Yrkesverksam och anhörig- en (o)möjlig kombination?

Arbetsgivare för anhörigas seminarium i Almedalen

Arbetsgivare för anhörigas seminarium i Almedalen

Arbetsgivare för anhöriga höll på måndagen ett seminarium i Campus Gotlands lokaler. Det var många som var intresserade att lyssna till panelen som bestod av Carina Lindfelt, Svenskt näringsliv, Eva Samuelsson (KD), Elisabeth Borg, Region Gotland, Lena Hallengren (S), Måns Montell (M) samt Lennart Magnusson, Nka. Moderator för dagen var Nicklas Kartengren.

Det blev ett samtal om arbetsgivarens respektive anhörigas ansvar att samtala med varandra, hur samhället kan stötta och om den gråzon som yrkesverksamma anhöriga ofta hamnar i.

- Det ska fungera för yrkesverksamma anhöriga att inte behöva gå ner i arbetstid för att orka ta hand om sin närstående. Vi vet att anhöriga som vårdar sina närstående ger kvalitet till den som vårdas och på vår arbetsplats arbetar vi brett med attitydfrågor. Det svarar Elisabeth Borg på frågan hur det kan fungera att vara anhörig och vårda en närstående samtidigt som hen är yrkesverksam.

Carina Lindfelt menar att arbetsgivare är intresserade av att lösa frågan men att vissa arbetsplatser och arbetsuppgifter gör det lättare eller svårare att ge flexibla lösningar. Men då det inte har kommit till hennes kännedom på Svenskt näringsliv så verkar det som att näringslivet sköter dessa situationer lokalt på arbetsplatserna.

Tystnad kring anhörigomsorg

- Frågan är bara om det verkligen pratas om anhörigvård på arbetsplatser runt om i Sverige. De flesta anhöriga tänker att det löser sig nog av sig självt – "detta är mitt privata och därför får jag se till att lösa det själv". Det kan fungera tillfälligt, men ofta är anhörigskap inte tillfälligt och till slut känns enda lösningen för att orka med att gå ner i tid, menar Lena Hallengren.

Enligt Eva Samuelsson kommer frågan från arbetsgivaren om hur det står till ofta för sent och helt plötsligt behöver två personer hjälp istället för en. Kristdemokraterna i Stockholms stad satsar därför för att få igenom ett program som innebär att det eventuella stöd som den anhöriga är i behov av fångas upp redan vid biståndshandläggningen av den närstående. Att ha med anhöriga i helhetstänket kring den närstående är nödvändigt.

- Arbetsgivaren vet säkert om situationen hos sina anställda till viss del, men frågan måste ofta komma från chefen då det finns många som stöttar en närstående men inte vågar berätta. Vi måste också bli tydligare med att peka på vinsterna med att stötta yrkesverksamma anhöriga på arbetsplatsen. Med ganska små medel, så som flexibel arbetstid och medvetenhet från arbetsgivaren ger det stora vinster tillbaka i form av minskad personalomsättning och ett stärkt varumärke både internt och externt, säger Lennart Magnusson.

Individuella lösningar eller standardlösningar

Måns Montell som representerar moderaterna i Gävle kommun och som också har lämnat in den motion som ledde till att Gävle kommun blev medlemmar i nätverket Arbetsgivare för anhöriga tror på individuella lösningar.

- Oftast är situationerna väldigt individuella för de anhöriga. Jag frågade även HR-personalen på Gävle kommun hur de arbetar med frågan och de lyfte medvetenhet på arbetsplatsen och att få in anhörigfrågan i befintliga styrdokument som två viktiga punkter. Men det går inte att som arbetsgivare tro att det går att hitta en standardlösning som gäller för alla medarbetare, säger Måns.

Lena Hallengren tycker att det däremot borde finnas standardlösningar i samhället så som koordinatorer som hjälper till med myndighetskontakter, en fungerande hemtjänst, personlig assistens, anhörigkonsulenter och specialstöd i skolan. Men hon ser också problem med att dagens arbetsplatser är så slimmade, det är till exempel en av anledningarna att specialstödet i skolan har dragits in, vilket naturligtvis påverkar den anhöriga.

- Men får vi problem att täcka upp för varandra och om vi inte har förståelse från chefen så försvinner också tryggheten på jobbet. Här måste arbetsgivaren mötas halva vägen med olika flexibla lösningar, menar Lena.

- Ett vänligt ord från din kollega eller din chef kan göra under, säger Eva.

Diskussioner om ekonomisk ersättning

Under seminariet diskuterades det även önskemål om tydligare lagstiftning för anhöriga och även möjlighet att ha en mer generös närståendepenning. Här gick dock åsikterna isär då vissa i panelen såg en risk med att öka kvinnofällan genom att ge ett ekonomiskt stöd för anhöriga. Men några andra påpekade att det inte alltid är möjligt att jobba heltid samtidigt som man tar hand om en närstående. Då ska den personen inte bli lidande ekonomiskt varken nu eller vid en framtida pension.

- Så länge som situationen är förutsägbar är situationen lätt att hantera. Men ofta är arbetsplatserna så slimmade i dagsläget att det blir svårt att hantera situationer som uppkommer plötsligt, säger Carina Lindfelt och Elisabeth Borg, Region Gotland fyller i:
- Det krävs en viss planering från arbetsgivarens sida för att få det att fungera både på arbetsplatsen men även privat. Planering genom dialog och försöka att komma överens är nödvändigt för att inte bli överraskad när en situation uppstår.

Samarbete kring anhörigfrågan

Lennart Magnusson lyfter exempel från England där de olika departementen har samarbetat kring anhörigfrågan, vilket har resulterat i "Carers act". Han ser därför gärna att de olika nämnderna i Sveriges kommuner går samman och viktigt är då att även få med utbildningsnämnden. Anhörigfrågan bör uppmärksammas redan i skolan. Måns Montell håller med:

- Det är tydligt att anhörigfrågan är en gråzon. Anhörigfrågan är en kommunalpolitisk fråga och vi bör visa redan i grundskolan att den är viktig genom utbildning.

Resultatet av de diskussioner som fördes under seminariet blir attraktivare arbetsplatser som har en förmåga att inte bara locka talanger men även behålla dem. Personal som mår bra är business och det är tung drivkraft för stora som små företag att bli en arbetsgivare för anhöriga.

Text: Karin Holmåker Foto: Paul Svensson

Senast uppdaterad 2014-07-10 av Annika Schaefer, ansvarig utgivare Lennart Magnusson