Anhörigriksdagen 2011

Mellan den 24-25 maj i år hölls årets anhörigriksdag i Varberg. Evenemanget drog till sig cirka 800 deltagare som under två dagar fick ta del av ett gediget program med föreläsningar och utställare. Årets ciceron var som tidigare år Lisa Syrén, som bland annat är programledare för radio-programmet Ring så spelar vi. Nedan följer ett urval av Anhörigriksdagens föreläsningar och seminarier.

Låt forskningen arbeta för dig

Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, NkA, arbetar bland annat med att sammanställa och göra forskning inom anhörigområdet tillgänglig för alla.

Lennart Magnusson, verksamhetschef och Elizabeth Hanson, Fou-ledare, båda från NkA, gav flera exempel på detta genom den verksamhet som bedrivs inom NkA.
Hittills har tre kunskapsöversikter med samlad forskning inom viktiga områden producerats och i höst/vinter kommer ytterligare sex stycken att publiceras. Hösten mötesdagar som är ett forum för erfarenhetsutbyte i anhörigfrågor kommer att hållas i Umeå, Malmö, Borås och Stockholm – i år med ett utökat seminarieprogram och workshops. I september kommer tre nya lärande nätverk att startas upp inom områdena: Anhöriga och särskilt boende, Samtal som stöd och Anhörigomsorg, ekonomi och arbete.

Elizabeth Hanson presenterade fyra projekt som NkA medverkat eller medverkar i.

Anhörigstöd med mångfald - en samverkansstudie mellan Röda korset och NkA.
Utveckling av stödet till anhöriga - en samverkansstudie under tre år med åtta FoUenheter och åtta kommuner.
Hjälp och stöd till äldre närstående med inkontinens – en studie genomförd med fyra kompetenscentra i Europa samt Eurocarers.
CARICT är ett EU-projekt med fem europeiska kompetenscentra samt Eurocarers med målet att utveckla en metod för utvärdering av IKTtjänster till anhöriga, IKT – informations och kommunikationsteknik.

Avslutningsvis berättade Magnusson och Hanson att NkA:s verksamhet håller på att utvärderas av professor Lennart Svensson, Linköpings Universitet tillsammans med kollegor på Apel FoU-enhet. Ett analysseminarie kommer att hållas i mitten på juni. Utvärderingens slutrapport beräknas vara färdig någon gång under december månad.

Maria Larsson

Barn- och äldreminister Maria Larsson gav anhöriga ett erkännande för det jobb de utför och sa att anhörigas insatser betyder mycket och kommer att vara betydande i framtiden. Maria Larsson gav beröm till Nationellt kompetens-centrum Anhöriga och arbetet med de lärande nätverk som finns inom flera viktiga områden. NkA kommer att behövas i framtiden, uttryckte ministern. Larsson nämnde två stora och viktiga insatser för äldre som är på gång - upprättande av värdighetsgarantier samt omvårdnadslyftet.

Eurocarers

Robert Anderson är president i Eurocarers - en europeisk organisation, där bland andra NkA och AHR från Sverige ingår, som arbetar med anhörigfrågor både på nationell nivå och på EU-nivå. Föredraget hölls på engelska och simultantolkades till svenska via hörlurar till publiken. Anderson presenterade Eurocarers bakgrund och verksamhet och vad som sker för anhöriga på EU-nivå.

På agendan för 2011 nämns social integration och socialt skydd samt diskriminerings och jämställdhetsfrågor. Stor utmaning ligger just nu i att stödja de som försöker kombinera förvärvsarbete med anhörigomsorg. Anderson förklarade hur situationen för arbetande anhöriga ser ut, vilken inverkan vårdandet kan ha på arbetet. Som förslag på åtgärder nämndes bland annat att möjliggöra flexibel anställning för att skapa en bra balans mellan arbete och vårdandet, möjlighet till att skaffa sig kompetenser via utbildning samt via teknik underlätta för både anhöriga och närstående.

Mustafa Can

Mustafa Can är journalist och författare. När han avslutade sitt sommar-program i radion 2003 med orden ”Mor jag älskar dig” brakade växeln samman av lyssnare som ville tacka för ett fantastiskt program. Mustafa berättade om livet i hembyn och att sju utav barnen hans mor födde dog. Han skildrade sin uppväxt och resan till Sverige – en resa från en fattig by till ett välordnat land. När hans mor många år senare blev sjuk bestämde han sig för att vårda henne hemma. Mustafa undrade vem denna kvinna var som var familjens starka centralfigur. Vad tyckte hon om Sverige? Vad hade hon för drömmar? Men det fick han aldrig veta. Han funderade på civilisationen och att den blev som mest frånvarande när den behövdes som mest. Mustafa berättade om boken Tätt intill dagarna: berättelsen om min mor, och att han känner det som en plikt att berätta sin levnadshistoria och levandegöra sin mor.

_____________________________________________________________________________

Sagt om Anhörigriksdagen

Birgitta Hejll från Säffle är bland annat god man och politiskt engagerad i socialnämnden.
– Jag tycker att man lyckats tydliggöra de anhörigas situation. Läget för anhöriga har blivit bättre och man har blivit mer medveten. Den nya lagstiftningen är ett sådant exempel. Det är bra att få ny information, men det bästa med anhörigriksdagen är att man får inspiration och
kontakt med andra.

Helena Jansson är anhörigkonsulent i Uppsala kommun.
– Jag var också med som utställare. Det var roligt att få träffa så många glada och positiva människor. Detbästa är att få träffa andra och utbyta erfarenheter. Särskilt intressant är det att få reda på hur man jobbar i andra kommuner och få input från dem.

_____________________________________________________________________________

Seminarier

Anhörigriksdagen erbjöd en rad seminarier. Här följer ett axplock:

Bo Vital

Bo Vital är ett projekt där Norrköpings kommun tillsammans med olika samarbetspartners, däribland Teknik för äldre, visar och provar ny teknik för äldre. Projektet syftar till att ge ökad kännedom och nyttjande av kvarboendefrämjande teknikstöd till äldre 80+ och deras anhöriga. Tanken är också att kommunens fastighetsägare ska bli mer medvetna och erbjuda produkter och insatser som gör det lättare för äldre att bo kvar i det egna hemmet. Information sprids bland annat genom broschyrer som ställs ut på sjukhus vårdcentraler och bibliotek.

Bild: Peter Hermansson och Anita Rosenkvist
Peter Hermansson och Anita Rosenkvist

Projektet arbetar för bostadsnära synlighet och aktiviteter, synlighet i bo-butiker samt spridning och permanentning. Som övergripande inriktning ingår fyra så kallade temaaktiviteter:

teknikstöd
bostadsanpassning/ombyggnation
förebyggande hembesök för att titta på risker som kan förekomma
anhörigstöd - fysiska och sociala aktiviteter

Projektet ser det som viktigt med nya kontakter både i det fysiska livet och på nätet och ser nya mötesformer för och med anhöriga. Exempel på detta kan vara bloggar, twitter facebook och Skype.

Läs mer om projektet Bo vital här.

Hantera utmanande beteenden med lågaffektivt bemötande

Enigma Education startades 2000 och anordnar föreläsningar och kurser inom autism, Aspergers syndrom, ADHD och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Bild: Christer Fahlberg
Christer Fahlberg, Enigma Education

Ett utmanande beteende är ett beteende som utsätter andra för fara - ett uppträdande som kan innebära att man skadar, skrämmer eller upprör någon. Orsakerna till att någon uppträder utmanande beror på flera omständigheter. De tre viktigaste orsakerna är dock medicinska, kommunikation och perception. Andra faktorer kan vara historik, miljö, intellektuell förmåga och koncentrationsförmåga.

Ett lågaffektivt bemötande innebär att man ska unvika att göra saker som spär på eventuell frustration. Att tänka på är att kommunikation till en stor del är icke-verbal.

Lågaffektivt bemötande:

verka lugn
ge personligt utrymme
ögonkontakt
beröring
kommunikation
avleda
ta bort andra
dokumentera

Projekt Dahlia

Dahlia är ett projekt för samverkan mellan anhörigstödet i Uppsala kommuner och Akademiska sjukhusets akutsjukvård. Syftet med projektet är att nå anhöriga i ett tidigt skede och förbättra stödet till dem.

Anette Ingemansson, Christianne Simson och Charlotte Jonasson-Falk

Bakgrunden till projektet är att undersköterskor på Akademiska sjukhuset såg ett behov av att stötta anhöriga tidigt. 1999 hade man samlat tio ur personalen som kunde tänka sig att arbeta stödjande gentemot anhöriga. Men det fanns en del hinder att ta sig över, såsom kompetens, värderingar och chefernas inställning, som alla hade olika syn på stödet. Stödet gjordes om till ett eget ansvarsområde, det gjordes studier och man försökte sprida anhörigarbetet till andra avdelningar. Att verksamheten till slut lyckades och lever kvar är tack vare det engagemang som finns hos personalen, menar föreläsarna. Uppsalas kommuner ville vara med att hitta anhöriga i ett tidigt skede och därför inleddes en samverkan med akutsjukvården som innebär att akutsjukvården förmedlar kontakt till kommunens anhörigstöd om den anhörige så önskar. Det finns också portofria vykort utplacerade på mottagningar, vårdcentraler och liknande som anhöriga kan fylla i och skicka in om de vill bli kontaktade.

Anhörigstöd på jobbet

2008 startades projektet ”Anhörigstöd mitt i livet” av Vallentuna och Täby kommun, tillsammans med näringslivet. Projektet vände sig till företag och syftade till att utbilda mentorer som skulle stödja medarbetare som kombinerade förvärvsarbete med anhörigomsorg. Ett av företagen som ingick i projektet var Sveriges Radio, SR.

Bild: Hans Carlson
Hans Carlson

Hans Carlson är personalstrateg på SR och berättade om projektet och hur man arbetar med anhörigfrågor i företaget. Under projektets gång fick två personer en anhörigstödsutbildning. De, i sin tur, utbildade sex mentorer som senare verkade ute i företaget. När projekttiden var slut utbildades ytterligare tolv personer, personalspecialister, som stöd till chefer i LAS-, rehab- och anhörigfrågor. Det finns mycket företagen kan göra själva för att underlätta för anhöriga, menar Carlson och nämner exempelvis chefsutbildning, utvecklingssamtal, rehabpolicy, medarbetarundersökningar, hälsostrategi och att utbilda mentorer. Anhörigfrågor måste lyftas upp regelbundet och man måste ha främjande samtal och chefer måste göra uppföljning. De största vinsterna med att förena arbete med anhörigomsorg är att företaget får lojala arbetare, det finns både mänskliga- och ekonomiska vinster, en bättre fungerande arbetsgrupp och att också chefen får det bra.