”Ta hand om min närstående på ett bra sätt, låt mig få vara med, gör det i rätt tid”


Susanne Rolfner Suvanto under sitt anförande på Anhörigriksdagen i Varberg.

Under årets upplaga av Anhörigriksdagen var Susanne Rolfner Suvanto på plats för att berätta om tiden som regeringens särskilda utredare där hon arbetat med att ta fram ett förslag till en nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer. Ett förslag där Nationellt kompetenscentrum anhöriga bidragit genom att ta fram en rapport där kvaliteten i vården och omsorgen om äldre personer belyses ur ett anhörigperspektiv.

Den 25 juni 2015 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare för att ta fram ett förslag till en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Ansvaret som särskild utredare tilldelades Susanne Rolfner Suvanto. Knappt två år senare, den 31 mars 2017, lämnades betänkandet "Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer" över till Barn, äldre och jämställdhetsministern Åsa Regnér. Under årets upplaga av Anhörigriksdagen i Varberg var Susanne Rolfner Suvanto på plats för att berätta om arbetet med utredningen.
– Vi såg väldigt tydligt från start i det här arbetet att, oj vad mycket saker som pågår parallellt. Men som inte alltid är synkroniserade. Det här med samverkan och att få ihop det hela är komplext för de flesta av oss. Så det finns väldigt mycket hänvisningar i vårt betänkande. Dels där vi pekar att det här har utretts och det är ett jättebra förslag. Och ibland har vi kanske justerat så det passar vård och omsorg, berättade Susanne Rolfner Suvanto under sitt anförande.

Sex områden

Enligt regeringens direktiv skulle utredningen landa i förslag som syftar till att säkra utvecklingen av god kvalitet i den framtida äldreomsorgen. Sex områden var särskilt viktiga att belysa:
• Högre kvalitet och effektivitet.
• Bättre förebyggande och rehabiliterande insatser.
• Tryggad personalförsörjning.
• Översyn av särskilda boendeformer.
• Flexibla former för beslut om äldreomsorg.
• Användning av välfärdsteknologi.

– Redan inledningsvis så gjorde vi en liten justering och det ser man på betänkandet som vi lämnade, berättade Susanne Rolfner Suvanto, och förklarade:

– Vi pratar om vård och omsorg om äldre personer. I direktiven står det äldreomsorg. Och varför är det så? Jo för när vi tittade på vårt uppdrag så kunde vi konstatera att det berörde både den kommunala hälso-sjukvården, alltså hälso-sjukvårdslagstiftningen, och den sociala delen under socialtjänstlagstiftningen. Därför använde vi orden vård och omsorg i alla de här leden, för det hänger ihop.

Värdighet och självbestämmande

Den nationella kvalitetsplanen är tänkt att fungera som en långsiktig vägledning där uppföljning kommer vara en central del. Enligt förslaget ska kvalitetsplanen genomföras under åren 2019-2034 vilket motsvarar fyra mandatperioder. Några förslag ur utredningen är:

• Utred legitimation för undersköterskor.
• Bestämmelser för att enhetschefer i särskilda boenden, hemtjänst och dagverksamheter ska ha lämplig utbildning.
• Nationellt inriktningsmål för antal anställda per chef.
• Underlätta för äldre att kunna välja ett multiprofessionellt team.
• Upprätta ett nationellt kompetenscentrum om äldre och psykisk hälsa.
• Nationell strategi för nya former av välfärdsteknik och stimulansbidrag till kommunerna för innovationer.
• Socialstyrelsen får i uppdrag att regelbundet följa upp hur stödet till anhöriga som vårdar närstående fungerar. Där ska ett jämställd- och jämlikhetsperspektiv särskilt beaktas.

– Det var väldigt viktigt för mig att lägga en grund. Vilken vård och omsorg vill vi ha? Hur ska den se ut? Vad är det för värden den ska bygga på? Det handlar om värdighet, och det handlar om självbestämmande, berättade Susanne Rolfner Suvanto.

Rapport från Nka

I arbetet med kvalitetsplanen har det varit viktigt att uppmärksamma anhörigas uppfattning om vården och omsorgen av äldre närstående. Därför fick Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, uppdraget att ta fram rapporten "Kvalitet i äldreomsorg ur ett anhörigperspektiv". I del två av kvalitetsplanen finns ett kapitel om anhöriga med hänvisningar till Nka:s rapport.
– När Nka gjorde sin litteratursökning kring det här området, men också fokusundersökningar, så blev det så tydligt för mig att; vad är kvalitet utifrån ett anhörigperspektiv? Jo det är inget svårare än så, men ändå så svårt; ta hand om min närstående på ett bra sätt, låt mig få vara med, gör det i rätt tid, och var snäll, berättade Susanne Rolfner Suvanto och fortsatte:

– De förslag som vi lade in och som också byggde mycket på Nka:s rapport handlade om det här att vi såg hur ojämlikt det såg ut i bemötandet och stödet en anhörig person kan få. Som faktiskt berodde på vilken social bakgrund jag har, vilka ekonomiska förhållanden och utbildningsnivå.

Mer kunskap behövs

Susanne Rolfner Suvanto berättade att det saknas kunskap om omfattning och effekter av huvudmännens stöd till anhöriga. I förslaget till kvalitetsplan gör hon bedömningen att en uppföljning så som den Socialstyrelsen genomförde 2012 bör upprepas regelbundet.
– Vi visste och vet väldigt lite om hur situationen är om man kommer från ett annat land, tillhör någon av de nationella minoritetsgrupperna, om man redan har en funktionsnedsättning med sig sedan tidigare i livet, om man är kvinna eller man, vad det betyder om jag har olika sociala utbildningsmässiga skillnader, var jag bor i landet. Det här blev jättetydligt. Att vi inte vet tillräckligt mycket. Och därför lade jag förslag att här behöver vi veta mer för att faktiskt rikta ett anhörigstöd som faktiskt fungerar, berättade Susanne Rolfner Suvanto.

Text och bild: Emil Svensson

Senast uppdaterad 2017-06-22 av Emil Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson