Anhörigas oro ökar i coronakrisens spår – flexibla lösningar krävs inom många områden

Marta Szebehely, Anna Axberg och Rachel Sidestam. Foton: Simon Heins/Privata

Marta Szebehely, Anna Axberg och Rachel Sidestam. Foton: Simon Heins/Privata

Coronapandemin ställer stora krav på kommunerna att öka flexibiliteten och att styra om insatserna, allt för att öka tryggheten för anhöriga och närstående inom äldreomsorgen och hemtjänsten. Pandemin har även lett till att anhöriga pausar hemtjänsten för att istället själva gå in som anhörigvårdare, i syfte att minska smittorisken.

– Att kommunen i vissa fall säger ja till anhöriganställningar kan vara befogat och den bästa lösningen för den enskilde individen i den svåra situationen vi nu befinner oss i, säger Marta Szebehely.

Hon är professor emeritus i socialt arbete med inriktning mot äldre på Stockholms universitet. Marta Szebehely menar att man i nuläget måste vara öppen för många olika lösningar.

– Att inte anställa anhöriga som vill vårda sina närstående och/eller äldre borde inte vara någon princip från kommunernas sida, utan istället ingå i en palett av olika lösningar som kan erbjudas anhöriga och deras närstående.

Hon betonar samtidigt att grundregeln måste vara att hemtjänsten ska vara väl fungerande så att man inte behöver vara orolig.

– Anhöriga måste kunna känna att säkerheten är hög, att det finns tillräckligt bra skyddsutrustning så att inte smittan förs vidare.

– Vi vet att det är ett tungt arbete att vara anhörigvårdare. Det innebär ett stort ansvar och är ingen lätt sak att vårda närstående, speciellt inte nu när samhället är så skört. På sikt kan det bli oerhört tungt för anhöriga, och då gäller det återigen att det måste finnas en hemtjänst som klarar sitt uppdrag, säger hon.

– Om anhöriga nu pausar hemtjänsten och tar över själva måste de kunna vara trygga med att snabbt kunna växla om till hemtjänsten igen så fort det behövs, understryker Marta Szebehely.

Pausar hemtjänsten

Rachel Sidestam är en av många anhöriga som vill gå in och jobba tillfälligt inom hemtjänsten för att minska antalet besökare hos hennes särbo.

– Jag ville minska smittrisken för min särbo som är funktionsnedsatt och samtidigt avlasta kommunens hemtjänst. Men Eskilstuna kommun sa nej med motivet att jag var för gammal, berättar hon.

Rachel Sidestam och hennes särbo valde ändå att boka av tre besök per dag och sedan mitten av mars är hon nu minst sju timmar om dagen hos sin särbo.

– Normalt har min särbo dagligen flera besök med dubbelbemanning från hemtjänsten. Tidigare kunde det handla om 20 olika personer per vecka. När coronapandemin bröt ut kändes detta väldigt oroligt. Ju fler personer i hemmet desto större smittorisk. Men den senaste tiden har de ändrat bemanningen och nu finns en kärntrupp med återkommande schema varje vecka. Sedan någon vecka in i maj har de även visir på sig, vilket känns bra, säger hon.

Mer fokus på anhörigfrågor

De senaste fem åren har Rachel Sidestam, som är 70+, varit anhörigvårdare några timmar om dagen till sin särbo, som efter en stroke är halvsidesförlamad och rullstolsburen. Den utökade tiden som anhörigvårdare innebär fler och delvis nya roller för Rachel Sidestam:

– Nu fungerar jag bland annat som personlig assistent, hjälper till med rehab och sköter hushållet och administrationen. Det blir helt enkelt inte så mycket egen tid över, säger hon.

Rachel Sidestam menar att det behövs än mer fokus på anhörigfrågor i den svåra situationen som råder.

– Vi är många anhöriga nu som pausar delar av hemtjänsten. Oron för att bli smittade via hemtjänsten är stor. Jag tycker det vore bra om kommunerna erbjuder mer stödinsatser till anhöriga, men framförallt lyssnar på behov och lösningar som kan underlätta för både oss och våra närstående så länge den här hemska epidemin varar, säger Rachel Sidestam.

Nya sätt att stötta anhöriga

Anna Axberg är anhörigkonsulent och utvecklingsledare inom Anhörigstöd, vård- och omsorgsförvaltningen i Eskilstuna. Hon märker tydligt en ökad oro bland anhöriga.

– Självfallet är oron stor hos anhöriga för att ens närstående ska smittas av covid-19 och den oron måste tas på allvar. Många anhöriga behöver extra mycket stöd från oss just nu. Problemet är att flera av de ordinarie verksamheterna vi erbjuder inte går att genomföra under pandemin, men vi jobbar på att hitta alternativ, säger Anna Axberg.

Hon konstaterar att det är en svår tid med många utmaningar, men att man försöker jobba mer flexibelt inom många verksamheter och hitta nya lösningar.

– Vi har ökat vår tillgänglighet för individuella samtal inom anhörigstödet i kommunen. Förutom samtal via telefon och digitalt har vi börjat erbjuda anhöriga samtalspromenader tillsammans med en anhörigkonsulent. Dessutom ska vi försöka bjuda in anhöriga till utomhusfika för att man ska ha möjlighet att träffa andra i liknande situationer, säger hon och fortsätter:

– Anhörigkonsulenterna jobbar mer uppsökande, där de följer upp och tar egna kontakter med anhöriga i större utsträckning tidigare.

Tillfälligt under coronakrisen har Anna Axberg även fått utökade arbetsuppgifter för att stötta upp inom den kommunala hälso-och sjukvården.

– Det är oerhört viktigt att anhöriga känner sig trygga med den omsorg inklusive hemtjänst som kommunen erbjuder. Vi har senaste tiden jobbat hårt inom kommunen för att omorganisera oss och utöka skyddsutrustningen för våra anställda, så vi inte för smittan vidare mellan olika verksamheter, betonar Anna Axberg.

Viktigt med långsiktiga lösningar

– Under coronapandemin är det många anhöriga som känner en extra stor oro för sina närstående. För att begränsa smittspridningen under coronapandemin är det inte ovanligt att anhörig vill ta över från hemtjänsten och bli anhörigvårdare till en närstående, säger Lennart Magnusson, verksamhetschef på Nka.

Han betonar vikten av flexibilitet inom äldreomsorgen och anhörigstödet samt att även tänka långsiktigt.

– Hur stora omsorgsbördor orkar man med just nu, om några veckor, om några månader. Ingen vet inte hur långvarig coronapandemin kommer att bli. Inte minst nu är stödet till anhöriga viktigt och att insatser utformas så att de håller långsiktigt, säger Lennart Magnusson.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Äldre i Centrum, nr 2 2020.

Text: Agneta Berghamre Heins

Senast uppdaterad 2020-06-17 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson