Tematiska plenarföreläsningar - Främja hälsa och välbefinnande

Forskning om unga omsorgsgivare i Schweiz – första resultaten och praktiska verktyg för professionen

Med Agnes Leu (Lead) / Marianne Frech, Prof. Dr. iur. / Phd candidate, Careum Research,
Research Department Kalaidos University of Applied Sciences, Zürich, Switzerland.

Under senare år har medvetenheten kring anhöriga som ger omsorg i landet ökat och fler studier inom området har genomförts. Dock finns det mycket lite kännedom om just barn och unga vuxna som är engagerade i omsorgen av sjuka närstående. The Young Carers Research Group Switzerland startade det första delprojektet för forskning om unga omsorgsgivare 2014, ett projekt som utvärderade vårdens art, intensitet, vägen in i vårdandet samt socioekonomiska- och demografiska omständigheter för dessa unga omsorgsgivare och deras familjer som en del i en kvalitativ studie. I delprojekt 2 undersöktes perspektivet hos de som arbetar förebyggande inom området.

Bild: Agnes Leu
Agnes Leu.

– Vi ville att det skulle finnas en strategi för anhöriga, men i den strategin som presenterades från politiken fanns inte barn och unga omsorgsgivare med. Barn och unga omsorgsgivare måste finnas med så vi försökte med påtryckningar hos media och politiker som stöttade vår ståndpunkt att öka medvetenheten och stödet till dessa barn och unga. Våra ansträngningar resulterade bland annat i att det sändes ett TV-program 2016 om unga omsorgsgivare och i februari 2017 kom ett förslag på utvecklingsplan för anhöriga från hälsovårdsmyndigheten, säger Agnes Leu.

Forskning är viktigt men det finns också andra nyckelfaktorer som spelar in när det gäller unga omsorgsgivare – ett par sådana är erkännande och medvetenhet. Det är också viktigt att samverka och arbeta med människor från olika discipliner, menar Agnes Leu.

Bild: Marianne Frech
Marianne Frech.

– Resultat från intervjuer av barn och unga omsorgsgivare från det första delprojektet liknar resultat från forskning från andra länder. Den omsorg barn och unga ger får negativa konsekvenser för dem när det gäller exempelvis skola och utbildning. De har svårt att identifiera sig själva i sin roll och de är inte delaktiga i beslutsfattande processer trots att de har huvudansvaret för omsorgen hemma, säger Marianne Frech.

Resultat från det andra delprojektet visar att personal från hälsovården, sociala omsorgen och utbildningsväsendet bland annat saknar medvetenhet och har mer fokus på patienten/den närstående. Det som behövs, och det som personal efterfrågar, är praktiska verktyg, interprofessionella nätverk, ett familjebaserat perspektiv samt tjänster såsom webbplatser och supportgrupper för unga omsorgsgivare.

Text och foto: Fredrik Jansson, Nka.

Senast uppdaterad 2017-05-29 av Paul Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson