Rapport från forskarnätverkskonferens

Nätverksmöte på Långholmen

Monika Nordenfors och Charlotte Melander

Monika Nordenfors och Charlotte Melander

Barn som omsorgsgivare är temat som inleder höstens konferens. Monika Nordenfors och Charlotte Melander, Göteborgs Universitet har tittat på 15-åringar i Sverige. 2424 personer har besvarat den enkät som skickades ut via skolorna. Till detta gjordes en webbundersökning där respondenterna fick svara på frågor om sin upplevelse av att vara omsorgsgivare. Omsorg utövas i olika grad och på olika sätt. Det kan vara tex olika hushållssysslor som att handla, diska eller att ta hand om småsyskon. Ca 1 % uppger att de hjälper sina föräldrar att tvätta sig, flera gånger i veckan. 20-30 % i gruppen uppger att de ger någon form av emotionellt stöd genom att hålla föräldern sällskap, försöker få föräldern att må bättre eller håller ett öga på dem. Även ekonomiskt bidrar man till familjen ibland genom att faktiskt jobba och dra in pengar eller genom att inte be om pengar till sina egna behov.
Ungdomarna i deras undersökning vittnar om att det finns de som ger hög grad av omsorg men som samtidigt upplever tex positiva känslor av kontroll och delaktighet. Samtidigt finns det ungdomar med lägre grad av omsorgsgivande som upplever fler negativa konsekvenser tex att livet inte är värt att leva.
Under de närmaste veckorna kommer de att skriva på sin rapport och sammanställa resultatet.

Kunskapsluckor, forskningsidéer och planering

Elisabet Näsman, Uppsala Universitet redogjorde för hur forskningslandskapet ser ut i fältet i Sverige. Flera luckor kunde då identifieras och mycket återstår att beforska. Elisabet pekade på några områden som hon särskilt ansåg man bör titta på tex de yngre barnen, hur barn sorteras mellan olika myndigheter, konflikten hos socialarbetaren mellan att hjälpa och anmäla, syskons olika roller och relationer i en familj samt barns rättsliga ställning. Forskningen kan breddas och förutom det som faller under §2g i HSL kan man forska kring; att leva med en förälder som begår kriminella handlingar, migration, eller minoritetsstatus.
Redogörelsen låg sedan till grund för eftermiddagens gruppdiskussioner om den fortsatta verksamheten

Bild på Elisabet Näsman
Elisabet Näsman

professor

Forskningsområde: barndomssociologi som de senaste åren har haft fokus på utsatthet i barndomen samt barns rättigheter och delaktighet. Tidigare tillämpningsområden är föräldrars arbetslöshet, pappas våld mot mamma, barns vardagsekonomi och barnfattigdom. Pågående projekt handlar om ekonomiskt förtryck i familjen, hur förskolor och skolor dras in skilsmässotvister, ekonomisk utsatthet då föräldrar har kognitiva svårigheter samt barn som lever med missbrukande föräldrar samt barns brukarmedverkan och delaktighet i den sociala barnavården. Grundläggande teoretisk och metodologisk inriktning är symbolisk interaktionism, kvalitativ ansats och intersektionell analys av maktordningar baserade på ålder, kön, klass, etnisk tillhörighet och släktskap.

Publikationer (10 mest relevanta):

Eriksson, M., L. Bruno & E. Näsman (2013) Domestic violence, Family Law and School. London: Palgrave.

Näsman, E. (2012) "Varför särskilt om barn?" i E. Backe- Hansen & I. Frønes Metoder og perspektiver i barne- og ungdomsforskning. Gyldendal: Oslo.

Näsman, E. med C. von Gerber & S. Fernqvist (2012) Barnfattigdom. Om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv. Stockholm: Gothia Förlag.

Eriksson, M. & E. Näsman (2011) När barn som upplevt våld möter socialtjänsten – om barns perspektiv, delaktighet och giltiggörande. Stockholm: Gothia förlag.

Eriksson, M., Å. K. Cater, G. Dahlkild-Öhman & E. Näsman (red) (2008). Barns röster om våld – att tolka och förstå. Malmö: Gleerups.

Eriksson, M. & E. Näsman (2008). "Barn som offer och aktörer." Sociologisk forskning, 2:81-86.

Närvänen, A.-L. and E. Näsman (2007) Age order and children's agency, in H. Wintersberger, L. Alanen, T. Olk, & J. Qvortrup, (eds.) Childhood, Generational Order and the Welfare State: Exploring Children's Social and Economic Welfare. University Press of Southern Denmark, pp. 225-249.

Närvänen, A-l. & Näsman, E. Childhood - generation or lifephase? i Young Vol 12, (1) 2004, pp 71-91.

Näsman, E. & C. von Gerber (2003) Från spargris till kontokort. Barndomens ekonomiska spiraltrappa. Linköping: Linköpings universitet.

Näsman, E. & C. von Gerber (1996) Mamma pappa utan jobb. Stockholm: Rädda barnens förlag.

 

Vid tiden för konferensen är framtiden mycket osäker för flera av de verksamheter som idag ansvarar för projekt bland barn som anhöriga. Gunborg Brännström berättar om "Kunskap till praktik" på SKL som är ett sådant exempel där man, om man får pengar, vill och kommer att satsa på bland annat fortsatt stöd för utveckling och förbättring av rutiner för att gå mot ett familjeperspektiv i vården och socialtjänsten, förstärkt stöd till anhöriga, fortsatt utveckling av att göra barn delaktiga, stimulera tvärsektoriell samverkan, stimulera systematisk uppföljning.

Mycket är oklart inför 2015 men vad som är klart är att "Kunskap till praktik" försvinner och så även hemsidan och nyhetsbrevet, vissa delar tas över av CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Fortsatt satsning på barn-och föräldrastöd i missbruks- och beroendevården ihop med satsningen på barn- och ungdomsvården är oklar då förhandlingar pågår.

Merike Hansson från Socialstyrelsen informerade om att snart vet vi hur många barn och unga som berörs, hur det påverkar på kort och lång sikt och hur många som har omsorgsansvar. Den närmaste tiden kommer en mängd rapporter publiceras via Nka. Kunskapen om metoders effekt är fortsatt begränsad och därför behövs satsningar på systematisk uppföljning. Merike presenterade fler områden som behöver stöd däribland det utvecklingspaket för personal i skolan som man tar fram i samarbete med skolverket. Hon nämnde det interkulturella perspektivet, barn till familjer där det förekommer våld och barn till föräldrar med läkemedelsmissbruk som kommande utvecklingsområden.
För NkAs del kommer vi att satsa på Anhörigåret 2015, några konferenser är planerade under året t.ex. International carers conference 6 september 2015. Arbetet med lärande seminarier och webbutbildningen för hälso och sjukvården fortskrider och så även publiceringen av ett stort antal rapporter närmaste tiden.

Interventioner

En intervention via internet riktad till ungdomar som har en förälder som missbrukar
Presentation av Helena Hansson, Tobias Elgan, Niclas Kartengren, Ulla Zetterlind.  programmet är utvecklat av STAD, (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem). Det är många ungdomar som berörs, av de 1000 16-18 åringar som ingår i studien anser 20% att deras föräldrars konsumtion är problematisk. Det finns flera fördelar med stöd via Internet tex ökad tillgänglighet, enkelt att använda och anonymt. Forskning visar att webbaserad behandling ofta är minst lika effektiv som traditionell behandling.

Bild på  Tobias  Elgán
Tobias Elgán

Fil. dr., forskare

070-001 10 03

Omkring 20 % av alla svenska barn växer upp med minst en förälder som har alkoholproblem. Detta kan medföra allvarliga fysiska, psykiska och psykosociala problem hos de utsatta barnen och en majoritet av alla landets kommuner erbjuder därför någon form av stödverksamhet. Dock är det en försvinnande liten andel barn, och inte minst ungdomar, som nås av befintligt stöd och påtalade orsaker är svårigheter att identifiera, rekrytera och bibehålla barn och ungdomar i verksamheten.

Ett sätt att nå ut med stöd till fler människor är via internet. Tidigare forskning har också visat att webbaserat stöd är effektivt för behandling av exempelvis depression och ångest. Antalet webbaserade program riktade till barn och ungdomar med föräldrar som har alkoholproblem är dock få och publicerade resultat kring effekter än färre. Detta område utgör därför ett spännande forskningsfält där mycket återstår att göra.

Många av mina projekt handlar om barn i familjer med missbruksproblem och bl.a. utvärderar jag olika webbaserade stödprogram för denna målgrupp (t.ex. självhjälpsprogrammet 'Alkohol och Coping' för 15-19-åringar med föräldrar som har alkoholproblem). Jag genomför också olika kartläggningar och har bl.a. undersökt prevalensen av ungdomar som upplever att deras föräldrar dricker för mycket, och även hur skolor arbetar med problem relaterat till barn i missbruksmiljö.

Publikationer (10 mest relevanta)

Elgán TH, Gripenberg J & Leifman H. (2013) Parental alcohol problems and the impact on adolescent's mental health: Results from a cross-sectional survey using a web-panel. [in preparation]

Elgán TH & Leifman H. (2013) Prevalence of adolescents who perceive their parents to have alcohol problems: A Swedish national survey using a web-panel. [accepted in Scandinavian Journal of Public Health]

Elgán TH, Hansson H, Zetterlind U, Kartengren N & Leifman H. (2012) Design of a web-based individual coping and alcohol-intervention program (web-ICAIP) for children of parents with alcohol problems: Study protocol for a randomized controlled trial. BMC Public Health 12(1):35

Elgán TH & Leifman H. (2011) Children of subsance abusing parents: A national survey on policy and practice in Swedish schools. Health Policy 101(1):29-36

Elgán TH & Leifman H. (2011) Policy - viktigt instrument för upptäckt. Alkohol & Narkotika (A&N) 1:22-25

Elgán TH & Leifman H. (2010) Barn i missbruksmiljö - En studie kring policy och praktik på svenska skolor. STAD (STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem). STAD-rapport nr 43

Bild på Helena Hansson
Helena Hansson

Med dr, socionom, lektor

046-2220402

0705-32 18 43

Jag är socionom och har tidigare arbetat kliniskt som kurator inom missbruks- och beroendevården samt psykiatrisk öppenvård.

Mitt forskningsområde är framförallt kvalitetssäkring och utvärdering av behandlingsinsatser som ges till patienter med psykiatrisk problematik samt metodutveckling inom området förhållningssätt och möte med anhöriga till personer med en beroendeproblematik.

Min avhandling "Interventions in Adult Children and Spouses of Alcoholics. Randomized Controlled Trials of Mental Health and Drinking Pattern" baseras på två randomiserade kontrollerade studier riktade till anhöriga till alkoholberoende personer. I studierna har manualbaserade interventionsmetoder utvecklats och utvärderats. De två anhöriggrupperna, som studierna vände sig till, var dels partner som levde med en alkoholberoende person, och dels universitetsstuderande ungdomar som vuxit upp med alkoholberoende föräldrar.

Under 2010 påbörjades även ett arbete med att anpassa ett av interventionsprogrammen i avhandlingen till en webbaserad intervention - Individual Coping and Alcohol Intervention program (ICAIP). Arbetet har genomförts i samverkan mellan CAN, STAD och Klinikt Centrum för Hälsofrämjande Vård, Lunds universitet.

Publikatioer (10 mest relevanta)

1. Zetterlind U, Hansson H, Åberg-Örbeck K, Berglund M. Effects of coping skills training, group support and information for spouses of alcoholics. A controlled randomized study. Nordic Journal of Psychiatry, 257-262, 2001.

2. Hansson H, Zetterlind U, Åberg-Örbeck K, Berglund M. Two-year outcome of coping skills training, group support and information for spouses of alcoholics: a randomized controlled trial. Alcohol and Alcoholism 39(2), 135-40, 2004.

3. Hansson H, Rundberg J, Zetterlind U, Johnsson K O, Berglund M. An intervention program for university students who have parents with alcohol problems. A randomized controlled trial. Alcohol and Alcoholism. 41 (6), 655-663, 2006.

4. Hansson H, Rundberg J, Zetterlind U, Johnsson K O, Berglund M. Two-year outcome of an intervention program for university students who have parents with alcohol problems. A randomized controlled trial. 24-months outcomes. Alcoholism. Clinical and Experimental Research 31 (11), 1927-1933, 2007.

5. Elgán T, Hansson H, Zetterlind U, Kartengren N, Leifman H. Design of Web-based individual coping and alcohol-intervention program (web-ICAIP) for children of parents with alcohol problems: study protocol for a randomized controlled trial. BMC Public Health, Jan 16; 12:35, 2012

6. Hansson H, Rundberg J, Österling A, Öjehagen A, Berglund M. Intervention with feedback using Outcome Questionnaire 45 (OQ-45) in a Swedish psychiatric outpatient population. A randomised controlled trial. Nordic Journal of Psychiatry, Oct 2012.

Rapporter

Hansson H, Rundberg J, Berglund M, Öjehagen A, Andersson S-E, Österling A, Rickardsson M, Linetti A-K, Stevensson I."Feedback för Förändring. En kvalitetssäkring av psykiatrins behandlingsinsatser genom en feedback-modell med inbyggd alarmfunktion." Förändrat sjukskrivningsmönster, Region Skåne, 2009

Rundberg J, Hansson H, Öjehagen A, Berglund M."Feedback för Förändring. Tillämpning inom primärvården.Utvärdering av en modell för kvalitetssäkring av behandlingsförlopp för patienter med psykiatrisk problematik och patienter med långvarig smärtproblematik Förändrat sjukskrivningsmönster, Region Skåne, 2012

Hansson H. Att kartlägga förändring och framgångsfaktorer för en specifik anhöriggrupp -Vuxna barn till alkoholberoende studerande på universitetsnivå. SRA, 2012

Manualer

Hansson H, Zetterlind U. Individual Coping and Alcohol Intervention Program, ICAIP. Lund universitet, 2008

Bild på Nicklas Kartengren
Nicklas Kartengren

Projektledare konferenser, Barn som anhöriga

Nicklas Kartengren har i flera år jobbat för Centralförbundet för alkohol – och narkotikaupplysning, CAN, med att samordna och utveckla stöd åt barn och unga i familjer med missbruksproblem. Han har i flera år samverkat med stödgrupper, flera organisationer och aktörer som representerar Barn som anhöriga på nationell nivå. Sedan 2011 arbetar Nicklas på frilans med uppdrag för bland annat CAN, Socialstyrelsen och han medverkar i ett EU-projekt med att utveckla en web-intervention för 16-18-åringar som har alkohol - och drogproblem.

Bild på Ulla Zetterlind
Ulla Zetterlind

dr. med. vet.

046-120753

070-5256489

Min avhandling (990507) innehåller forskning kring anhöriga till vuxna alkoholberoende personer: Relatives of alcoholics. Därefter har jag medverkat i Helena Hanssons forskning kring Interventions in Adult Children and Spouses of Alcoholics.

Har nu ett färdigt manus kring anhöriga till narkotikaberoende personer.

Har också ett material som jag håller på att skriva om: barn och ungdomar som gått i anhöriggrupper i Malmö. Har även deltagit i ett förebyggande EU-projekt kring tonåringar och alkohol, ( samarbetsproject mellan Tyskland, Belgien, Tjeckien och Lunds Universitet/ STAD Stockholm liksom en studie av ett webprogram för tonårsbarn till missbrukare ( web-ICAIP) i samarbete mellan Lund och STAD)

Publikationer (10 mest relevanta):

I avhandlingen ingår följande delarbeten:

1. Zetterlind U, Berglund M and Åberg-Örbeck K. A comparison of two techniques to reach relatives of alcoholics for information of available support. Alcohol & Alcoholism, 31(4), 359-363, 1996

2. Zetterlind U and Berglund M. Gender differences in the behaviour and life circumstances of alcoholics´ spouses. Scand J Soc Wellfare, 7, 204-210, 1998

3. Zetterlind U and Berglund M. The rate of co-dependence in spouses and relatives of alcoholics using the Cermak co-dependency scale, Nordic Journal of Psychiatry, 53(2),147-151, 1999

4. Zetterlind U, Hansson H, Åberg-Örbeck K, Berglund M. Effects of coping skills training, group support and information for spouses of alcoholics. A controlled randomized study. Nordic Journal of Psychiatry, 257-262, 2001.

Pågående forskningsprojekt

Outcome of Information and Coping Skills Training for Relatives of Drug Abusers. A controlled randomized Study.

Uppföljningsstudie av barn och ungdomar som tidigare gått i gruppstöd vid Beroendecentrum/Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Malmö.

Metodutveckling

Individual Coping and Alcohol Intervention Program (ICAIP)

Internetbaserade interventioner för barn till personer med en beroendeproblematik

 

Annemi Skerfvinger från Karolinska institutet har sammanställt en utvärdering av stödgrupper för barn. Många stödprogram bygger på CAP-programmet (Children are people to). Det finns dock inte särskilt mycket utvärdering av denna form av insats.Annemi redogjorde för två separata barngruppsstudier. Dels från Uppsala län och dels en grupp (FORUM/CPF) från Stockholm stad och län. om resultaten från de två studierna kan man säga att det är :

  • Mycket få signifikanta skillnader mellan interventions- och kontrollgrupp
  • Små skillnader mellan före- och efter och 1 års-uppföljning för interventionsgruppen.
  • Med fler barn hade de små skillnaderna blivit tydligare och troligen statistiskt säkerställda
  • Svårt att mäta resultat av preventiva insatser – både på kort och lång sikt.
  • Grupperna sammansättning ett problem i sig även om barnens problematik är liknande.

Svårigheterna med den här typen av studier är bland annat följande:

  • Rekrytering den största svårigheten – gatekeepers på olika nivåer – välkänt när det gäller forskning med "utsatta barn".
  • Beror delvis på svårigheten att rekrytera till gruppverksamheterna – också ett internationellt välkänt fenomen.
  • Etiska problem med att randomisera – välkänt när det gäller studier med barn.
  • Evidens är som "tulipanaros" – lätt att säga, svårt att göra.

    Bild på Annemi Skerfving
    Annemi Skerfving

    Fil. dr.

    Mitt forskningsintresse berör två forskningsområden inom ämnet barn som anhöriga. Det första är barn till föräldrar med allvarlig och långvarig psykisk ohälsa. Inom detta har jag genomfört en rad studier: Kartläggningar inom vuxenpsykiatrin av barn, föräldrar, metoder och insatser för stöd till barn och föräldrar, samt en intervjustudie med barn, som ligger till grund för min doktorsavhandling vid Institutionen för Socialt arbete, Stockholms universitet.

    Mitt andra forskningsområde är utvärdering av stödgrupper, där jag har genomfört en större effektstudie (utan kontrollgrupp) av stödgrupper i Uppsala län.

    För närvarande arbetar jag med dokumentation av en effektstudie – Barngruppstudien - som omfattar stödgrupper i Stockholms län. Studien är förlagd till Centrum för psykiatriforskning, (CPF). Huvudman är Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.

    Publikationer (10 mest relevanta):

    Skerfving, A (1996). Barn till psykiskt störda föräldrar – Sårbarhet, risker och skyddande faktorer. En kunskapssammanställning. Rapport från FoU-enheten/psykiatri Västra Stockholms Produktionsområde, Stockholm.

    Skerfving, A (2003) Growing up with a mentally ill parent, i Brannen, J; Höjer, I; Nordenfors, M & Skerfving, A Childhoods in late modern society. Skriftserie 2003:1, Göteborgs Universitet, Institutionen för socialt arbete.

    Skerfving, A (2004). Sårbara mammor och späda barn. I K, Karlsson, & A Skerfving, Späda barn och sårbara mammor/ Sårbara mammor och späda barn - Samverkan mellan vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri vid spädbarnsverksamheten Maskan. UU-enheten, BUP, Stockholms läns landsting.

    Skerfving, A (2005). Att synliggöra de osynliga barnen - Om barn till psykiskt sjuka. Gothia, Sthlm

    Skerfving, A (2005). Barn till psykiskt störda föräldrar. I M, Sundgren & A, Topor (red.) Social Psykiatri. Bonniers, Stockholm.

    Skerfving, A (2007). Patienternas barn – två registerstudier vid vuxenpsykiatrin i Södra Stockholm. Rapport vid FoU-enheten, Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting.

    Skerfving, A (2008). Om risker och vad som gör att barn klarar sig. I U. Forinder & E. Hagborg (red.) Stödgrupper för barn och ungdomar. Studentlitteratur, Stockholm.

    Skerfving, A. (2012). Hur vet vi att det hjälper? Om effektutvärdering av stödgrupper för barn och ungdomar. FoU-rapport 2012:1, Regionförbundet Uppsala Län.

    Skerfving, A. (2015). Barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Barndom och uppväxtvillkor. Doktorsavhandling i socialt arbete vid Stockholms universitet. Rapport i socialt arbete nr 149, Holmbergs Malmö, 2015.

     

Ann-Sofie Bergman presenterade kunskapsöversikten "Barn som är anhöriga när en förälder avlider: En kunskapsöversikt om effekt av metoder för stöd till barn", av Ann-Sofie Bergman och Elizabeth Hanson. Att förlora en förälder under barndomen drabbar ca 3-4 procent av barnen, det gäller i Sverige och i övriga västvärlden. Barn som drabbas av förlusten av en förälder har en ökad risk för utsatthet inom flera områden, exempelvis hälsoproblem och skolproblem. I kunskapsöversikten granskas 16 studier av metoder för att ge stöd till barn och kvarlevande föräldrar. Kunskapsöversikten visar att stödjande interventioner kan ge effekt för både barnen och de kvarlevande föräldrarna. Stöd kan förebygga att barn på sikt utvecklar svårare problem efter förlusten av en förälder. En del barn behöver dock mer omfattande hjälp. Det kan till exempel gälla barn som har förlorat sin närmaste anknytningsperson, barn som har varit med om upprepade förluster och barn i familjer med tidigare psykisk ohälsa hos barn eller förälder. Utifrån resultaten kan konstateras att det behövs fler studier om effekter av interventioner för att ge säkra resultat. Det behövs studier med tillräckligt stor population för att kunna göra jämförelser av effekt för olika kategorier barn, och därmed kunna anpassa stödet efter behoven. Vidare behövs forskning om hur man bäst hjälper de yngsta barnen, vilket är ett försummat område.

Bild på Ann-Sofie Bergman
Ann-Sofie Bergman

socionom, fil.dr och lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet.

Forskningsintresse: stöd till barn och familjer i utsatta situationer

Publikationer:
Bergman, Ann-Sofie (2007) Ett gott hem?: normer för en lämplig fosterbarnsplacering: barnavårdsnämndens praktik i Växjö 1926-1935. Licentiatavhandling. Växjö: Växjö universitet, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete
Bergman, Ann-Sofie (2011) Lämpliga eller olämpliga hem?: fosterbarnsvård och fosterhemskontroll under 1900-talet. Diss. Växjö: Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete
Bergman, Ann-Sofie (2012) När föräldrarna inte räcker till: Anlitade och lämpliga fosterföräldrar under 1900-talet, Barn: Forskning om barn og barndom i Norden, 2012:4
Bergman, Ann-Sofie (2014) Mötet mellan lokala och regionala fosterbarnsinspektörer i Kronobergs län. Sköld, Johanna & Ingrid Söderlind, Fosterbarn i tid och rum: Lokal och regional variation i svensk fosterbarnsvård cirka 1850-2000. Stockholm: Carlssons
Bergman, Ann-Sofie & Elizabeth Hanson (2014) Barn som är anhöriga när en förälder avlider: En kunskapsöversikt om effekter av metoder för stöd till barn. Nationellt kompetenscentrum anhöriga
Johansson, Mairon & Ann-Sofie Bergman (2014) Mirakel inom äldreomsorgen? ¬ Idén om en salutogen äldreomsorg och dess omsättning i praktiken, Socialvetenskaplig Tidskrift, 2014:1, s. 67-84

Bild på Elizabeth Hanson
Elizabeth Hanson

FoU-ledare och forskare

Elizabeth Hanson är sjuksköterska och har disputerat inom området palliativ vård. Hon har tidigare arbetat som klinisk lektor i Canada och lektor och forskningsledare inom ACTION-projektet vid Universitet i Sheffield, England. Vid millenniumskiftet flyttade hon till Sverige och arbetar nu som professor vid Linnéuniversitetet och vetenskaplig ledare vid FoU Sjuhärad - Välfärd, Högskolan i Borås. Under sin yrkesverksamhet har hon arbetat med forskning, utveckling och utbildning inom äldrevård och anhörigstöd med ambitionen att forska och utveckla nya innovativa tjänster för äldre och deras anhöriga i samverkan med såväl äldre med kroniska sjukdomar och deras anhöriga som vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare. Elizabeth var en av initiativtagarna till ansökan om att få driva det nationella kompetenscentret för anhörigfrågor.

 

Senast uppdaterad 2014-12-01 av Gun Hjortryd, ansvarig utgivare Lennart Magnusson