Fakta och statistik

"Drygt 1,3 miljoner svenskar i vuxen ålder vårdar, hjälper eller stödjer en närstående. Minst 900 000 av dessa är yrkesverksamma."

Vi har inte så mycket vetenskaplig kunskap eller statistik i Sverige om hur det är att var anhörig och samtidigt yrkesarbeta. Siffrorna ovan kommer från en beräkning som Socialstyrelsen låtit göra under 2012. Slutsatserna är att omsorgsgivandet ligger på en hög nivå i befolkningen och är vanligt i alla åldrar. Omsorgen som ges människor emellan har en samhällsbärande funktion. Attityden till att ge omsorg är positiv, men de flesta omsorgsgivare anser att det offentliga ska ta huvudansvaret för att tillgodose de närståendes behov av vård och omsorg. Omsorgsgivande får i allmänhet inga större konsekvenser för livskvaliteten, men studien visar att de som ger mycket omfattande omsorg löper en stor risk för att ha en sämre livskvalitet. Socialstyrelsen avser att genomföra fördjupade analyser och bearbetningar för att undersöka hur omsorgsgivande påverkar hälsa, livskvalitet och möjligheterna att förvärvsarbeta och studera.

Arbetsgivare för anhöriga är ett sätt att få mer kunskap om hur det ser ut hos arbetsgivare och utveckla stöd i arbetslivet.

Internationell forskning

Av Internationell forskning vet vi att anhöriga som också arbetar får försämrad ekonomi, hälsa och försämrade möjligheter till kompetensutveckling och karriär. Samtidigt är arbetet viktigt för den som är anhörig. Ett hållbart, hälsosamt och utvecklande arbetsliv ska också vara tillgängligt för dem som ger stöd till närstående.

Internationell forskning visar också att omfattande omsorgsansvar påverkar arbete och ekonomi. Vanligen ger vuxna barn hjälp till föräldrar eller svärföräldrar. Det kan handla om allt från socialt stöd, tillsyn, praktisk hjälp med hushållsarbete eller omfattande hjälp med omvårdnad och i vissa fall uppgifter av sjukvårdskaraktär. Effekter av att kombinera arbete med omfattande omsorgsansvar har negativ inverkan på arbetslivet. Man kanske får göra tillfälliga avbrott, minska sin arbetstid svårigheter att göra karriär ofta negativ inverkan på ekonomin och den egna hälsan. Ofta måste anhörigfrågor skötas på kontorstid och alla har inte flexibla arbetstider och möjlighet att gå ifrån och ringa eller följa med till läkare. Samordning av hjälpinsatser tar mycket tid och kraft

Kunskapsöversikt

Det finns få svenska studier om personer som kombinerar arbete med anhörigomsorg. Den forskning som finns på området visar att yrkesarbetande anhöriga gör stora insatser för sina närstående. Enligt den kunskapsöversikt om Ann-Britt Sand skrev 2010 finns största andelen anhöriga som ger stöd hjälp eller omsorgs i åldersgruppen 45-64 år. Var fjärde person över 55 år beräknas ger anhörigomsorg. Anhöriga har och får en allt större viktig roll eftersom samhällets insatser till äldre företrädesvis ges till den som inte har någon anhörig. Stöd till yngre med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning kräver ofta stora samordnande insatser från anhöriga. Majoriteten av stöd som kommunerna ger anhöriga har hittills haft fokus på sammanboende äldre, makar och partners med gemensamt hushåll. Det finns ett stort behov av att utveckla nya former av stöd som riktar sig direkt till yrkesverksamma anhöriga. (Kunskapsöversikt 2010:1,Nka, Ann-Britt Sand, Anhöriga som kombinerar förvärvsarbete med anhörigomsorg. )

Åtstramningens pris

Hösten 2012 kom rapporten Åtstramningens pris där forskarna Marta Szebehely & Petra Ulmanen undersökt hur den svenska äldreomsorgen har förändrats över tid. De har tittat på hur förändringarnahar påverkat de äldre, och hur det har påverkat deras anhörigas förvärvsarbete? Bortfallet av offentlig omsorg har i huvudsak ersatts av anhörigas insatser. Anhörigomsorgen har ökat kontinuerligt sedan 1980-talet. Nytt under 2000-talet är att ökningen berör alla grupper av äldre, oavsett utbildningsnivå.De slår också fast att Det finns ett tydligt internationellt samband mellan hur välutbyggd den offentliga äldreomsorgen är och hur många medelålders kvinnor som förvärvsarbetar. En välutbyggd äldreomsorg är, liksom barnomsorgen, en förutsättning för att kvinnor och män ska kunna förvärvsarbeta över hela livsloppet. En försämrad äldreomsorg riskerar därmed att få konsekvenser för de medelålders barnens, framför allt döttrarnas, arbetsutbud.

Senast uppdaterad 2013-04-19 av Annika Schaefer, ansvarig utgivare Lennart Magnusson