Seminarium om att utvärdera stödinsatser

Med Nataša Prajo, University of Vienna, Department of Nursing Science, Austria.
Pauline Johansson, Linnaeus University, Swedish Family Care Competence Centre.
Marie Stigaard Tølbøll . The Danish Counseling and Research Center for Grieving Children, Teens and Young Adults (DCRC), Denmark, och
Ann-Cristine Jonsson, Public Health Agency of Sweden, Department of Knowledge Development, Unit for Mental Health, Children and Youth.


Marie Stigaard Tølbøll från The Danish Counseling and Research Center for Grieving Children, Teens and Young Adults (DCRC).

Det finns flera typer av interventioner som syftar till att göra livet lättare för unga omsorgsgivare.
Men vilka blir de egentliga effekterna av insatserna?
Det var ämnet under tisdagens plenarföreläsning på temat evidensbaserat stöd.

Under tisdagen fortsatte de tematiska plenarföreläsningarna på den internationella konferensen "Every child has the Right to". På plenarföreläsningen om evidensbaserat stöd berättade forskare från olika delar av Europa om studier av interventioner för unga omsorgsgivare.

Sommarläger i Österrike

I Österrike har forskarna Nataša Prajo och Martin Nagl-Cupal genomfört studien "A qualitative evaluation of the Austrian´s Youth-Red Cross Juniorcamp" för att bedöma effekterna av sommarlägret "Austrian´s Youth-Red Cross Juniorcamp" som anordnas för unga omsorgsgivare. Studien innefattar både unga omsorgsgivare som deltagit på lägret och föräldrarna till omsorgsgivarna. I studien visade det sig att de unga omsorgsgivarna hade ambivalenta känslor inför vistelsen på lägret. Dels var de förväntansfulla, men också oroliga för sina föräldrar. Under tiden på lägret upplevde ungdomarna en lättnad från sin omsorgssituation.
– Många uppskattade de dagliga rutinerna på lägret, eftersom det inte fanns någon regelbundenhet hemma på grund av förälderns sjukdom, berättade Nataša Prajo.

Föräldrarna, som var kvar hemma, upplevde att de fick mer tid att fokusera på sig själva och deras relation. När barnen kom hem noterade föräldrarna positiva förändringar hos sina barn, ett tillstånd som varade under en relativt lång tid.

Systematisk uppföljning

Pauline Johansson från Linnéuniversitetet och Nationellt kompetenscentrum anhöriga berättade om studien "Support for Children as Next of Kin and Systematic Follow up – Group Leaders' and Managers' Perspectives within Non-profit Organizations in Sweden" som hon genomfört tillsammans med Åsa Carlsund. Som titeln antyder så fokuserade studien på hur ideella organisationer arbetar med stödjande gruppaktiviteter för barn som anhöriga – och hur aktiviteterna följs upp. Studien utforskade också om stödet var tillräckligt eller om det finns behov av andra typer av stöd. Faktorer som barnfokus, utbildning, säkerhet och tillit observerades som de absoluta huvuduppgifterna och anledningen till att vara med i stödjande aktiviteter. Det fanns stora skillnader i hur ideella organisationer arbetar med uppföljningar och ett stort och tydligt behov av utbildning i ämnet systematisk uppföljning.
– Det fanns organisationer som samlade in data men saknade kunskap eller verktyg för att kunna analysera resultaten, berättade Pauline Johansson.

Pauline Johansson från Linnéuniversitetet och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Unga med allvarligt sjuk förälder

Marie Stigaard Tølbøll från The Danish Counseling and Research Center for Grieving Children, Teens and Young Adults (DCRC) presenterade interventionen "Theory of change model" som riktar sig mot barn, tonåringar och unga vuxna som lever med en allvarligt sjuk förälder. I interventionen erbjuds terapi som ett stöd för de unga klienterna och för att hjälpa dem att hantera de föränderliga faktorer som medförs med när man lever med en kroniskt sjuk förälder.
– I Danmark upplever 82 000 barn och unga upp till 27 år att en förälder blir allvarligt sjuk varje år, berättade Marie Stigaard Tølbøll.

Interventionen har tagits fram av DCRC och under sitt anförande berättade Marie Stigaard Tølbøll bland annat om hur utvärderingsdesignen konstruerades med hjälp av en teori om förändringsmodell. Vidare presenterades resultaten från utvärderingen av interventionen.


Ann-Cristine Jonsson från Folkhälsomyndigheten

Förebygga depression

Avslutande föreläsare var Ann-Cristine Jonsson från Folkhälsomyndigheten. Hon berättade om studien "Preventive interventions among children to parent's with alcohol and drugproblems or mental disease" som är en sammanställning av systematiska litteraturöversikter med syftet att ta reda på om förebyggande insatser till barn (0-18 år) i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller våld förbättrar barnens hälsa eller stärker skyddande faktorer. Syftet var också att undersöka vilka insatser som är mest effektiva. Studien visade att förebyggande insatser riktade till föräldrar med depression (främst mödrar) kan minska risken för depression och depressiva symptom hos barnen. Förebyggande insatser till föräldrar med psykisk sjukdom verkade också kunna påverka skyddsfaktorer som att förbättra samspelet mellan föräldrarna och deras barn. Däremot var kunskaperna otillräckliga om hur barn i familjer med problematiskt bruk av alkohol eller droger bäst kan få stöd. Gällande insatser för att förebygga inverkan på barn i relationer med våld så är kunskapsläget oklart då ingen översikt med detta fokus uppfyllde studiens inklusionskriterier.

Text och foto:Emil Svensson

Senast uppdaterad 2017-06-13 av Emil Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson