Möte i forskarnätverket Barn som anhöriga – ”Här byggs broar mellan forskare”


Gruppdiskussioner i nätverket Barn som anhöriga. I förgrunden Kerstin Åkerlund, Karolinska universitetssjukhuset, NKS. Foto: Agneta Berghamre Heins.

Den 5-6 februari anordnade Nka, Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Socialstyrelsen ett möte med forskarnätverket Barn som anhöriga. Under två dagar samlades forskare som är verksamma inom området för att dela med sig av olika pågående forskningsprojekt, samt informera om kommande projekt. Forskarnätverket syftar till att skapa nya kontaktytor mellan forskare, och inspirera till samarbete, samt att föra ut forskning om barn som anhöriga.

Inledningsvis presenterade Merike Hansson, utredare vid Socialstyrelsen och Pauline Johansson, forskare och möjliggörare samt Ingela Furenbäck, koordinator för forskanätverket, båda vid Nka det pågående arbetet som rör barn som anhöriga, vid respektive verksamhet.
Merike Hansson berättade om Socialstyrelsens arbete för stärkt stöd till barn som anhöriga, som är ett uppdrag utifrån regeringens ANDT-strategier 2011-2020. Det finns samarbete på nationell nivå mellan Socialstyrelsen, Nka, Folkhälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, samt Centralförbundet för Alkohol-och Narkotikaupplysning, CAN.
– Samarbete är ofta avgörande för att kunna sätta in verkningsfulla insatser inom området barn som anhöriga, konstaterade Merike Hansson och lyfte fram några aktuella siffror som illustrerade hur utsatta barn och unga som växer upp med missbruk i familjen kan vara.
– Risken för att själv drabbas av missbruk, psykisk ohälsa, dödsfall ökar om man vuxit upp med missbruk i familjen. Det är exempelvis upp till sju gånger fler som själva hamnar i missbruk.
Merike Hansson pekade även på några aktuella prioriteringar i arbetet med att stärka stödet inom området barn som anhöriga.

  • Stöd till barn som föds med skador av ANDT.
  • Späda barns psykiska hälsa – tidig upptäckt
  • Familjeorienterade och samordnade utredningar och insatser vid missbruk/beroende i familjen.
  • Utveckling av flera familjeorienterade insatser i socialtjänsten
  • Stöd till implementering av HSL om barn som anhöriga
  • Samverkan med skolan och elevhälsan.

– När det gäller barn som anhöriga och unga omsorgsgivare är samarbetet med skolan viktigt, inte minst för att kunna hitta olika verktyg för att de ska kunna nå målen i skolan.
Inspiration och samlad kunskap inom området finns på Nkas webbsajt: www.anhoriga.se och www.kunskapsguiden.se – tema barn som anhöriga. www.kunskapsguiden.se,

Att leva med förälderns assistans

Därefter fortsatte några av de 30-tal forskare som fanns på plats att dela med sig av sina olika projekt. Viveca Selander, doktorand på Stockholms universitet berättade om sin studie: "Att leva med förälderns assistans – En longitudinell studie ur assistensanvändarnas perspektiv och erfarenheter.
Viveca Selander har gjort djupintervjuer med föräldrar, barn och anhöriga, under cirka tio års tid. Åtta assistensanvändare har också fått svara på frågor. Det visar sig att barn tar stort ansvar för sina föräldrar i dessa familjer. Några slutsatser är också hur svårt det är med självbestämmande och hur viktigt det är att få vara förälder med stöd av assistenter, att inte assistenterna tar över föräldrarollen.
– Familjen, föräldrar och syskon, till de assistansberättigade har ofta en stor roll för att få vardagslivet att gå ihop, konstaterade Viveca Selander.

Om projektet Skol-BIM, vid Uppsala universitet, berättade forskarna Karin Alexandersson och Elisabeth Näsman under rubriken. "Om skolans förmåga att upptäcka och ge stöd till elever som är barn till föräldrar med missbruksproblem."
Skol-BIM är ett forsknings- och utvecklingsarbetet vid Uppsala universitet, där Regionförbundet Uppsala län ansvarar för genomförandet. Inom projektet arbetar skolpersonal, forskare och utvecklingsledare tillsammans.
Syftet med projektet är ge skolan verktyg för att upptäck och kunna stötta elever som lever i missbruksmiljöer.


Forskarna Karin Alexandersson och Elisabeth Näsman. Foto: Agneta Berghamre Heins.

Betydelse för framtida forskning

– Att få tillfälle till kunskaps- och erfarenhetsutbyte genom att delta i ett forskanätverk som detta tror jag betyder mycket för den framtida forskningen inom området. Förutom ny kunskap kan man hitta nya vägar och konstellationer för samarbete framgent, något som främjar forskningen i stort, konstaterade Lennart Magnusson, verksamhetschef och forskare, vid Nka och redogjorde för tre nystartade FoU-projekt:

MEWE Horizon 2020-projekt, syftar till att stärka unga omsorgsgivare i övergången till vuxen ålder, och ska bidra positivt till deras psykiska hälsa och välbefinnande samt verka för att mildra negativ påverkan av psykosociala och miljömässiga faktorer i deras liv.
Projektet kommer att utveckla en struktur av förebyggande insatser som ska testas i sex europeiska länder. Projektet pågår 2018 till 2021 och finansieras av Europeiska Unionens Horizon 2020 program. Arbetet kommer bedrivas i nära samarbetet mellan flera olika projektpartners, som förutom Linneuniversitetet är det Eurocarers (BE), University of Sussex (UK), Carers Trust (UK), Netherlands Institute för Social Resarch och Vilans (NE) med flera.
De två andra projekten är EDY-Care Erasmus-projekt samt ESF-projektet Motivation leder till framgång. Motivation.nu. Det senare projektet syftar till att öka antalet elever med fullständiga betyg och avslutade gymnasiestudier. Det innefattar även ett delprojekt med fokus på unga omsorgstagare, med fördjupningsstudier i Mönsterås och Oskarshamn.
Första dagen avslutades av Lotta Berg Eklundh, forskningsledare, FoU Nordost. Hon berättade om barns delaktighet i socialtjänsten, en pågående studie i en Norrortskommun i Stockholms län.
Arbetet inleddes genom en forskningscirkel, som resulterade i "Norrtäljemodellen". Den i sin tur har testats i fyra månader och nu pågår en utvärdering av modellen.
"Norrtäljemodellen" handlar om barnets rätt att själva få ta del av socialtjänstens arbete. Genom att själva få berätta men också få återkoppling när det gäller de besluts som fattas. Tanken är att barnen ska få vara delaktiga under hela handläggningstiden.
Interventioner som riktar sig till familjen
Efter fortsatta livliga diskussioner under kvällen startade nästa dag lika
engagerat på temat: Interventioner som riktar sig till familjen.
Först ut var Tatja Hirvikoski som redogjorde för två forskningsprojekt som handlar om att leva i familjer där en familjemedlem eller familjemedlemmar har ADHD. En del i detta är PEGASUS–programmet för vuxna med ADHD och deras anhöriga.

En annan del är IPSA (Improving Parenting Skills – Adults with adhd, som har tagit fram och prövar "Föräldrastödjande insatser för föräldrar med egen ADHD") www.ipsaadhd.se Ansvariga för projektet är Therese Lindström, Tarja Hirvikoski, samt arbetsterapeuten Sofa Buddgård. IPSA prövas i en pilot-och effektstudie under 2018.

– De föräldrastödjande strategierna har målet att förbättra kommunikationen mellan föräldrar och barn och minska konflikter, förklarade Therese Lindström.


Ingela Furenbäck och Lennart Magnusson, Nka. Foto: Agneta Berghamre Heins.

Redskap att trygga sina barns uppväxt

Om pilotstudien Stärka små barns trygghet och skydd. En samtalsmodell som vänder sig till föräldrar till små barn, 0-7 år, som blivit föremål för orosanmälan, där en av föräldrarna har en en beroendeproblematik, berättade Ulla Beijer, FoU i Sörmland och socialsekreterarna AnnCriztin Welinder och Helene Lilleborg, Eskilstuna kommun.

Stödsamtalsmodellen omfattar ett informationssamtal, fyra stödsamtal och ett uppföljningssamtal.
– Stödsamtalsmodellen kan bidra till att orosanmälningar minskas. Barn får växa upp i en tryggare miljö, sade Ulla Beijer och pekar på att pilotstudien tydligt visat att det finns ett stort behov av en samtalsmodell riktad till unga vuxna föräldrar med beroendeproblematik.

Vill sätta fokus på barnen i familjerna

Ulf Axberg och Gisela Priebe berättade om ett pågående forskningsprojekt: Barn till föräldrar inom vuxenpsykiatrin, beskrivning och föräldrastöd. Det är en studie om Beardslees familjeinterventioner, föra barn på tal samt jämförelse med kontrollgrupp. I studien kommer det också fram nya resultat om hur barnen i dessa familjer mår.

Forskarna konstaterade inledningsvis att barn som lever med föräldrar som lider av psykisk sjukdom har en ökad risk att själva utveckla olika former av psykisk ohälsa som depression, uppförandestörning och ångesttillstånd. I det sammanhanget är föräldraförmågan och föräldra-barnrelationen viktiga faktorer för barnets framtida psykiska hälsa och välbefinnande.
– Det centrala med studien är att sätta fokus på barnen i familjerna, att få någon idé om vad som rör sig därute, förklarade Ulf Axberg.

Genom samtal med föräldrarna, samt föräldrar och barn tillsammans och enkäter har man bland annat kunna undersöka föräldrarnas egen skattning av psykisk mående, föräldraskap, familjeklimat och hur nöjda de är med sin parrelation.
– Vi kan konstatera att föräldraförmågan och relationen med barnen, riskerar att allvarligt försämras med psykisk ohälsa. Risken ökar också att man hamnar i den inkonsekventa hårda uppfostringsstilen, sade Ulf Axberg och Gisela Priebes.

Forskarna har även gått igenom olika modeller för preventiva interventioner, som stödgrupper för barn, föräldrautbildning, spädbarnsinterventioner med mera. Man har även tittat på Beardslees familjeinterventionen, en så kallad manualbaserad familjeinterventioner.

Innan eftermiddagens avslutande gruppdiskussioner tog vid redogjorde Malin Lövgren, docent och Rakel Eklund, doktorand vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola för stödprogrammet: "The Family Talk", för barnfamiljer i palliativ vård.

The Family Talk har tidigare använts inom psykiatrisk vård i syfte att ge stöd till barn med en förälder drabbad av psykisk sjukdom. Familjeinterventionen prövas nu inom palliativ vård med målet att öka kommunikationen inom familjen, medvetenheten om den förestående döden samt på sikt reducera familjemedlemmarnas psykiska besvär.


Gisela Priebe och Ulf Axberg. Foto: Agneta Berghamre Heins.

Kunskapsutbyte när det är som bäst

Sammantaget ansåg deltagarna att de två nätverksdagarna gett mycket input om pågående forskning inom området Barn som anhöriga.

Merike Hansson konstaterar att de här dagarnas möte inom forskarnätverket har stor betydelse på flera sätt.
– I Norge har man haft forskarnätverk under en längre tid, och vi har sett vilka positiva effekter det haft. Det har vi dragit lärdomar av och kan nu se samma positiva utveckling hos oss. Erfarenhetsutbyte och kontakter mellan olika universitet och projekt för forskningen framåt. Ett ökat samarbete bidrar till att förstärka forskningen inom det här området. Så jag ser idel fördelar med att vi kan erbjuda forskare att ingå i nätverk som detta.
– Att få lyssna till aktuell forskning som pågår i Sverige känns värdefullt. De här dagarna är inspirerande. Dessutom får man chans till nya kontakter och kanske hitta andra som jobbar inom samma forskningsområde som man själv. Kunskapsutbyte när det är som bäst, sade Lina Wirehag, Göteborgs universitet.

Text och foto: Agneta Berghamre Heins.

Här kan du läsa ett längre reportage från dagen

Forskarnätverket Barn som anhöriga

Forskarnätverket Barn som anhöriga skapar förutsättningar för forskare att träffas för att bidra till samarbete. Syftet med nätverket är att stärka forskningen och anhörigstödet till barn och unga.

Läs mer

Senast uppdaterad 2018-02-24 av Emil Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson