Ny forskning om IKT-stöd för förvärvsarbetande anhöriga som ger vård, hjälp och stöd till äldre närstående


Stefan Andersson, doktor i Vårdvetenskap.

På vilket sätt kan informations och kommunikationsteknologi (IKT) användas i stöd för förvärvsarbetande anhöriga som ger vård hjälp och stöd till äldre närstående?
Den frågan har forskaren Stefan Andersson, LNU och Nka, forskat kring i avhandlingen "Information and communication technology-mediated support for working carers of older people".

Fredagen den nionde juni disputerade Stefan Andersson i Vårdvetenskap på Linnéuniversitet med avhandlingen "Information and communication technology-mediated support for working carers of older people". Avhandlingen riktar sig mot hur informations och kommunikationsteknologi (IKT) kan användas i stöd för förvärvsarbetande anhöriga med äldre närstående och har bedrivits i samverkan med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) med stöd från Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH). Med disputationen och den förvärvade doktorstiteln satte Stefan Andersson punkt för en femårig forskningsresa. En resa där han kombinerat sina forskarstudier med arbete vid Nka.
– Det har ju inte varit spikrakt. Det är vanligt att så är fallet när forskning kombineras med praktik och nya innovativa lösningar. Det har varit väldigt lärorikt och intressant att få arbeta med att utforska ett nytt och viktigt område inom stöd till förvärvsarbetande anhöriga, ett område som är allt annat än spikrakt, säger Stefan Andersson.

Stödet i första rummet

IKT-stöd är i dag ett använt och betydelsefullt verktyg inom vård och omsorg. När det gäller anhörigområdet så är forskningen och praktiken mestadels inriktad på IKT-stöd för äldre anhöriga. Syftet med Stefan Anderssons avhandling har varit att nå en ökad förståelse om IKT-stöd som riktar sig mot förvärvsarbetande anhöriga som ger vård hjälp och stöd till äldre närstående. För trots att det finns en växande medvetenhet om den här gruppen så är kunskapen bristfällig om specifikt utformade stöd. När det gäller IKT-stöd så betonar Stefan Andersson att det är stödet som bör stå i centrum.
– Som jag tar upp i avhandlingen så är det stöd som man kan få hjälp att ge med IKT. Det är ju inte IKT som sätts i första rummet. Utan stödet. Det är viktigt tycker jag.

Vad är din grundinställning till teknik och IKT inom vård och omsorg?
– Överlag är jag positiv. Det är ju något vi har i dagliga livet. Men det krävs ändå eftertanke. I synnerhet eftersom alla inte har tillgång till IKT och kan känna en osäkerhet inför sådana stöd. Därför måste det finnas alternativ och komplement, så det inte blir oönskade effekter av det.

Behov av utbildning

Stefan Anderssons avhandling bygger på en litteraturstudie och tre empiriska studier. I den första delstudien utforskades internationell litteratur för att kartlägga evidensen och kunskapsläget kring IKT-stöd för förvärvsarbetande anhöriga. Merparten av sådana lösningar och forskning finns i Nordamerika. I Europa är det mera sällsynt. Resultatet pekar emellertid på att olika former av IKT-medierade stöd underlättar för anhöriga att balansera arbete med att ge vård, hjälp och stöd, minskar deras belastning och påfrestning samt bidrar till ökat välbefinnande. Resultaten tar även upp brister i nuvarande kunskapsläge.

I delstudie två intervjuades professionella anhörigstödjare inom två kommunala anhörigstöd med syftet att beskriva uppfattningarna och upplevelserna av att använda web-baserade anhörigstöd. Resultatet visar att IKT underlättar för personal att erbjuda förvärvsarbetande anhöriga tillgång till stöd och att professionella kunde använda IKT som stödjande verktyg. Studien visade också på behovet av utbildning för personalen, så de känner sig bekväma med att använda det.

En bredare och djupare kunskap

I tredje delstudien intervjuades förvärvsarbetande anhöriga om deras upplevelser av att ha tillgång till och få stöd via ett webbaserade anhörigstöd som erbjudits av det kommunala anhörigstödet. Studien pekar på att det webbaserade stödet fungerade som ett nav att föra samman anhöriga, professionella och kunskap. Resultatet pekar också på vikten av att stödet matchas mot anhörigas föränderliga och unika situationer och att anhöriga kan känna sig trygga och bekväma i användandet.

I den avslutande delstudien genomfördes en enkätundersökning för att undersöka vilket stöd som förvärvsarbetande anhöriga fått och vilket stöd de anser som värdefullt, med fokus på IKT-medierade stöd. Resultaten pekar på att flertalet inte fått något stöd över huvud taget. De ser IKT-stöd som komplement. Många tyckte det är värdefullt med webbaserade stöd för information, nätverkande, emotionellt och socialt stöd. Flera tyckte även att det är värdefullt med IKT-stöd för att kunna övervaka aspekter av den äldres välbefinnande eller att bli larmad vid problem.

Stefan Andersson menar att kombinationen av kvalitativa och kvantitativa studier bidrar till en bredare och djupare förståelse av området.
– De kvalitativa studierna ger bland annat djupare kunskap om upplevelser som är betydelsefulla för att utforma ett bra stöd. Och den sista kvantitativa studien redovisar en bra kontrast mellan IKT och icke IKT-baserade stöd som bidrar till bredare förståelse om hur stöden värderas och hur värdefullt anhöriga tycker de kan vara, säger Stefan Andersson.

"Finns mycket att göra"

Flera slutsatser kunde dras utifrån avhandlingens resultat. Bland annat att flera förvärvsarbetande anhöriga blev stärkta av information, e-lärande och utbildning. Det gav dem en känsla av att vara mer kompetenta och förberedda i anhörigrollen. De fick också en förbättrad självbedömning av deras styrkor och svagheter och en ökad tilltro till deras egen förmåga i vårdgivandet. Det webbaserade stödet hjälpte också flera förvärvsarbetande anhöriga att få tillgång till stöd som annars var otillgängligt för dem på grund av de arbetade. Att kunna övervaka den äldres välbefinnande och bli larmad på vid problem innebar för en del också avlastning och trygghet. IKT-baserade stöd har potentialen att stödja förvärvsarbetande anhöriga genom olika faser i anhörigvårdandet. För att säkra optimalt stöd, är det nödvändigt att IKT-baserade stöd är tillräckligt flexibla att kunna motsvara anhörigas unika och färänderliga behov över tid. Stöden bör också bli introducerat så tidigt som möjligt i anhörigvårdsprocessen. När det gäller den anhörigstödjande personalen så upplevdes det webbaserade stödet som ett, till största delen, vårdande redskap i det anhörigstödjande arbetet. Om avvändningen av IKT ska bli så effektiv som möjligt är det viktigt att personalen själva är bekväma med att använda IKT och att de ser det som redskap i stödet till anhöriga.
– Avhandlingen ger bra kunskap om vad vi behöver göra för att utforma stödet på ett bra sätt. Och framför allt så visar det att det finns mycket att göra, säger Stefan Andersson.

Vem borde läsa din avhandling?
– Jag tycker den borde läsas av både beslutsfattare på olika nivåer och av professionella vårdare och anhörigstödjare inom vård och omsorg. Resultaten ger intressanta exempel på nuvarande praxis och innovativa former av stöd för anhöriga som kan vara betydelsefulla för att utveckla anhörigstöd.

Text och foto: Emil Svensson

Senast uppdaterad 2017-06-20 av Emil Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson