Rapport från Vitalis, Nordens ledande eHälsomöte

Annica Strandhäll inledningstalade och pratade om en tvådelad bild av ehälso-utvecklingen i Sverige. Vi har ett högt antal anslutna internetanvändare internationellt sett, men interaoperabilitet är ett stort problem. Systemen kommunicerar inte med varandra. Statliga investeringar i e-hälsan är omfattande och det pågår arbete med att se hur GDPR ska införlivas och appliceras i svensk lagstiftning och användande.

Patricia Brennan NLM (Pub Med) talade om Data powered health, och hur delning av data är en viktig del av framtidens forskning och arbete inom hälso- och sjukvårdssektorn. Pub Med har ett hissnande stort antal dagliga besökare, och det är svårt att rent mentalt omfatta dess signifikans för hälso- och sjukvårdens kunskapsutbyte och utveckling globalt.

Hazel Jones från NHS berättade om the App library, som ska omfatta godkända kvalitetssäkrade hälsoappar och bärbara sensorer. Det finns en stor efterfrågan på appar från patienter, och hälso-och sjukvårdspersonal vill ha tillförlitliga digitala lösningar. Man har konstaterat att EN app inte kommer att fungera för alla, utan man behöver ett sortiment/bibliotek av olika appar. App library är i en betaversion just nu. Enligt NHS så är ett bekymmer att lagar och regelverk släpar efter. Det finns också funderingar kring skyddet av personuppgifter.

AbbVie visade två ehälsolösningar som är utvecklade för patienter med IBD samt för patienter som har parkinsons sjukdom. Appen IBD home tillsammans med ett självtest för hemmabruk är utvecklat för att patienten ska kunna bedöma sina symtom och sin inflammationsgrad i hemmet. Dessa data delas med vårdgivaren som får ett bättre underlag för behandlingsregimen. Appen används i dagsläget i ett par olika sjukvårdsregioner.
Parkinsonpatienter som behöver kontinuerlig tillförsel av läkemedel för symtomkontroll behöver normalt sett läggas in på sjukhus för inställning av läkemedelsdoser. I en studie har man med hjälp av telemedicin (videokommunikation) testat om den inställningen kan göras i hemmet, av patient och anhörig. 4 svenska sjukhus hade deltagit i studien, där utrustning för videosamtal hade installerats i hemmen hos 15 patienter. Både patienter, anhöriga och vårdpersonal var positiva, patienter och anhöriga uppskattade särskilt att få vara i hemmet istället för att utprovningen skulle ske på sjukhuset. Vårdpersonalen kommenterade att det faktum att patienten befann sig i hemmet gjorde att det gick fortare att hitta rätt läkemedelsdos jämfört med när patienten befann sig i sjukhusmiljön. Studiens resultat är lovande för telemedicin som en resurs för anhörigvårdare och parkinson-patienter.

Doktor 24 var en av flera aktörer som erbjuder en virtuell primärvårdslösning. Man kan skicka in bilder, en AI-sjuksköterska tar emot och gör en första triagering, läkaren är förberedd när patientmötet sker och har möjlighet att möta patienten antingen i chat eller i videosamtal. För anhöriga finns möjlighet till 3-partsamtal om patienten önskar, anhörig kan då medverka utan att behöva lämna arbetsplatsen, eller om boende på annan ort exempelvis. AI-sjuksköterskan har en stor kapacitet, 1 AI-ssk betjänar lika många som alla samtal till 1177 i ett mindre landsting under 1 dag. Tillgängligheten är därför en stor skillnad jämfört med 1177 eller primärvårdens telefonrådgivning. Företaget arbetar på att knyta fler primärvårdsutförare till sig, för att kunna erbjuda patienten tid till läkarbesök och provtagning IRL, och när den utbyggnaden har kommit igång mer så har man sannolikt en intressant lösning för patient och anhöriga. Enligt företaget så görs i dagsläget 90% av besöken klara via internet.

ATEA har helhetslösningar där flera leverantörer av smarta hem lösningar, och välfärdsteknik samlas i en app. Appen var främst utvecklad för hemsjukvård och hemtjänst, så som jag förstod det. Men en välfungerande hemsjukvård och hemtjänst som kan använda den teknik som finns i ett smart hem som ett komplement, torde också vara av värde för anhöriga. Systemet var infört i 10-talet norska kommuner, man jag hittade ingen utvärdering ännu.

Robotdalen hade en monter där de visade nya hjälpmedel för äldre, personer med demenssjukdom eller funktionsnedsättning. Enligt representant för dem så är det stora problemet att arbetsprocesserna i vården inte ändras, och därmed blir inte användandet av ny teknik optimal. Det finns också en rädsla från beslutsfattares sida att framstå i dålig dager när man vill införa ny
teknik. Enligt vederbörande så behöver man titta mer på underliggande åsikter och värderingar hos beslutsfattare, användare och vårdpersonal. Tekniken i sig har stor potential för att öka självständigheten och oberoendet för patienter, vilket torde kunna vara positivt för anhöriga. Men det finns alltså bekymmer kring införande och användande.

Evondos läkemedelsautomat är en ICT-produkt som påminner patienten när det är dags att ta medicin, och dispenserar denna i en lättöppnad påse. Automaten kommunicerar med vårdpersonal om läkemedel saknas eller om dosen inte tas. Vårdpersonal kan också skicka meddelanden och påminnelser till patienten via automaten. Om patienten samtycker kan anhörig följa via en weblänk att läkemedel har tagits. Automaten är utvecklad med
anhörigvårdare i åtanke, uppfattar jag, och bör kunna vara ett komplement. Det kräver dock en viss självständighet från patienten, alternativt att det finns någon i närheten som kan vara behjälplig med intag av läkemedlet.

Det fanns flertalet lösningar för anamnesupptagning och inrapportering av patientdata. Det faktum att programmen kunde göra fina diagram och tabeller kanske inte kändes så nytänkande dock.

Kommunikation- och trygghetslösningar med hjälp av telefoner, armband eller klockor fanns också hos flera leverantörer. Larmen kommunicerar med larmcentral, anhöriga, och sjukvårdspersonal vid behov. De har

GPS:uppkoppling och kan användas för spårning eller geofencing (avgränsar på vilken yta personen får röra sig). Östersunds kommun berättade om hur de använde dessa digitala verktyg. I dagsläget hade de 220 användare. Larmet kan gå till anhöriga eller till larmcentral. Även personal som går ut med patient kan ha larm med sig, och snabbt kunna få hjälp av flera vid en akut situation, exempelvis vid patient med epilepsi. Man spiller då ingen tid på att ge en vägbeskrivning av var man befinner sig. Det finns också
passivitetslarm som larmar när patienten varit orörlig en längre tid. Det finns också möjlighet att följa hur mycket en person rör sig under en dag. Vid resa utomlands hade larmet programmerats om och anhörig kunde via sin Ipad se var deras närstående befann sig i förhållande till hotellet man bodde på, och därmed minskade oro och stress.

Det hölls flera föredrag på temat "journalen på nätet". Det är 6 år sedan man öppnade upp möjligheten att läsa sin journal på nätet. Anhöriga var pådrivande för att denna förändring skulle införas. I mars 2018 var samtliga landsting och regioner i Sverige anslutna. 1.9 miljoner läser nu sin journal på nätet. Man har gjort jämförelser med 10 andra länder, men det är svårt att jämföra eftersom olika regioner har olika regelverk.

Det pågår intressant forskning om smarta hem på flera håll, exempelvis i vid högskolan i Halmstad. Undertecknad anser att det finns goda skäl att göra ett studiebesök i deras test-lägenhet för ytterligare information och kunskapsutbyte.

TEXT: MARIA NILSSON

Senast uppdaterad 2018-05-09 av Paul Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson