie, 39(6), 429-442.
Lamura, G., Mnich, E., Wojszel, B., Nolan, M., Krevers, B., Mestheneos, L., et al. (2008). Family Carers' experiences using Support Services in Europe: Empirical Evidence from the EUROFARMCARE study. The Gerontologist, 48(6), 752-771.
Lanesjö, E. (2001). Gamla Uppsala : Skräddarsytt stöd för demenssjuka och anhöriga : Demensvårdens olika sidor. Äldre i Centrum (2), 14-15.
Lanesjö, E. (2004). Riksdagsledamoten efter pension : Sambandsofficer åt sin 100-åriga mamma. Äldre i Centrum (4), 29-31.
Larsson, K. (2004). According to need? : Predicting use of formal and informal care in a Swedish urban elderly population. Stockholm: Stockholms Universitet, Institutionen för Socialt arbete.
Larsson, K. (2006). Care needes and home-help services for older people in Sweden: Does improved functioning account for the reduction in public care? Ageing & Society, 26(3), 413-429.
Larsson, K., & Thorslund, M. (2002, May). Does gender matter? Differences in patterns of informal support and formal services in a Swedish urban elderly population. Research on Aging, 24(3), 308-336.
Larsson, K., & Thorslund, M. (2003). Does gender matter? : Differences in patterns of informal support and formal services in a Swedish urban elderly population. Stockholm: Stockholms Universitet, Institutionen för Socialt arbete.
Larsson, M & Lundqvist-Brömster M. (2009). Nytt perspektiv på anhörigstöd. Västerbottens-Kuriren (VK). 2009-03-20.
Larsson, M & Wallin, G. (2009). Satsa på anhörigvårdare : att vara anhörigvårdare är vanligast i åldrarna 75-84 år. Helsingborgs Dagblad. 2009-05-05.
Leonard, R., & Johansson, S. (2008). Policy and practices relating to the active engagement of older people in the community: A comparison of Sweden and Australia. International Journal of Social Welfare, 17(1), 37-45.
Lévesque, L., Ducharme, F., Caron, C., Hanson, E., Magnusson, L., Nolan, J., et al. (2010). A partnership approach to service needs assessment with family caregivers of an aging relative living at home: a qualitative analysis of the experiences of caregivers and practitioners. International Journal of Nursing Studies, 47(7), 876-887.
Lewis, L. Family caregiving. Discussion and recommendations. American Journal of Nursing, 108(9), 83-87.
Lidman, E. (2002). Anhörigstöd : Utveckling av stödinsatser till hjälpgivande anhöriga (FoU-rapport 2002:1). Uppsala FoU Äldre Regionförbundet Uppsala län.
Lima, J. C., Allen, S. M., Goldscheider, F & Intrator, O. (2008). Spousal caregiving in late midlife versus older ages: implications of work and family obligations. The Journals of Gerontology Serie B Psychological Sciences and Social Sciences, 63(4), 229-238.
Lindahl, A.-B., & Lindgren, U. (2002). Projekt anhörig 300 : Anhörigvårdares erfarenheter av stöd. Göteborg: Institutionen för vårdpedagogik, Vårdvetenskapliga fakulteten, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet.
Lindhe, M., & Swedborg, H. (2005). Omvårdnad med fokus på anhörigvårdare - en litterturstudie om erfarenhet och upplevelse av omvårdnadspersonalens stöd Unpublished C-uppsats, Stockholm: Karolinska Institutet.
Lindmark, S. (2006). Utveckling av anhörigstöd i Jämtlands län : Förstudie. Östersund: FoU-enheten för socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård i Jämtlands län.
Lingler, J. H., Sherwood, P. R., Crighton, M. H., Song, M. & Happ. M. B. (2008). Conceptual challenges in the study of caregiver--care recipient relationships. Nursing Research. 57(5), 367-372.
Ljunggren, A. (2002). Fokus på frivillighet med och för äldre : En kartläggning av frivilligmedverkan i omsorg och vård om äldre och deras familjer. Borås: ÄldreVäst. Högskolan i Borås.
Lundgren, E., & Sjöblom, J. (2005). Anhörigvårdares upplevelse av sitt vardagliga arbete. Unpublished C-uppsats, Kristianstad: Högskolan Kristianstad.
Löfström, C. (2007). Framtidens hemtjänst? : Om valfrihet/inflytande, förenkla biståndsbedömning och nya yrkesroller : Utvärdering av Askimsmodellen (Rapport / fFoU i Väst, 1651-7156 ; 2007:7). Göteborg: Göteborgsregionens kommunalförbund, FoU i Väst.
Malmberg, B., & Sundström, G. (2004). Äldres levnadsförhållanden 1988-2002 : Hälsa, funktionsförmåga och vård- och omsorgsmönster. Stockholm: Socialstyrelsen.
Malmberg, B., & Sundström, G. (2006). En miljon svenskar ger omsorg till en närstående : Tema : Att vara anhörig. Äldre i Centrum( 2), 14-15.
Mackenzie, A & Greenwood, N. (2008). Assessment of informal carers: what implications will the new Strategy for Carers have? Policy and Politics, 36(4):601-604.
Mason, D. J. (2008). Supporting family caregivers. American Journal of Nursing, 108(9), 7.
McKee, K. J., Philp, I., & Lamura, G. (2003, Januari). The cope index - a first stage assessment of negative impact, positive value and quality of support of caregiving in informal carers of older people. Aging & Mental Health, 7(1), 39-52.
McClure Cassie, K. & Sanders, S. (2008). Familial Caregivers of Older Adults. Journal of Gerontological Social Work, 50, 293-320.
Meri, T. (2008). Drömjobb för en dotter. Sydsvenska Dagbladet (SDS). 2008-04-10.
Mestheneos, E., & Triantafillou, J. (2005). Supporting family carers of older people in europe - the pan-european background report. Tyskland: Münster: LIT VERLAG.
Miedema, B., & Jong, J. d. (2005, May). Support for very old people in Sweden and Canada - the pitfalls of cross-cultural studies. Health and Social Care in the Community, 13(3), 231-238.
Minkman, M. M. N., Ligthart, S. A., & Huijsman, R. (2009). Integrated dementia care in The Netherlands: a multiple case study of case management programmes. Health & Social Care in the Community, 17(5), 485-494.
Montgomery, R. J. V., & Kosloski, K. (2009). Caregiving as a process of changing identity: implications for caregiver support. Generations, 33(1), 47-52.
Motel-Klingebiel, A., Tesch-Roemer, C., & Kondratowitz, H.-J. v. (2005). Welfare states do not crowd out the family - evidence for mixed responsibility from comparative analyses. Ageing and Society, 25(6), 863-882.
Munn-Giddings, C., & McVicar, A. (2007, January). Self-help groups as mutual support - what do carers value? Health and Social Care in the Community, 15(1), 26-34.
Myhrberg, U., & Lundberg, A. (2009). Närståendes delaktighet vid vård av äldre : -bemötande, tillgänglighet och information. Kandidatuppsats. Uppsala: Uppsala universitet.
Månström, B. (2008). Anhörigvårdare i Bergs kommun : Ett försök till kartläggning maj-juni 2008. Berg: Bergs kommun.
Neely, A. S., Vikström, S. & Josephsson, S. (2009). Collaborative memory intervention in dementia: Caregiver participation matters. Neuropsychological Rehabilitation, 14, 1-20.
Ng, G. T. (2009). Support for family caregivers: what do service providers say about accessibility, availability and affordability of services? Health & Social Care in the Community, 17(6), 590-598.
Nihtila, E. & Martikainen, P. (2008). Why older people living with a spouse are less likely to be institutionalized: The role of socioeconomic factors and health characteristics. Scandinavian Journal of Public Health, 36(1), 35-43.
Nilsson, I. (2010). Stöd till anhöriga – en god investering. Kartläggning av anhörigstöd i kommuner och landsting i Gävleborgs län. Gävle: FoU Välfärd Region Gävleborg.
Nolan, J. (2005). Planeringsinstrument för anhörigstöd. Stockholm: Socialstyrelsen.
Nordberg, G. (2007). Formal and informal care in an urban and a rural elderly population : Who? When? What? Stockholm: Karolinska Institutet.
Nordberg, G., Strauss, E. v., & Kareholt, I. (2005, September). The amount of informal and formal care among non-demented and demented elderly persons - results from a Swedish population-based study. International Journal of Geriatric Psychiatry, 20(9), 862-871.
Nord Berge, M. (2007). Tre exempel på hur man kan nå anhöriga. Fokus på anhöriga till äldre (2).
Nordenstam, E. (2007). Att förlora pappa : stroke med personlighetsförändring. Västerås: Ica bokförlag.
Norling, M. (2005). Anhörigstödet i Dalarna 2004 : En kartläggning och jämförelse mellan kommunernas insatser (DFR-rapport). Falun: DFR-Dalarnas forskningsråd.
Norman, E. (2009). Ingenting är omöjligt! : förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående på Södermalm. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum.
Näsström, A.-L. (2002). "Är jag en sån där anhörigvårdare jag?": Utvärdering av projektet "Anhörig-300" I Jämtlands län, mars 2002 (Rapport från FoU-Jämt land; 1651-7253 2002:03). Östersund: FoU-Jämtland, Mitthögskolan.
Ogg, J., & Renaut, S. (2006). The support of parents in old age by those born during 1945-1954 - a European perspective. Ageing and Society, 26(5), 723-743.
Olaison, A. (2009). Negotiating needs : processing older persons as home care recipients in gerontological social work practices [Ph.D.]. Linköping: Linköpings universitet.
Olofsson, B. (2007). Anhörigstöd : Projektarbete Kiruna kommun/Socialförvaltningen: Kiruna kommun Socialförvaltningen.
Omsäter, M. (2004). Anhörigvårdens olika ansikten : Tema : Nordens äldreomsorger. Äldre i Centrum (1), 26-29.
Omsäter, M. (2005). Anhöriga förväntas hjälpa till : Utan mer inflytande : Tema : Ansvar och tydlighet sökes. Äldre i Centrum (3), 11-13.
Onder, G., Liperotim R., Bernabeim R. & Landi, F. (2008). Case management, preventive strategies, and caregiver attitudes among older adults in home care: Results of the ADHOC study. Journal of the American Medical Directors Association, 9(5), 337-41.
Orhagen, T. (2008). Familjens situation : de närståendes behov och betydelsen av deras delaktighet. Stockholm: Eli Lilly Sweden.
Orrell, M., Hancock ,G. A. & Liyanage, K. C. G. (2008). The needs of people with dementia in care homes - the perspectives of users, staff and family caregivers. International Psychogeriatrics, 20(5), 941-951.
Orsholm, I. (2001). Anhörigskapets variationer : Åtta berättelser från hjälpgivare i olika miljöer (Sköndalsinstitutets arbetsrapportserie, 1402-277x ; 19). Stockholm: Sköndalsinstitutet.
Orsholm, I. (2002). Anhörigengagemang : Två studier på Gotland (Sköndalsinstitutets arbetsrapportserie, 1402-277x ; 23). Stockholm: Sköndalsinstitutet.
Orwén, R. (2002). Anhörig 300 i Hallands län : En sammanställning av kommunernas slutrapporter till Socialstyrelsen (Meddelandeserien / NFoU - FoU-enheten, kommunförbundet Halland ; 2002:3). Halmstad: NFoU, Kommunförbundet, Halland.
Pavolini, E. & Ranci, C. (2008). Restructuring the welfare state: reforms in long-term care in Western European countries. Journal of European Social Policy, 18(3), 246-259.
Peldan, K. (2005). Att kalla det vårdare då…det vet jag inte… : En studie om anhöriga, äldres individuella upplevelse av att vårda sin partner. Unpublished C-uppsats, Stockholms Universitet/Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan. Stockholm: Stockholms Universitet.
Persson, C., Wennman-Larsen, A., Sundin, K. & Gustavsson, P. (2008). Assessing informal caregivers' experiences: a qualitative and psychometric evaluation of the Caregiver Reaction Assessment Scale. European Journal of Cancer Care, 17(2), 189-199.
Persson, M., & Nilsson, K. (2005). Anhörigstöd för äldre i Karlskrona kommun: Karlskrona kommun, Äldreförvaltningen.
Persson, T. & Berg, S. (2009). Older people's "voices"-on paper: obstacles to influence in welfare states-a case study of sweden. Journal of Aging and Social Policy, 21(1), 94-111.
Petersson, C. (2007). Anhörigcentralen i Ljungby kommun (Fou-rapport). Ljungby: FoU välfärd i södra Småland.
Peyer, S. (2008). Social Worker, Granddaughter, or Caregiver? How What We Know as Professionals Can Help or Hinder Our Personal Caregiving Role. Reflections: Narratives of Professional Helping, 14(3), 62-67.
Piercy, K. W. (2007). Characteristics of Strong Commitments to Intergenerational Family Care of Older Adults. Journals of Gerontology Series B: Psychological Sciences and Social Sciences, 62B(6), 381-387.
Putnam, M., Pickard, J. G., Rodriguez, C., & Shear, E. (2010). Stakeholder perspectives on policies to support family caregviers of older adults with dementia. Journal of Family Social Work, 13(2), 173-190.
Quinn, C., Clare, L., Pearce, A. & van Dijkhuizen, M. (2008). The experience of providing care in the early stages of dementia: An interpretative phenomenological analysis. Aging & Mental Health, 12(6), 769-767.
Raivio, M., Eloniemi-Sulkava, U., Laakkonen, M. L., Saarenheimo, M., Pietilä, M., Tilvis, R., et al. (2007, Oct-Nov). How do officially organized services meet the needs of elderly caregivers and their spouses with Alzheimer's disease? American Journal of Alzheimer's Disease and Other Dementias, 22(5), 360-368.
Raivio, M., Maki-Petaja-Leinonen, A. P., Laakkonen, M. L., Tilvis, R. S. & Pitkala, K. H. (2008). The use of legal guardians and financial powers of attorney among home-dwellers with Alzheimer's disease living with their spousal caregivers. Journal of Medical Ethics, 34(12), 882-886.
Raphael, C. & Cornwell, J. L. (2008). Influencing support for caregivers. American Journal of Nursing, 108(9 Suppl), 78-82.
Raune, I. (2006). Engagerade medborgare blir allt fler : Allt fler hjälper en nära anhörig eller en granne : Det informella obetalda hjälparbetet har ökat de senaste fjorton åren visar olika studier : Tema : Att vara anhörig. Äldre i centrum (2), 10-11.
Raune, I. & Westlander, M. (2008). Två nationella kompetenscentrum har öppnats : tema: demens - en lägesrapport. Äldre i centrum (1), 24-25.
Roberto, K. A. & Jarrott, S. E. (2008). Family Caregivers of Older Adults: A Life Span Perspective. Family Relations, 57(1), 100-111.
Rohdin, J., & Nylander, Å. (2010). Vård- och omsorgspersonals erfarenheter av att använda COAT - Carers Outcome Agreement Tool. Magisteruppsats. Borås: Högskolan i Borås.
Rothera, I., Jones, R., Harwood, R., Avery, A. J., Fisher, K., James, V., et al. (2008). An evaluation of a specialist multiagency home support service for older people with dementia using qualitative methods. International Journal of Geriatric Psychiatry, 23(1), 65-72.
Rydberg, I. & Stenborg, A. (2008). Vuxna barns erfarenheter som anhörigvårdare till en förälder med demenssjukdom. C-uppsats. Kalmar: Högskolan i Kalmar.
Rågvik, H. (2009). Anhörigcentrum i Karlstad - en mötesplats med omtanke : anhörigstöd. Arbetsterapeuten(5), 5-8.
Salin, S., Kaunonen, M. & Astedt-Kurki, P. (2009). Informal carers of older family members: how they manage and what support they receive from respite care. Journal of Clinical Nursing, 18(4), 492-501.
Salminen, E., & Schaller, F. (2010). "Han har lärt mig att se på världen med andra ögon" – Sex vuxna personers upplevelser om hur det är att ha en bror eller syster med funktionsnedsättning. C-uppsats. Stockholm: Stockholms Universitet: Institutionen för socialt arbete.
Sand, A.-B. M. (2004). Förändrad tillämpning av offentlig äldreomsorg : Ett hot mot målsättningen om demokrati och jämställdhet : Tema : Social omsorg. Socialvetenskaplig tidskrift (3/4), 293-309.
Sand, A.-B. M. (2007). Äldreomsorg : Mellan familj och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Sand, A-B. (2008). Anhöriga står för 70 procent av äldrevården : Sverige ligger högst i Norden när det gäller att bevilja hemhjälp till äldre och handikappade. Nerikes Allehanda (NA). 2008-07-30.
Sandberg, J., & Eriksson, H. (2009). From alert commander to passive spectator: older male carers' experience of receiving formal support. International Journal of Older People Nursing, 4(1), 33-40.
Sandén, P. (2009). Projekt anhörigstöd T-län - en uppföljningsrapport : bilaga till rapport 2008:10. Örebro: Regionförbundet Örebro.
Sandberg, C. (2007). Anhörigvårdares behov av stöd: Tänk en lördag eller söndag... Unpublished C-uppsats, Luleå: Luleå Tekniska Universitet/Hälsovetenskap/Social omsorgsvetenskap.
Sandvide, Å. (2006). Våld i särskilda boenden för äldre : involverade vårdares berättelser. Lic. Umeå: Umeå University.
Sandvide, Å. (2008). Våld i särskilda boenden för äldre : språk och sociala interaktioner. Diss. Umeå: Umeå University.
Sarge, M. & Gustafsson, S. (2007). Bilder från framtiden : halländsk äldreomsorg år 2020. Halmstad: FoU Äldreomsorg, Region Halland.
Schulman, C. (2008). Gamlas olycka är barnens fel : vi vuxna måste ta hand om våra gamla föräldrar och sluta lägga ansvaret på staten. Expressen. 2008-11-27.
Sebern, M. D. (2005). Psychometric evaluation of the shared care instrument in a sample of home health care family dyads. Journal of Nursing Measurement , 13(3), 175-191.
Sebern, M. D. (2008). Refinement of the Shared Care Instrument-Revised: a measure of a family care interaction. Journal of Nursing Measurement, 16(1), 43-60.
Segerberg, K. (2006). Anhörigas upplevelser och behov av stöd i sin vård och omsorg till äldre närstående med demenssjukdom. Unpublished C-uppsats, Stockholm: Karolinska institutet.
Seitl, C. (2000). Kommunernas planering av stödet till anhöriga (Meddelande / Länsstyrelsen, Jönköpings län, 1101-9425 ; 2000:5). Jönköping: Länsstyrelsen.
Seitl, C. (2001). Kommunernas stöd till anhöriga som vårdar äldre : Ett brukarperspektiv (Meddelande / Länsstyrelsen, Jönköpings län, 1101-9425 ; 2001:30). Jönköping: Länsstyrelsen, Jönköpings län.
Setterström, A. (2006). Anhörigstödet i Dalarna : Lägesrapport 2006 (Rapport 2006:32). Falun: Länsstyrelsen i Dalarnas län, Sociala enheten.
Shanley, C. (2008). Supporting Family Carers through Telephone-Mediated Group Programs: Opportunities for Gerontological Social Workers. Journal of Gerontological Social Work, 51(3-4),199-209.
Shea, D., Davey, A., Femia, E. E., Zarit, S. H., Sundström, G., Berg, S., et al. (2003). Exploring assistance in Sweden and the United States. Gerontologist, 43(5), 712-721.
Shirai, Y., Silverberg Koerner, S. & Baete Kenyon, D. (2009). Reaping caregiver feelings of gain: the roles of socio-emotional support and mastery. Aging & Mental Health, 13(1),106-117.
Shyu, Y. I. L., Chen, M. C., Chen, S. T., Wang, H. P. & Shao J.H. (2008). A family caregiver-oriented discharge planning program for older stroke patients and their family caregivers. Journal of Clinical Nursing, 17(18), 2497-2508.
Simon, C., Kumar, S., & Kendrick, T. (2008). Formal support of stroke survivors and their informal carers in the community: a cohort study. Health & Social Care in the Community, 16(6), 582-592.
Sims-Gould, J. & Martin-Matthews, A. (2008). Themes in family care-giving: implications for social work practice with older adults. British Journal of Social Work, 38(8), 1572-1587.
Sims-Gould, J., & Martin-Matthews, A. (2010). We share the care: Family caregivers' experiences of their older relative receiving home support services. Health and Social Care in the Community, 18(4), 415-423.
Singh Y. (2008). Anhörigvård med trygghet för alla. Kyrkans tidning KT, (14), 12-13.
Sköld, M. & Sundberg, S. (2008). Anhörigvårdares nyttjande och upplevelser av kommunalt stöd [Elektronisk resurs]. Luleå: Luleå tekniska universitet/Arbetsvetenskap/Socialt arbete.
Smerglia, V. L., Miller, N. B., Sotnak, D. L. & Geiss, C. A. (2007). Social support and adjustment to caring for elder family members: A multi-study analysis. Aging & Mental Health, 11(2), 205-217.
Sodowsky, K. P. (2007). Spousal caregivers: Caregiving in their own words. Dissertation Abstracts International, 67(11), 4038.
Spjuth, E. & Sundström, Å. (2008). Ett rikt och meningsfullt liv. Solna: Fortbildning AB.
Spjuth, E. (2004. Investering för framtiden. Tidningen Äldreomsorg (3), 19-22.
Spjuth, E. (2004). "Varför frågar ingen hur jag mår?". Tidningen Äldreomsorg (3), 32-38.
Steiger-Tebb, S. (2008). Time Taken As A Caring Family. Reflections: Narratives of Professional Helping, 14(3), 37-46.
Stenwall, E., Jönhagen, M. E., Sandberg, S. & Fagerberg, I. (2008). The older patient's experience of encountering professional carers and close relatives during an acute confusional state: an interview study. International Journal of Nursing Studies, 45(11), 1577-1585.
Stenwall, E., Sandberg, J., Jönhagen, M. E. & Fagerberg, I. (2008). Relatives' experiences of encountering the older person with acute confusional state: experiencing unfamiliarity in a familiar person. International Journal of Older People Nursing, 3(4), 243-251.
Stoltz, P., Nilsson, R., & Willman, A. (2001). Anhörigas behov av stöd när de vårdar en äldre närstående i hemmet : En systematisk litteraturstudie (Vård i livets slutskede, 1650-9765 ; 2001:7). Malmö: Samhällsmedicinska institutionen, Malmö FoU-enhet.
Stoltz, P., Uden, G., & Willman, A. (2004). Support for family carers who care for an elderly person at home - a systematic literature review. Scandinavian Journal of Caring Science, 18(2), 111-119.
Stoltz, P., Willman, A., & Udén, G. (2006, Maj). The meaning of support as narrated by family carers who care for a senior relative at home. Quality Health Research, 16(5), 594-610.
Strandberg, G. (2002). Beroende av vård : Innebörden av fenomenet som det visar sig genom patienters, deras anhörigas och vårdares berättelser (medicinsk avhandling, 0346-6612 ; n.S., 768). Umeå: Umeå: Universitet.
Stuart, M., & Hansen, E. B. (2006). Danish home care policy and the family: Implications for the United Sates. Journal of Aging & Social Policy, 18, 3-4.
Stålgren Lind, M. (2008). Anhörigstöd i Dalarna : En kartläggning (DFR-rapport ). Falun: DFR - Dalarnas forskningsråd.
Stålgren Lind, M. (2008). Avesta avlösarteam : Hur avlösning i hemmet kan anpassas till individuella behov (DFR-rapport ). Falun: DFR - Dalarnas forskningsråd.
Sundström, G. (2001). ”Om åtminstone blöjleveranserna kunde komma i tid!” : Vårda och vårdas : Äldre och deras anhöriga : Två undersökningar 2000. Stockholm: Socialstyrelsen.
Sundström, G., & Johansson, L. (2002). Anhörigvårdens omfattning i Sverige. Socialmedicinsk tidskrift (2), 27-30.
Sundström, G., & Johansson, L. (2004). Framtidens anhörigomsorg - kommer de anhöriga vilja, kunna, orka ställa upp för de äldre i framtiden? Stockholm: Socialstyrelsen.
Sundström, G., & Johansson, L. (2006). Policies and practices in support for family carers. Filial obligations redefined in Sweden? Journal of Aging & Social Policy, 18(3/4), 7-26.
Sundström, G., Johansson, L., & Hassing, L. B. (2002, Juni). The shifting balance of long-term care in Sweden. Gerontologist, 42(3), 350-355.
Sundström, G., Johansson, L., & Hassing, L. B. (2004). Mutual resposibility for the aged or the fourth commandment: Who is going to take care of old. Aldring og Livslöp, 21(2), 18-24.
Sundström, G., & Malmberg, B. (2005). Likhet inför äldreomsorgen? : Kommunala variationer och de anhöriga. Stockholm: Socialstyrelsen.
Sundström, G., & Malmberg, B. (2006). Omsorg människor emellan : En översikt av omsorgsgivande i den svenska befolkningen. Stockholm: Socialstyrelsen.
Sundström, G., Malmberg, B., & Johansson, L. (2006). Balancing family and state care: Neither, either or both? - the case of Sweden. Ageing and Society, 26(5), 745-766.
Sussman, T., & Regehr, C. (2009). The influence of community-based services on the burden of spouses caring for their partners with dementia. Health & Social Work, 34(1), 29-39.
Szebehely, M. (2005). Äldreomsorgsforskning i Norden : En kunskapsöversikt (Temanord, 0908-6692 ; 2005:508). Köpenhamn: Nordiskt ministerråd.
Söderman, D. & Henningson, A. (2008). Utvärdering av informationsinsatser till äldre och anhöriga inom Rinkeby-Kista stadsdel. Stockholm: Consider Consultants AB; 2008.
te Boekhorst, S., Pot, A. M., Depla, M., Smit, D., de Lange, J. & Eefsting, J. (2008). Group living homes for older people with dementia: The effects on psychological distress of informal caregivers. Aging & Mental Health, 2(6), 761-768.
Tetz, K. B., Archbold, P. G., Stewart, B. J., Messecar, D., Hornbrook, M. C., & Lucas, S. A. (2006, Aug). How frail elders evaluate their caregiver's role enactment: A scale to measure affection, skill, and attentiveness. Journal of Family Nursing, 12(3), 251-275.
Thorslund, M. (2002). Dagens och morgondagens vård och omsorg : Om gapet mellan behov och resurser, 190-214. In: Socialgerontologi (Eds. Andersson, L.). Lund: Studentlitteratur.
Thorslund, M., & Larsson, K. (2002). Äldres behov : En kunskapsöversikt och diskussion om framtiden. Stockholm: Stockholms läns Äldrecentrum.
Thorslund, M., & Wånell, S. E. (2006). Åldrandet och Ädreomsorgen. Lund: Studentlitteratur.
Timonen, V., Convery, J., & Cahill, S. (2006). Care revolutions in the making? A comparison of cash-for-care programmes in four european countries. Ageing & Society, 26(3), 455-474.
Tottie, J. (2010). A carer's perspective of coping with dementia. Working with Older People: Community Care Policy & Practice, 14(1), 26-28.
Törnkvist, L. & Wånell, S-E. (2008). Basal hemsjukvård för äldre personer med långvariga vårdbehov : hur kan vården förbättras? Stockholm: Stockholms läns landsting.
Van Houdt, S., & De Lepeleire, J. (2010). Does the use of care plans improve the quality of home care? Quality in Primary Care, 18(3), 161-172.
Verbeek, H., van Rossum, E., Zwakhalen, S. M., Ambergen, T., Kempen, G. I. & Hamers J. P. (2009). The effects of small-scale, homelike facilities for older people with dementia on residents, family caregivers and staff: design of a longitudinal, quasi-experimental study. BMC Geriatrics, 9, 3.
Vikström, S. (2008). Supporting persons with dementia and their spouses' everyday occupations in the home environment. Diss. Stockholm: Karolinska institutet.
Vikström, S., Josephsson, S., Stigsdotter-Neely, A. & Nygård, L. (2008). Engagement in activities: experiences of persons with dementia and their caregiving spouses. Dementia, 7(2), 251-270.
Wahlstedt, A. (2004). Framtidens äldreomsorg kan bli de anhörigas ättestupa. PRO pensionären (2), 28-29.
Walker, A. & Aspalter, C. (2008). Securing the future for old age in Europe. Taoyuan County: Casa Verde.
Wallengren, C., Friberg, F. & Segesten, K. Like a shadow -- on becoming a stroke victim's relative. Scandïnavian Journal of Caring Sciences. 2008, 22(1), 48-55.
Weimand, B., Hedelin, B., Sällström, C., & Hall-Lord, M. (2010). Burden and health in relatives of persons with severe mental illness: a Norwegian cross-sectional study. Issues in Mental Health Nursing, 31(12), 804-815.
Weivert, K. & Johansson-Becker, H. (2007). Lyfta tillsammans. Stockholm: Studieförbundet Vuxenskolan.
Wennberg, K., & Szebehely, M. (2002). Kommunens stöd till anhörigvårdare : Anhörigas erfarenheter och synpunkter. Stockholm: Socialstyrelsen.
Westberg, L., & Persson, M. (2005). Anhörigstöd. Unpublished C-uppsats, Malmö Högskola/Hälsa och samhälle, Malmö.
Westman, J. (2008, 15 februari). Anhörigvården får större tyngd. Hufvudstadsbladet.
