Regler och rättigheter

Tummen upp

Den enskildes ansvar

Anhörigas insatser ska bygga på frivillighet. Lagstiftning och policyn i Sverige klargör att det är samhället som har ansvar för sjuka och andra hjälpbehövande. Det finns enligt nuvarande lagstiftning inget juridiskt ansvar att ta hand om någon som är över 18 år, (med undantag för barn som efter 18 år går i grund- eller gymnasieskola). Make/maka har inte omvårdnadsansvar för varandra däremot finns enligt giftemålsbalken ett ekonomiskt ansvar.

Vad säger lagen?

Personer som vårdar eller stödjer närstående, 5 kap. 10§ Socialtjänstlagen

Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionsnedsättning.

Den nya bestämmelsen gäller alla anhöriga inom hela socialtjänstens verksamhetsområden (det vill säga anhöriga till personer inom Handikappomsorgen, Individ- och familjeomsorgen samt äldreomsorgen).

Närståendepenning, 47 kap. Socialförsäkringsbalken
En anställd som avstår från arbete för att vårda en närstående person som är svårt sjuk kan få ersättning från Försäkringskassan i form av närståendepenning. Detta gäller även om den sjuke vårdas på sjukvårdsinrättning. Under tiden har den anställde rätt till ledighet från arbetet. Läs hela lagen här.

Definitioner i lagtexten:

  • Närstående: Den som behöver hjälp, stöd eller vård av en anhörig. Det behöver inte finnas ett släktskap mellan den närstående och den anhöriga, det kan exempelvis handla om en vän eller en granne.
  • Svårt sjuk: Ett sjukdomstillstånd som innebär ett påtagligt hot mot den sjukes liv.
  • Vård/att vårda: Inte bara ren sjukhusvård utan även möjlighet att exempelvis ge stöd, vara nära och uträtta ärenden.

Både den närstående och den anhöriga måste vara försäkrade i Sverige och vården ska ske i Sverige eller i ett EU/EES-land.

Den anhöriga kan maximalt ta ut 100 dagar i närståendepenning. Om den närstående har fått en hiv-infektion inom svensk hälso- och sjukvård eller av maka/make/sambo, kan den anhörige ta ut maximalt 240 dagar. Dagarna tillfaller den närstående vilket innebär att flera anhöriga kan turas om med vården och få ersättning för olika dagar eller olika delar av dagen. Dock kan närståendepenning inte betalas ut till flera anhöriga för samma tid.

Ersättningen är 80% av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) och den anhöriga kan ta ut hel, halv eller en fjärdedels dag, beroende på hur mycket hen har varit ledig från sitt arbete till följd av vård av närstående. För att få ut ersättningen måste ansökan, tillsammans med läkarutlåtande och den närståendes samtycke, skickas in inom tre månader från den dagen som den anhöriga vill ha närståendepenning. Kan den närstående inte samtycka till vård på grund av sin sjukdom är det viktigt att det står på läkarutlåtandet.

Lag om ledighet för närståendevård, SFS 1988:1465
En arbetstagare har rätt till hel ledighet från sitt arbete under tid då han eller hon uppbär hel närståendepenning enligt 47 kap. Socialförsäkringsbalken. Läs hela lagen här.

Lag om rätt till ledighet av trängande familjeskäl, SFS 1998:209
En arbetstagare har rätt till ledighet från sin anställning av trängande familjeskäl som har samband med sjukdom eller olycksfall och som gör arbetstagarens omedelbara närvaro absolut nödvändig. Läs hela lagen här.

Det går inte för arbetsgivaren att avtala bort denna rättighet, däremot kan det i kollektivavtal begränsas hur länge arbetstagaren får vara ledig.

Det står ingenting i lagtexten om vilka släktband som krävs för att använda sig av lagen.

Anställningsskydd
Både lag om ledighet för närståendevård och lag om rätt till ledighet av trängande familjeskäl omfattas av anställningsskydd. Det innebär att arbetstagaren inte kan sägas upp enbart av anledning av att denne begärt ledigt enligt lagen. Arbetstagaren behöver heller inte godta minskade anställningsförmåner eller omplacering som inte är en nödvändig följd av ledigheten.

Kollektivavtal
Var noga med att kolla vilket eller vilka kollektivavtal som din arbetsplats innefattas av. I kollektivavtalen kan det finnas både begränsningar och mer generösa lösningar än vad som anges i lagtexterna, exempelvis ledighet för särskild angelägenhet. Fråga ett fackligt ombud eller skyddsombud på er arbetsplats om ni är osäkra på vad som gäller i just er situation.

Senast uppdaterad 2013-06-11 av Annika Schaefer, ansvarig utgivare Lennart Magnusson