Mötesdagar 2010

De regionala mötesdagarna 2010 arrangerades i Örnsköldsvik, Göteborg, Lund och Västerås. Det totala besökarantalet var över 1100 personer. På mötesdagarna finns möjlighet att lära sig mer om aktuella och viktiga frågor inom anhörigområdet. Mötesdagarna vänder sig till anhöriga och brukare, anställda inom vård och omsorg och hälso- och sjukvård och beslutsfattare inom området samt intresseorganisationerna för anhöriga.

 
Aros kongresscenter i Västerås

 

Viktigt med bra kommunikation inom anhörigstöd

Gunilla Matheny, sakkunnig med sexton års erfarenhet av anhörigstödsarbete, kallade sig själv för lillvärdinna och guidade publiken under mötesdagarna med både kärlek och humor. Gunilla hade ett eget återkommande seminarium om kommunikation och samspel mellan anhöriga och personal. När det går åt skogen beror det oftast på dålig kommunikation, därför är det första mötet viktigt.  Gunilla berättade om mötets olika faser. Det finns kommunikativa filter mellan anhöriga och personal, vilka alla uppfattar saker på olika sätt. Man tolkar det olika beroende på vad man har med sig för erfarenheter i sin "ryggsäck". Gunilla tog upp ämnen såsom skam, skuld och ånger och betonade vikten av samtalets betydelse som anhörigstöd. Man ska se anhöriga som en samarbetspartner och öka deras delaktighet.

Andra målgrupper

Den nya lagbestämmelsen, som trädde i kraft den 1 juli 2009, har öppnat upp för fler anhöriga än bara anhöriga till äldre - exempelvis anhöriga till personer med psykisk- eller fysisk funktionsnedsättning, eller anhöriga till personer med ett missbruk. Nationellt kompetenscentrum Anhöriga riktar verksamheten mot anhöriga till äldre enligt nuvarande regeringsuppdrag, men under årets mötesdagar tog NkA tillfället i akt att uppmärksamma och sätta fokus på några av dessa nya grupper genom två seminarium.

Åtta assistenter - dygnet runt

När Jessica Molins son Love föddes, sa man att han var för vårdkrävande för att bo hemma. Familjen kämpade länge för att få stöd och egentligen hade de bara en önskan – att få leva som en familj som alla andra. Familjen vände sig så småningom till försäkringskassan och till slut fick de hjälp beviljad dygnet runt genom lagen om assistans. Åtta assistenter jobbar hemma hos familjen dygnet runt - det är en speciell situation, men för familjen är det normal vardag. Hemmet är en arbetsplats och det behövs hänsynstagande från båda håll. De har lärt sig att bli mer ödmjuka och det är viktigt med ramar, men många gånger har de haft en känsla av att behöva uppfinna hjulet själva. Sedan de fick assistans har livskvaliteten ökat drastiskt både för Love och för hela familjen. 
 

 

Att leva i en familj med ADD och ADHD

Representanter från Attityduppdraget (H)järnkoll vill sprida kunskap om hur det är att vara drabbad av en psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Under mötesdagarna berättade Lisa Frick, Sonny Wåhlstedt, Bengt Jansson och Bengt Westling hur det är att leva i en familj där någon är drabbad, hur det är att vara drabbad själv och hur det påverkar dem och deras anhöriga. Bengt Westling, som själv är drabbad, berättade om hur det är att leva i en familj med ADHD (exempel på symtom är bristande uppmärksamhet och överaktivitet) och ADD (kan sägas likna ADHD fast utan överaktivitet. Den drabbade kan vara motsatsen till överaktiv, dvs, lite ”svårstartad”). Det är viktigt under skoltiden att barn och ungdomar får lära sig på sitt sätt, skolans traditionella undervisning passar inte alla. Det är också viktigt att få en diagnos. Först då kan man få behandling. Medicinen har, enligt Bengt, förenklat tillvaron avsevärt och gett andra drabbade i familjen, samt honom själv fungerande liv.

Etnicitet och anhörigstöd

Ann-Britt Sand arbetar med en ny kunskapsöversikt om etnicitet och anhörigstöd. Etnicitet är inget enkelt begrepp utan man får ha flera aspekter i beaktande, menar Ann-Britt. Forskning om etnicitet och anhörigomsorg är ovanligt, men man vet att människor har likartade upplevelser av sin situation som anhörig oavsett vilket land man är född i. Ann-Britt tog bland annat upp ekonomi, anställning som anhörigvårdare, problem i arbetslivet och speciella behov av stödverksamhet för anhöriga till äldre invandrare.

Samtalets betydelse

Marianne Winqvist håller på att sammanställa en ny kunskapsöversikt om samtalets betydelse inom anhörigstödet. Samtalet är vårt mest underskattade anhörigstöd, men det finns inget skrivet om detta, förklarade Marianne Winqvist. Hon har gjort en studie och intervjuat fjorton anhörigkonsulenter i Uppsala län om hur de ser på samtalet i deras arbete. Anhörigkonsulenterna menar att samtalet är det viktigaste stödet och grunden till allt och delar upp samtalet i två delar - informationssamtal och stödsamtal. Men i dessa två kategorier ingår allt ifrån information, hänvisning och rådgivning - till bekräftelse, trygghet, konflikthantering och planering av stöd.

Seminarier

Några återkommande seminarier från tidigare år var Individualisering, utveckling och utvärdering av anhörigstöd med Marianne Winqvist och Jan-Olof Svensson. Under seminariet presenterades det nya material som tagits fram under året kallat inspirationsmaterial. Inspirationsmaterialet bygger på den kunskapsöversikt som gjorts inom området, praktiska erfarenheter samt sammanställningar från de blandade lärande nätverken inom samma område. På seminariet Kombinera förvärvsarbete med anhörigomsorg tog Ann-Britt Sand och Birgitta Olofsson upp resultat från kunskapsöversikten, erfarenheter från de lärande nätverken samt presenterade inspirationsmaterialet inom området - hur det kan användas och syftet med det. Lennart Magnusson, verksamhetschef, presenterade aktuell och kommande verksamhet på NkA. Anhörigas Riksförbund hade ett seminarium om lagändringens konsekvenser för anhörigvårdare. AHR:s verksamhet presenterades, Pia Söderberg redde ut i begreppsdjungeln och deltagarna diskuterade bland annat regler och lagar kring personlig assistans.

Den nya lagbestämmelsen

Socialstyrelsens föreläsning handlade om vad som hänt under tiden sedan den nya lagbestämmelsen trädde i kraft. Medverkande från Socialstyrelsen var Lennarth Johansson, Karin Lindgren och Anders Bergh.

Slutligen var det också en föreläsning om en studie där länen Kalmar, Kronoberg och Jönköping gått ihop för att gemensamt titta på hur stimulansbidraget påverkat anhörigstödet i de tre länen. Man gjorde en enkätundersökning samt intervjuer i fokusgrupper och riktade sig till biståndshandläggare, anhörigsamordnare, enhetschefer och anhörigvårdare. Utvärderingen ska vara klar till årsskiftet men redan nu kunde man delge några tendenser om svagheter i ett anhörigperspektiv – information till anhöriga brister eller saknas, anhöriga själva söker inte information och tekniska hjälpmedel behöver utvecklas. När det gäller styrkor talade man om anhörigstödjarnas insatser som fick beröm, avlösningsfrågan är viktig och man upplever att man blir lyssnad på.

Sidan uppdaterad den 29 oktober 2010Kommentera sidan