Rapporter
Rapporter och kunskapsöversikter som är framtagna av Nka och andra samverkansaktörer inom Barn som anhöriga.
När en förälder lider av allvarliga svårigheter kräver i vissa fall familjens livssituation att barn tar ansvar och utövar omsorg och blir s.k. unga omsorgsgivare. När barn har omfattande och regelbundna omsorgsuppdrag kan det leda till begränsningar i deras utveckling,
This short overview 'Young Carers in Sweden' is a summary of two reports on young carers in Sweden. The government initiated a wide spreading development work, in which the National Board of Health and Welfare, the National Institute of Public Health, Swedish municipalities and health care regions collaborated to strengthen support to children and young people in families with substance abuse, serious illness or mental ill-health, violence or death of a parent. These two reports provide the foundation for this work. The references to the original reports are found at the end of the overview.
Barn föds anhöriga och växer upp som anhöriga till föräldrar och syskon och andra viktiga personer i familjen. I dessa relationer har minderåriga barn sin trygghet och tillitsbas att bygga sitt liv på. Omvänt får de svårigheter som drabbar föräldrar eller syskon konsekvenser också för barn. Vilka är dessa konsekvenser och hur kan vi förstå barns anhörigskap? Vilka roller kan barnet ha i sin familj? När behöver barn och föräldrar stöd och hur?
Denna hälsoekonomiska studie är en beräkning av samhällets årliga kostnader för fetalt alkoholsyndrom (FAS) i Sverige. Att dricka alkohol under graviditeten kan skada fostrets utveckling, framför allt utvecklingen av dess hjärna, och kan leda till allvarliga och livslånga funktionsnedsättningar och funktionshinder. FAS är en medicinsk diagnos som beskriver de skador som kan uppstå då fostret exponerats för alkohol. Den årliga totala samhällskostnaden för FAS år 2014 beräknades till närmare 14,4 miljarder.
Att barn och unga lever i hem med missbruk och/eller allvarlig sjukdom medför direkta och indirekta kostnader för samhället på kort och lång sikt. Denna hälsoekonomiska studie är en beräkning av samhällets årliga kostnad för den andel av befolkningen som vuxit upp som barn som anhörig till förälder med psykisk sjukdom eller missbruk av alkohol eller narkotika.
Kartläggningen baseras på ett slumpmässigt urval av 100 enheter vardera från mödrahälsovården, barnhälsovården samt socialtjänsten.
Syftet med kunskapsunderlaget är att göra information om barn och elever med medfödda skador av alkohol lättillgänglig för pedagoger, men det kan även användas av andra, som möter barn och elever med medfödda skador av alkohol.
Utvärdering av projektet Samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruk 2013–2014. Projektet Samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruk är en del av Socialstyrelsens regeringsuppdrag att utveckla stöd till barn och unga i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller då det förekommer våld i familjen. Arbetet har följts och utvärderats av Sociologiska Institutionen vid Uppsala universitet.
Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Linnéuniversitetet fick i slutet av år 2011 i uppdrag av Socialstyrelsen att utgöra ett kompetenscentrum kring frågor om barn som anhöriga, bland annat genom att stödja implementeringen inom hälso- och sjukvården av 2 g § i hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Detta är en rapport som beskriver arbetet med det uppdraget.
Syftet med den här kartläggningen är att öka kunskapen om vad som främjar hälsa, utveckling och välbefinnande hos barn och ungdomar i familjer där en förälder har en progredierande neurologisk sjukdom samt att undersöka vilka insatser som kan förebygga psykisk ohälsa hos gruppen.
En idéskrift till stöd för politiker och beslutsfattare som kan påverka livet positivt för anhöriga och personer med flerfunktionsnedsättning. En idéskrift framtagen av Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, 2014.
Inom ramen för uppdraget "Barn som anhöriga" har Nka fokuserat på att koordinera och samordna det arbete som under två år pågått i fyra utvecklingsregioner. Denna rapport beskriver utvecklingsarbetet utifrån ett implementeringsperspektiv.
Syftet med denna kartläggning har varit att undersöka och få en uppfattning om hur stor gruppen unga omsorgsgivare (bland ungdomar som går i nionde klass) är i Sverige, i vilken omfattning samt i vilken form ungdomarna ger stöd, vård och hjälp till en person som står dem nära.
Rapporten belyser hälsa och livsvillkor för unga vuxna i åldern 30–35 år i en anhöriggrupp som växt upp med föräldrar som vårdades på sjukhus på grund av missbruk och/eller psykisk sjukdom, och baseras i sin helhet på uppgifter från nationella register.
Rapporten belyser situationen i ung vuxen ålder för personer som förlorat en förälder under barnaåren på grund av dödsfall via uppgifter från nationella register om hälsa och livsvillkor.
Sammantaget visade resultaten att barn och föräldrar som varit i kontakt med Barntraumateamet efter en förälders plötsliga död till stor del har varit hjälpta av det stöd de fått. Teamets arbete har upplevts som hoppgivande, bekräftande och normaliserande. De som deltog i utvärderingen tycks också idag vara vid relativt god psykisk hälsa, vilket antyder att det sätt teamet arbetar på kan ha fyllt en viktig funktion för återhämtningen.
En förälders problematiska bruk av alkohol eller narkotika i samband med graviditet och småbarnsår kan leda till ett flertal olika negativa konsekvenser. Vid sidan av de medicinska risker som substansbruk under graviditet kan medföra innebär ett problematiskt bruk hos en nybliven förälder även att barnet utsätts för förhöjda risker psykologiskt och socialt, i form av bland annat anknytningssvårigheter och bristande omsorg. Adekvata och effektiva stödinsatser riktade till denna grupp av föräldrar är därmed angelägna.Behovet av stödinsatser aktualiserar dock även frågan om i vilken mån olika typer av insatser faktiskt fungerar. I föreliggande översikt sammanställs den internationella forskningen på området. Syftet är att belysa vilka psykosociala insatser riktade till föräldrar med problematiskt bruk som finns studerade, samt vad som är möjligt att säga om dessa insatsers effekter.
Det är relativt vanligt att en förälder drabbas av psykisk ohälsa, i de flesta fall depression, i samband med graviditet, förlossning och nyföddhetsperiod. Detta leder till försämrade möjligheter till en välfungerande anknytning mellan förälder och barn, och på längre sikt löper barn till föräldrar med psykisk ohälsa högre risk att själva utveckla liknande problem. Mot bakgrund av detta är det betydelsefullt att lättillgängliga och effektiva insatser kan erbjudas blivande föräldrar och småbarnsföräldrar med psykisk ohälsa.
Denna kartläggning av hur det går i skolan för barn som berörs av allvarliga svårigheter hos förälder eller annan vuxen i familjen, har gjorts inom ramen för ett regeringsuppdrag. Rapporten är den andra av tre om Barn som anhöriga, framtagen av Anders Hjern, Lisa Berg, Mikael Rostila och Bo Vinnerljung vid CHESS, Karolinska Institutet/Stockholms Universitet i samarbete med Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. Arbetet sker på uppdrag av Linnéuniversitetet/Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka).
Denna kartläggning av hur många barn som anhöriga, som berörs allvarliga svårigheter hos förälder eller annan vuxen i familjen, har gjorts inom ramen för ett regeringsuppdrag. Rapporten är den första av tre, framtagen av Anders Hjern och Helio Manhica vid CHESS, Karolinska Institutet/Stockholms Universitet.Rapporter från andra aktörer
Rapporten från Senast uppdaterad 2016-01-12 av Emil Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson
Nationellt kompetenscentrum anhöriga
– för ett anhörigvänligt samhälle.