Svår balansgång för anhöriga till personer med depression

Hege Kletthagen
Hege Skundberg Kletthagen 

När en person med depression är inlagd på sjukhus får de anhöriga avlastning. Samtidigt finns en oro att den närstående inte ges rätt vård. Denna osäkerhet kan dock minska om de anhöriga känner sig välinformerade och delaktiga.

Det framgår av en ny avhandling från Karlstad universitet. Bakom avhandlingen står psykiatrisjuksköterskan Hege Skundberg Kletthagen, till vardags verksam som universitetslektor vid Högskolan i Gjövik i Norge.

– Jag har arbetat inom öppen och sluten psykiatrisk vård i många år, men det kom som en överraskning för mig att de anhöriga kände sig så oroliga när den närstående var inlagd på sjukhus, säger Hege S. Kletthagen.

I sin avhandling har Hege S. Kletthagen fokuserat på anhöriga till inneliggande patienter med allvarlig depression. Bland de anhöriga återfanns makar, sambor, syskon, föräldrar och barn. Samtliga intervjupersoner var över 18 år.

Syftet med avhandlingen var att undersöka hur vardagslivet påverkades av den närståendes sjukdom och hur de anhöriga upplevde sina kontakter med psykiatrin. För att få svar på dessa frågor genomfördes en enkätundersökning bland 68 anhöriga. Dessutom gjordes enskilda intervjuer med 24 anhöriga.

Ökad belastning

Resultaten visar att sjukdomen påverkade de anhörigas vardag på många sätt. De rapporterade en ökad belastning och upplevde att den egna hälsan påverkades negativt. Många kände även en oro inför framtiden.

– Man beskrev situationen som om man levde sitt liv på en annan persons villkor. Det var svårt att hitta en balans mellan sina egna, den sjukes och övriga familjemedlemmars behov - och man talade om ambivalenta relationer, säger Hege S. Kletthagen.

Många anhöriga berättade också om en lång period av oro innan den närstående fick hjälp från psykiatrin. Särskilt tydligt var detta om en person återinsjuknade i depression.

– De anhöriga fick dels kämpa för att övertyga sjukvården om att situationen var allvarlig, dels för att få sin närstående att inse att han eller hon återigen behövde hjälp, förklarar Hege S. Kletthagen.

Kamp för delaktighet

Och när den närstående väl blivit inlagd startade ofta en kamp för att få bli delaktig i vården. Hege S. Kletthagen berättar att i Norge har de anhöriga rätt till information om patienten samtycker till detta. Men i den praktiska vardagen fungerar det inte alltid så, menar hon.

– Det är viktigt att anhöriga får möjlighet att vara delaktiga. Om de inte är involverade kan viktig information missas, till exempel kan medicin prövas som tidigare visat sig vara verkningslös. Det handlar om att utväxla information för att undvika missförstånd, betonar Hege S. Kletthagen.

Delaktighet är också ett sätt att minska de anhörigas oro. Hege S. Kletthagens avhandling visar att anhöriga som inte kände sig välinformerade rapporterade högre merbelastning är andra.

Vill ha kontinuitet

Avhandlingen slår även fast att kontinuitet är något som de anhöriga efterfrågar. Man vill ha en kontaktperson i vården, till exempel en sjuksköterska på avdelningen, som man kan vända sig till. Uppskattat är också om sjuksköterskan på eget initiativ tar kontakt och lämnar information om den närståendes vård och behandling.

Hege S.Kletthagen tycker att det här är en enkel intervention som borde hinnas med av sjuksköterskorna som ju finns på avdelningen dygnet runt.

– Jag tror att det är viktigt att vårdpersonalen har ett familjecentrerat förhållningssätt och att man inser att det är många fler än patienten som påverkas av sjukdomen. Om man stödjer de anhöriga kan man förebygga att de utvecklar egen psykisk ohälsa, säger Hege S. Kletthagen.

Hon vill också betona att anhöriga inte är en homogen grupp, utan att det handlar om olika personer med olika resurser och behov.

– Det gemensamma är att man vill hjälpa sin närstående, en familjemedlem som man älskar, säger hon.

Mer information

Hege Skundberg Kletthagens avhandling har titeln "Everyday life of relatives of persons suffering from severe depression, experiences of health, burden, sense of coherence and encounters with psychiatric specialist health services". 

Här går det att läsa hela avhandlingen (öppnas i nytt fönster).

Senast uppdaterad 2015-10-26 av Barbro Falk, ansvarig utgivare Lennart Magnusson