Ny kunskapsöversikt betonar familjens roll

Vad finns det för stöd till familjen när ett barn eller en ung person drabbas av psykisk ohälsa? Vad säger forskningen om att engagera hela familjen i behandlingen? Det är några av de frågor som diskuteras i en ny kunskapsöversikt från Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka.

Den 50-sidiga kunskapsöversikten är en del av Nka:s regeringsuppdrag att ta fram ett nationellt kunskapsstöd inom området. Bakgrunden är att den psykiska ohälsan bland unga har ökat i Sverige under 2000-talet.

– Kunskapsöversikten visar hur familjer med barn och unga med psykisk ohälsa kan ha det i Sverige idag. De erfarenheter och upplevelser som beskrivs delas av många. När en familjemedlem drabbas av ohälsa, drabbas oftast hela familjen, säger författaren Ylva Benderix.

Ylva Benderix
Ylva Benderix,
forskare vid Nka.

Ylva Benderix är forskare vid Nka och även verksam som lektor vid institutionen för pedagogik på Linnéuniversitetet. I arbetet med kunskapsöversikten har hon gått igenom ett stort antal vetenskapliga artiklar.

Familjen en viktig resurs

Genomgången visar att det finns starkt vetenskapligt stöd för att hela familjen ska engageras i behandlingen, till exempel i form av familjeterapi, familjefokuserad omvårdnad eller familjestödsprogram.

Ylva Benderix vill även lyfta fram så kallade psykoedukativa insatser där familjen erbjuds utbildning om den psykiska ohälsa som barnet eller ungdomen drabbats av. Familjen får också lära sig vilket bemötande och stöd som bäst hjälper den som är sjuk.

– Sådana insatser kan minska risken för återinsjuknande. De kan också bidra till att livskvaliteten ökar hos både hos den som är sjuk och hos de anhöriga, säger Ylva Benderix.

Syskon tar stort ansvar

Oftast är det föräldrarna som deltar i behandlingen, men ibland också syskon, visar Ylva Benderix genomgång. Hon berättar att många syskon känner stark oro och tar orimligt stort ansvar.

– Det är dock sällan som syskon erbjuds stöd och avlastning, men när det sker upplevs detta oftast mycket positivt. Syskon vill också få mer information om den psykiska ohälsa som drabbat deras syster eller bror, berättar hon.

Ylva Benderix vill också uppmärksamma mor- och farföräldrarnas roll. Hon konstaterar att det är ovanligt att dessa är delaktiga i behandlingen eller får information om barnbarnets psykiska ohälsa.

– Därför blir det svårare för dem att bidra med stöd och avlastning, anser Ylva Benderix.

Många slutsatser

Utifrån sitt arbete med kunskapsöversikten har Ylva Benderix kommit fram till en rad slutsatser. En viktigt sådan är att den som är sjuk och de anhöriga måste göras mera delaktiga i vårdplanering och behandling, betonar hon.

Andra slutsatser är att vården bör erbjuda nära anhöriga individuella samtal och gruppsamtal, liksom utbildning om diagnosen och behandlingen. Anhöriga har också behov av mer information om aktuell lagstiftning, som sekretesslagen, hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

– Kunskapsöversikten visar även att familjerna ibland har behov av stöd och avlastning, framför allt om barnet eller ungdomen har allvarliga beteendestörningar, säger Ylva Benderix.

Vad händer nu med kunskapsöversikten? Ylva Benderix berättar att den inom kort kommer att finnas tillgänglig på Nka:s webbplats. Den kommer också att finnas i tryckt form.

– Min förhoppning är att den ska kunna användas i utbildningssammanhang, till exempel i utbildningen av skötare inom psykiatrisk vård, psykiatrisjuksköterskor och socionomer, säger hon.

TEXT: BARBRO FALK

Senast uppdaterad 2014-02-18 av Gun Hjortryd, ansvarig utgivare Lennart Magnusson