Allt fler omsorgsgivare över 65 år

Fler äldre har partner och barn, många har syskon och sex procent har även föräldrar i livet. Dessutom bor de allra flesta nära varandra, tvärt emot vad många tror. Mer familjeband betyder mer anhörigomsorg och många anhörigvårdare är själva äldre, över 65 år.

I rapporten: "Mer familj, mer omsorg. Svenska familjeband under senare år", tar familjeforskaren Gerdt Sundström, professor emeritus, Jönköpings universitet, pulsen på växande familjeband och ökande anhörigomsorg inom familjen i Sverige. Med hjälp av bland annat SCBs befolkningsstatistik slår han hål på några seglivade myter inom området.

– I reda pengar mätt så motsvarar familjens omsorgsinsatser ungefär 200 miljarder kronor, dubbelt så mycket som den kommunala. Över 20 procent av den vuxna befolkningen ägnar sig åt att ge omsorg, i större eller mindre grad. Det är tur för de kommuner, det vill säga de flesta, som ransonerar och krymper den offentliga omsorgen, säger Gerdt Sundström.

Mesta omsorgen sköts av familjen
– Forskningen visar att umgänget inom familjen är fortsatt mycket vanligt. Familjebanden i Sverige är starka och till och med ökande. Det är inte alls som en del hävdar att familjen är döende eller en bräcklig farkost. Tvärtom ökar de olika relationerna inom familjen: partners, barn, syskon och föräldrar, säger Gerdt Sundström.

Det är också familjen som står för den mesta anhörigomsorgen, och fler och fler blir äldre omsorgsgivare, över 65 år. Framförallt är det make, maka och partner samt äldre barn, som står för omsorgen.

– Det vanliga är att man tror att omsorgen till största delen sköts av staten, men faktum är att den mesta omsorgen sköts av familjen. Vi lever längre och med det följer också att många har åldrande föräldrar. Att vara över 65 år och omsorgsgivare blir allt mer vanligt. Totalt sett ökar omsorgen om anhöriga inom familjen. Ju fler band man har inom familjen, desto större är Allt fler omsorgsgivare över 65 år chansen att vara omsorgsgivare, respektive att få omsorg. Men brister i såväl sjukvården som i den offentliga anhörigomsorgen, bidrar nog till att anhöriga tar en allt större del av omsorgen.

Statistik säger inget om relationerna
En annan myt som Gerdt Sundström, med hjälp av statistiken, vill ta kål på är den att vi bor långt ifrån varandra. Tvärtemot bor vi nära varandra, i jämförelse med hur det såg ut tidigare. Exempelvis på 30-40-talet, då bodde fler långt ifrån varandra.

– Man fick snabbt bli vuxen, de flesta började arbeta tidigt, ofta långt hemifrån. Att då kunna ge omsorg till anhöriga var näst intill omöjligt. Idag är de flesta flyttningar kortväga. Men det är också viktigt att komma ihåg att även om de olika relationerna ökar och man bor nära varandra, säger det inget om vilka relationer man har till varandra. Det vi kan förmoda är att familjerelationer såväl som ensamhet påverkar behovet av omsorg, både från familjen och från det offentliga, säger Gerdt Sundström och pekar på att de som är föremål för äldreomsorg till största delen är de som själva saknar familj, eller har den långt borta. När det gäller familjesituationen i stort, så lever de flesta ett normalt familjeliv.

Fler har barn och barnbarn
– Allt fler lever fullständiga livslopp, flyttar hemifrån vid ungefär samma tid, bildar familj, lever längre med partnern, får barn och barnbarn. Men även här är den gängse bilden att vi lever mindre konformistiskt och mer individuellt än tidigare generationer, säger han och tror att det helt enkelt är så att avvikelser oftare påtalas, än det som är det mer vanliga.

I början av 1900-talet var det låga tal för giftermål och barnafödande, något som oroade. Som en följd av det kom bland annat makarna Myrdals skrift "Kris i befolkningsfrågan".

– Det var många som aldrig gifte sig i början av 1900-talet. I Sverige ville många leva sitt eget liv, det såg likadant ut i övriga Norden. Runt 1970 var cirka 20 procent av de äldre ogifta (aldrig gifta) och 25 procent var barnlösa, idag är det bara 5 procent av de äldre som inte har levt med en partner och 10 procent som inte har barn. Aldrig tidigare i historien har så många haft barn och barnbarn som idag, vilket självfallet även det påverkar graden av äldreomsorg inom familjen. Det är helt enkelt möjligt på ett annat sätt än förr i historien, säger Gerdt Sundström, men understryker att han absolut inte vill skönmåla situationen vad gäller äldreomsorg idag.

Hälften av anhörigomsorg utförs av äldre
– En viktig förändring är att omsorgsgivare blir allt äldre. Hälften av all anhörigomsorg utförs av äldre, över 65 år. Dessutom är många av de hjälpbehövandes barn som sagt själva gamla. Det kan i sig vara ett stort bekymmer. Den offentliga omsorgen ställer också högre krav på anhörigas insatser, det finns generellt andra förväntningar och krav på graden och kvaliteten på omsorgen. Gerdt Sundström pekar även på att ett annat stort problem - den stora skillnaden mellan kommunerna när det gäller äldreomsorg.

– Det är ett stort bekymmer att omsorgen inte är likvärdig i landet, säger han. Storstadsregionerna har den största andelen ensamboende, där är det en betydligt högre andel som saknar partner än i andra delar av landet. Med det följer ett större behov av offentlig omsorg, eftersom partnern oftast är den viktigaste omsorgsgivaren. Och lika ofta mannen som kvinnan.

Fler kan vara anhöriga - ett plus för staten
– Länder där livslängden ökar är ofta ekonomiskt rustade för att ha råd med en bra offentlig omsorg. Trots det ser vi nedskärningar och att allt mer av omsorgen sköts av familjen. Det senare är möjligt eftersom det helt enkelt finns fler som kan vara anhöriga, framförallt barn och partners. Det är tur för staten att väldigt många människor i Sverige, och i andra delar av världen också, känner att man vill ta ansvar för sina anhöriga. Oftast utan att förvänta sig någon som helst belöning, konstaterar Gerdt Sundström och dricker ur sista kaffet, drar på sig jackan och kliver ut i vårsolen.

Text och foto: Agneta Berghamre Heins

FAKTA

Rapporten MER FAMILJ, MER OMSORG Svenska familjeband under senare år – särskilt 1985-2015, av professor emeritus Gerdt Sundström, Jönköpings universitet, är utgiven av Familjen först. www.familjenforst.nu

Tabell

Andel av befolkningen 65+ med respektive familjeband, valda år, procent

  Hade partner Hade barn Hade partner & barn Ingendera Befolkning
1954* 46 78 41 17 N = 1064
1985 51 69 43 23 1.389.215
2002** 58 77 51 10  N = 2103
2015 60 88 56 8 1.704.080

*Egen bearbetning av data i 1954 års Åldringsvårdsundersökning, SOU 1956:1.
** Egen bearbetning av data i SCB:s undersökning av levnadsförhållanden (ULF) 2002.

Senast uppdaterad 2019-04-01 av Paul Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson