Regional mötesdag på Kulturens hus i Luleå

Årets första regionala mötesdag hölls på Kulturens hus i Luleå och lockade till sig 130-talet deltagare. Dagen ägnades åt anhörigfrågor i form av erfarenhetsutbyte, föreläsningar och seminarier.

 

Deltagarna fick först registrera sig. När det var gjort kunde man fika och mingla runt lite.

 

Många var nyfikna på vad utställarna hade att erbjuda.

 

Skådespelerskan Anna Azscárate inledningstalade och kände sig hedrad över uppdraget. Anna berättade bland annat om när hon skulle hjälpa till vid en teateruppsättning på Gotland. Där träffade hon Ulla och hennes sjuka man. Mannen som förr var en stark och driftig karl och for fram som tåget, var nu helt beroende av Ulla. Paret gjorde ett starkt intryck och Anna funderade på hur hon skulle hantera situationen om hennes egna man skulle bli sjuk. Och svaret var enkelt - jo Ulla, jag ska bli som du! Anna hoppas att Sverige bereder mötesplatser för sådana som Ulla och andra anhöriga, så vi inte blir sittandes hemma - fulla av skam.

 

Lennart Magnusson, verksamhetschef och Elizabeth Hanson, FoU-ledare presenterade NkA, Nationellt kompetenscentrum Anhöriga. De talade om den svenska modellen och vikten av att bygga på möten och ta till vara den enskildes kunskaper och erfarenheter samt om NkA:s verksamhetsidé och de kunskapskällor som finns inom centret.

 

Britta Mellfors från Socialstyrelsen talade om bakgrund och skillnader i den nya lagbestämmelsen och vilka målgrupper man arbetar mot. Mycket kretsade kring vem som ska göra vad inom kommunerna. På chefs- och politikernivå är det viktigt att utse någon med övergripande ansvar för anhörigfrågorna. Man behöver ta reda på vilka funktioner som behövs på olika nivåer och hur behovet av anhörigstödet ser ut. Vad som behövs funderas på är samarbete och andra aktörers ansvar. Hur gör man då det? Ledordet för detta arbete var dialog. På handläggarnivå talade Mellfors bland annat om information och rådgivning och att få sina behov utredda och bedömda. Hos övrig personal inom hemtjänsten ligger vikten på att se och lyssna på de anhöriga och göra dem delaktiga.

 

 

Peter Westlund talade om anhörigstöd ur ett salutogent (hälsofrämjande) perspektiv. Westlund redogjorde för bakgrunden till salutogent arbete som introducerades av sociologen Aaron Antonovsky. Teorin talar om tre faktorer: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Meningsfullhet - att tillhöra ett sammanhang, behov att ge och få omsorg, att göra något och att få prata om existentiella samtal. Begriplighet - Man bör känna till vad som händer runt en själv med sjukdomen, behandling, rehabilitering, vård- och omsorgsplan. Hanterbarhet - en balansgång mellan resurser (stöd, service, hjälpmedel och liknande) och personens belastning. Westlund gav flertalet tips och uppslag på hur man skulle kunna använda sig av teoribildningen i anhörigstödet.

 

Seminarium

Under eftermiddagen var det sju olika seminarier. Seminarierna från NkA:s prioriterade områden kommer att rapporteras vart och ett för sig.

 

Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd

Marianne Winqvist, forskare och Jan-Olof Svensson, praktiker från NkA inledde med bakgrunden till NkA och det prioriterade område de representerar. Jan-Olof tog upp arbetet med de lärande nätverken - hur man i dessa lär av varandra, den geografiska spridningen och hur man använder kunskaperna. Marianne pratade om sin kunskapsöversikt där hon tittat på den forskning som finns inom området de senaste tio åren. Det som saknas i forskningen inom området är bland annat studier på vad det är i ett anhörigstöd som gör det bra. En annan slutsats var att anhöriga måste anpassa sig till organisationer istället för tvärtom. Det är viktigt att tala om hur läget för de anhöriga är och vilka behov de har, som till exempel samtalets värde. Samtalet är en av anhörigstödets mest undervärderade insats. Marianne och Jan-Olof talade om det osynliga stödet. Deltagarna fick dela in sig i grupper och själva diskutera egna erfarenheter och exempel på osynligt stöd och hur det osynliga stödet kan utvecklas. Resultaten skrevs ned och lämnades in för att sedan komma att sammanställas på NkA:s hemsida.

 

Så arbetar vi i partnerskap med anhöriga 

Barbro Jansson presenterade hur man arbetar med partnerskap i Västernorrland. Barbro talade om Action och ett utbildningsmaterial som finns om partnerskap i anhörigvård samt partnerskapsfilosofi.

 

Suzanne Göransson berättade om utvecklingen av anhörigstödet i Jämtlands län och olika villkor för projektets genomförande.

 

Pia Söderberg och Eivor Comén från Anhörigas riksförbund samlades med en grupp deltagare/anhöriga för att utbyta erfarenheter och diskutera aktuella frågor.

 

Röster från deltagarna 

Lena Bergström anhörigkonsulent från Umeå.

  - Jag tycker att föreläsningen med Peter Westlund var väldigt bra. Sättet att tänka som han presenterade är ju tankar som man har när man jobbar med anhörigstöd, så det var en positiv upplevelse. På eftermiddagen var jag på seminariet om individualisering. Jag har inte hunnit smälta så mycket därifrån men det är nämnvärt att det inte finns så mycket forskning dokumenterad kring anhörigstöd och tyst kunskap.  Det är viktigt att vi samlas på det här sättet och att man får lite mer input.

 

 

 

 

Birgitta Jaukkuri, Röda Korset i Haparanda. Träffar en gång i månaden en grupp kvinnor som vårdar sina män.

  - Anna Azscarátes inledning var otroligt bra. Hon har skådespelartalanger och kunde framföra det hon ville säga på ett bra sätt. Hon hade ett bra budskap och på den korta monolog fick man lära sig så mycket om hur det känns att vara eller bli anhörigvårdare. Peter Westlund var bra också. Det han ville säga framfördes på ett sådant sätt att man orkade lyssna. Människor som är anhörigvårdare behöver uppmärksammas och synliggöras, därför är en sådan här dag av stor vikt.

 

 

 

Text och foto: Fredrik Jansson

Sidan uppdaterad 13 novemberKommentera sidan