Wiksten, A. (2001). Vänskap och erfarenhet : Utvärdering av en verksamhet som ger stöd till anhöriga och drabbade med psykisk ohälsa (UFFE-meddelande, 99-3509523-1 ; 2001:4). Umeå: Utvecklings- och Fältforskningsenheten, Umeå socialtjänst.
Willis, R., Chan, J., Murray. J., Matthews, D. & Banerjee, S. (2009). People with dementia and their family carers' satisfaction with a memory service: A qualitative evaluation generating quality Indicators for dementia care. Journal of Mental Health,18(1), 26-37.
Willyard, J., Miller, K., Shoemaker, M. & Addison, P. (2008). Making Sense of Sibling Responsibility for Family Caregiving. Qualitative Health Research, 18(12), 1673-1686.
Wimo, A., von Strauss, E., Nordberg, G., Sassi, F., & Johansson, L. (2002, Sep). Time spent on informal and formal care giving for persons with dementia in Sweden. Health Policy, 61(3), 255-268.
Winqvist, M., & Lerman, B. (2007). Fou-cirkel för utveckling av anhörigstöd erfarenheter från ett länsövergripande projekt (FoU-rapport). FoU Äldre Regionförbundet Uppsala län.
Winqvist ,M. (2009). Utvärdering av övernattningsplatser för personer med demenssjukdom –en modell för anhörigstöd. Uppsala: Regionförbundet Uppsala län.
Winqvist, M., & Lerman, B. (2010). Anhörigperspektiv i äldreomsorg - ett utvecklingsprojekt. Uppsala: Regionförbundet Uppsala län.
Winqvist, M., & Svensson, J.-O. (2009). Att bli sedd som individ. Tidningen äldreomsorg(3), 21-26.
Wolff ,S. (2010). Anhörigstödet i Dalarna. Politisk förankring och samverkan. Arbetsrapport. Falun: Dalarnas forskningsråd.
Wolfs, C. A. G., de Vugt, M. E., Verkaaik, M., Verkade, P.-J., & Verhey, F. R. J. (2010). Empowered or overpowered? Service use, needs, wants and demands in elderly patients with cognitive impairments. International Journal of Geriatric Psychiatry, 25(10), 1006-1012.
Wressle, E., Eriksson, L., Fahlander, A., Håkansson, H., Jonsson, A. L., Martinsson B. M., et al. Relatives' perspective on the quality of geriatric care and rehabilitation--development and testing of a questionnaire. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(4), 590-595.
Wånell, S. E. (2002). Korttidsboende : Värdefull insats som söker sin struktur (Rapporter / stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, 1401-5129 ; 2002:8). Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.
Zarit, S. H., Femia, E. E., Kim, K., & Whitlatch, C. J. (2010). The structure of risk factors and outcomes for family caregivers: implications for assessment and treatment. Aging & Mental Health, 14(2), 220-231.
Zhu, C. W., Torgan, R., Scarmeas, N., Albert, M., Brandt ,J., Blacker, D. et al. (2008). Home Health and Informal Care Utilization and Costs Over Time in Alzheimer's Disease. Home Health Care Services Quartely, 27(1), 1-20.
Ziegert, K., Fridlund, B., & Lidell, E. (2007). Professional support for next of kin of patients receiving chronic haemodialysis treatment: A content analysis study of nursing documentation. Journal of Clinical Nursing, 16(2), 353-361.
Zingmark, K. (2002). Ökat stöd i hemmet till äldre med demenssjukdom och deras anhöriga (Rapport från FoU-enheten i Piteå Älvdal ; 2002:4). Piteå: FoU-enheten i Piteå Älvdal.
Åhs, U. (2008). Öppna jämförelser 2008 : vård och omsorg om äldre. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
Öhrling, E. (2006). Utveckling av stöd till anhöriga/närstående på Gotland : Handlingsplan 3 : Reviderad 2006-09-12. Gotland: Gotlands kommun; Social- och omsorgsförvaltningen.
Österman, J. (2009). Stöd till anhöriga : kartläggning av projekt startade med statliga stimulansbidrag i Stockholms län 2005-2007. Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län.
Östlinder, G. (2004). Närståendes behov : Omvårdnad som akademiskt ämne III. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.
Sidan uppdaterad den 29 oktober 2010Kommentera sidan
